Med-frasens funktion och betydelse

Den ideationella strukturen hos MED-konstruktioner är en relationell att-ributiv process i vilken en med-fras vid en första anblick tycks figurera på gränsen mellan omständighet och deltagare. I detta avsnitt ska jag dock föreslå att med-frasen fungerar som deltagare. Men för att beskriva det kontinuum mellan omständighet och deltagare som med-frasen tycks aktualisera behöver omständigheters typiska drag belysas, så att det framgår hur med-frasen bety-delsemässigt avviker från dessa mönster. Två exempel på med-fraser i MED-konstruktioner visas fetmarkerat i exempel (7.1):

(7.1) a. Visst är det delvis mysigt med hösten, om man är inomhus! (B) b. Tycker du det verkar rörigt med fonder? (W)

Halliday & Matthissen definierar omständigheter från utifrån det tredela-de perspektivet – ’uppifrån’, ’från sidan’ respektive ’nerifrån’ (Halliday & Matthissen 2014:310 f.). Med-fraserna som vi ser i exempel (7.1) överens-stämmer med omständighetens definition ’nerifrån’, som innebär att den typiska formen är en prepositionsfras (eller en adverbgrupp). Utifrån ett be-tydelseperspektiv (’uppifrån’) utgör omständigheter typiskt en information omkring en process, något som förankrar processen i exempelvis tid, rum, sätt, eller sak (se 3.5.5). Med denna utgångspunkt kan med-fraserna i ex-empel (7.1) möjligen tänkas specificera en sak för respektive process, vilket svarar på frågan ”om vad?”. Men med-frasen förefaller samtidigt vara en del av den transitiva relation som processen utformar, relationen mellan hösten och mysigt. Därmed kan funktionen ses som deltagare. I betydelseperspekti-vet tycks alltså med-frasen kunna förstås som både och – så väl omständighet som deltagare.

Vi kan därför välja att betrakta med-frasen ’från sidan’, från satsens håll. I detta perspektiv stämmer med-frasen inte riktigt med omständighetens defi-nition. I en sats motsvaras den typiska omständigheten av funktionen som adjunkt, vilket utesluter den funktion som subjektet har – att utgöra satsens predikationsbas och tillsammans med finitet bilda satsens modus (se Halliday & Matthiessen 2014:311). I med-fraserna i (7.1) fungerar rektionsledet emel-lertid som predikationsbas för det predikativa komplementet (SAG 4:54). I (7.1a) kan samma betydelseinnehåll även sägas med rektionsledet som sub-jekt: visst är hösten mysig, samt i (7.1b): tycker du fonder verkar röriga? Dessa parafraser antyder att med-frasen i dessa konstruktioner har subjektets funk-tionella egenskaper, men adjunktens form. Eftersom med-frasen både innehål-ler en predikationsbas och är en del av processens transitiva struktur, är mitt förslag är att den fungerar som deltagare, fast med omständighetens typiska form. Interpersonellt kommer jag att analysera med-frasen som ett subjekt, med anledning av funktionen som predikationsbas (se avsnitt 7.2).

I MED-konstruktionen kongruerar med-frasens rektion inte med det pre-dikativa adjektivet. Inkongruensen tyder på att rektionen skulle kunna vara en nominal satsförkortning eller en svagt referentiell nominalfras, enligt vad SAG (2:226 f.) beskriver angående inkongruens mellan nominala led och adjektiv.73

Vi närmar oss då frågan vