Villighet, förpliktelse och förmåga

Kategorierna villighet, förpliktelse och förmåga förekommer vid bedömning av aktioner i infinitivfraser i större utsträckning än de förekommer vid bedöm-ning av propositioner i satser (se tabell 6:11). Aktioner som bedöms utifrån dessa betydelseområden fungerar ofta som ett interpersonellt utbyte av varor och tjänster – man vill och kräver aktioner eller bedömer aktioner utifrån hur möjliga de är att utföra (förmåga). Modaliteten uttrycks till största delen genom attributiv och identifierande satsgrammatik.

Villighet innefattar generellt en skala mellan låg, medelhög och hög: ’be-redd’, ’villig’, ’angelägen’ (Holmberg & Karlsson 2006:65). I materialets POST-konstruktioner kan dessa grader uttryckas med komplement som

tänk-bart, önskvärt och planerat. I exempel (6.23) visas höga grader av villighet.

(6.23) a. […] och det är min avsikt att så långt det är möjligt skydda intervjuperso- nernas integritet. (A)

b. Men det har inte varit aktuellt att kliva ur marknaden även om det varit en tuff resa. (W)

I (6.23) ser vi två satsgrammatiska uttryck för villighet: det är min avsikt (6.23a) och det har inte varit aktuellt (6.23b). Det förstnämnda är en identifie-rande sats med min avsikt som komplement, medan det senare är en attributiv sats med aktuellt som komplement. Utöver dessa exempel förekommer även komplement som meningen och vår strategi. Kongruent kan dessa konstruk-tioner motsvaras av ska i intentionell betydelse, alternativt tänker. Betydelsen av avsikt kan dock uttryckas mer varierat och specificerat i de satsgrammatiska identifierande alternativen jämfört med det intentionella hjälpverbet ska. Det kan även noteras att villighetens avsändare i matrissatsen kan vara explicit ut-tryckt som en bestämning: min avsikt, vår strategi.

Villighet överlappar i materialet med den modala bedömningskategorin

uppskattning (se 6.2.5.1).65 I den satsgrammatiska metaforiken tycks ingen klar gräns finnas mellan dessa två modala kategorier – metaforiken tillåter en rad lexikala komplement som kan tolkas inom ramen för bådadera. Ett exem-pel på villighet som faller in i uppskattning är satser som uttrycker önskningar genom tempusförskjutning (SAG 4:268): det skulle inte vara fel att vinna lite

nya saker då jag inte unnat mig det på ett riktigt bra tag! (B). I denna

konstruk-tion samspelar villigheten med uppskattning genom tempusförskjutningen

65 Uppskattning är dock en vidare kategori som inbegriper bedömning utifrån stort antal po-sitiva och negativa aspekter som oftast inte uppfångas av modala verb (6.2.5.1).

och uttrycket inte fel som bedömer aktionen som något positivt (övriga ex-empel är det skulle vara intressant/spännande att …). Som villighet är graden medelhög och kan kongruent uttryckas i form av jag skulle vilja vinna lite nya

saker. Genom samspelet med uppskattning i den metaforiska konstruktionen

kan villigheten alltså uttryckas mer nyanserat.

Modaliteten förpliktelse omfattar generellt en betydelseskala mellan låg, medelhög och hög: ’tillåtet’, ’rekommenderat’, ’nödvändigt’ (Holmberg & Karlsson 2006:63). Denna skala har även en negativ variant som istället inne-bär grader av begränsning, från ’behövs inte’ till ’förbjudet’. Precis som vil-lighet uttrycks förpliktelse i materialets POST-konstruktioner typiskt genom komplementets betydelse, men det förekommer även innehållsverb med för-pliktigande betydelse. Exempel på den negativa förpliktelseskalan visas i (6.24).

(6.24) a. Vid sådant fiske är det endast tillåtet att fiska från land. (B).

b. Om ert parti inte tillämpar könskvotering, räcker det om ni meddelar mig det! (A)

I (6.24a) begränsas en aktion genom komplementet tillåtet tillsammans med adjunkten endast. Adjunkten anger att det som är tillåtet exkluderar andra alternativ. Förpliktelsen hör alltså till den negativa förpliktelseskalan eftersom den innebär ett förbud mot annat än aktionen i fråga. Kongruent kan detta uttryckas som ’får endast’. I (6.24b) används ett verb med attributivt innehåll (räcker) – en betydelse som även kan uttryckas med predikativt komplement:

är tillräckligt. Aktionen är här formad som en interrogativ sats (om ni meddelar mig det). Även detta fall hör till den negativa skalan eftersom andra alternativ

utesluts, men här innebär begränsningen att ingenting mer krävs än aktionen i fråga. Verbet kunna i deontisk betydelse ligger relativt nära eftersom det kan användas för att uppmana med artighet (SAG 4:300): så kan ni meddela mig

det. Verbet kunna rör sig dock inte på den negativa förpliktelseskalan och

rym-mer således inte hela betydelsen i ’räcka’. Liksom vid villighet kan en förplik-tigande matrissats uttrycka den som står bakom bedömningen (ngns uppgift

att …, upp till ngn att …).

Förpliktelse har en flytande gräns till kategorin betydenhet eftersom en del komplement kan förstås inom ramen för båda kategorierna (se 6.2.5.4 ned-an). Det är i dessa fall vanligt att det postponerade ledet har en mental eller verbal innebörd, eller uttrycker en i sammanhanget moralisk aktion. Ett ex-empel visas i (6.25):

I (6.25) ser vi komplementet viktigt, som modifierar aktionen i den postpo-nerade infinitivfrasen. När uttryck för betydenhet överlappar med förplik-telse, har det postponerade ledet typiskt en moralisk innebörd som bidrar till att den modala betydelsen tolkas inom ramen för förpliktelse. Som kong-ruent form kan verbet bör användas: problematiken bör tas upp, alternativt en aktiv konstruktion med referentiellt subjekt: man bör ta upp

problema-tiken. Utöver aktionen i (6.25) förekommer flera andra aktioner med

men-tal/verbal innebörd, som också modifieras genom komplementet viktigt: se,

poängtera, tydliggöra, visa, komma ihåg, eller aktioner som i sammanhanget

uppfattas som moraliskt lämpliga: behålla sin ödmjukhet, leva i nuet, sköta

kroppen.66

Det sista betydelseområdet för modalitet i materialets POST-konstruktio-ner är förmåga. Förmåga realiseras i POST-konstruktionen som en dikotomi, med genomgående hög grad på den positiva eller negativa polen – aktionen är antingen möjlig eller omöjlig (graden kan dock modifieras av modala verb och adjunkter, men detta faller då utanför POST-konstruktionens huvudmöns-ter).

(6.26) a. Det gick inte att resonera med dem. (W)

b. Vid design av webbsidor är det möjligt att bestämma om storlek och mått- enheter ska vara absoluta eller relativa. (A)

Den modala metaforiken förutsätter i (6.26) kongruenta former som rymmer ett svagt referentiellt subjekt och modalverbet kunna i potentiell betydelse:

man kunde inte resonera med dem (6.26a); vid design av webbsidor kan man bestämma om … (6.26b). Adjektivet möjligt uttrycker förmåga enbart när det

postponerade ledet uttrycker en aktion. När det postponerade ledet uttrycker en proposition ingår möjligt istället i kategorin sannolikhet (se 6.22a). Något som generellt skiljer POST-konstruktionens satsgrammatik för förmåga från kongruenta varianter är att förmågan inte tillskrivs någon person utan snarare handlar om aktionens potential att kunna utföras. Som ovan nämnts innebär förmåga i POST-konstruktionen det Halliday & Matthiessen kallar för

poten-tiality – aktionens möjlighet, till skillnad från ability – individens förmåga.

I tabell 6:13 visas hur villighet, förpliktelse och förmåga realiseras satsgram-matiskt som POST-konstruktioner, genom finit verbuttryck samt

komple-66 Detta kan jämföras med OP-konstruktionen det gäller + aktion som bland annat beskrivs i tabell 9:10 nedan. I det fallet konstruerar verbet gälla förpliktelse tillsammans med en moralisk innebörd hos den postponerade infinitivfrasens aktion.

ment.67 Stjärnmarkeringarna innebär att betydelsen glider in i en annan modal kategori.

tabell 6:13 Realisering av villighet, förpliktelse och förmåga i POST-konstruktioner

Modalitet Finit Komplement Exempel

villighet framstår, är, skulle vara

önskvärt, tänkt, tänkbart, aktuellt, av-sikt, meningen, ngns val, ngns strategi, ”inte fel”*

Det är meningen att …

förpliktelse blir,

fram-står, är

brottsligt, nödvändigt, tillräckligt, till-låtet, obligatoriskt, upp till ngn, ngns uppgift, bråttom, angeläget, förbjudet, okej, legitimt, ”värt att notera/under-stryka”, viktigt* Det är angeläget att … ankommer på ngn, krävs, räcker

Det räcker att …

förmåga blir, är möjligt, omöjligt Det är omöjligt

att … går, fungerar Det går att …

6.2.5 Modal bedömning

Utöver modalitet, som har beskrivits ovan, har jag i materialet identifierat tio typer av modal bedömning. I detta avsnitt beskriver jag dessa typer. Som nämndes i 6.2.2.2 varierar POST-konstruktionerna mellan att realisera mo-dala bedömningskategorier metaforiskt och icke-metaforiskt. En metaforisk realisering förutsätter att det går att konstruera bedömningen med en adjunkt i en fri sats vars proposition motsvarar propositionen i POST-konstruktionens postponerade led (se exempel 6.19).

I tabell 6:14 redovisas frekvenser av olika betydelsekategorier för modal bedömning i materialets POST-konstruktioner. Kategorierna är fördelade på typ av postponerat led: infinitivfras eller sats. Frekvenserna inkluderar så väl metaforiska som icke-metaforiska fall av modal bedömning. Så är fallet även i nedanstående beskrivning, eftersom jag här ringar in kategorier oberoende av metaforiska aspekter. Metaforiska aspekter kommer dock att kommenteras

67 I materialet förekommer även finitet gör då detta verb ingår i en kausalitetsprocess (se ex-empel 6.8). Dessa är inte inkluderade i denna tabell, och inte heller i kapitlets resterande tabeller.

i förhållande till exemplen. En översikt av metaforisk bedömning ges senare i avsnitt 6.2.6.

tabell 6:14 Semantiska kategorier av modal bedömning i POST-konstruktioner för-

delat på postponerad infinitivfras och sats

Modal bedömning Sats Infinitivfras Antal

uppskattning 65 124 189 sätt 1 127 128 övertygelse 76 1 77 betydenhet 24 7 31 vishet 2 27 29 förväntan 18 6 24 moral 4 19 23 typiskhet 3 1 4 relativ tid 0 3 3 intensitet 2 0 2

Frekvenserna i tabell 6:14 har stor variation. Medan uppskattning och sätt är frekventa kategorier finns det kategorier som enbart har enstaka förekomster i materialet. De enstaka förekomsterna tyder på att det kan finnas ytterligare bedömningskategorier i svenska POST-konstruktioner än de som materialet belägger.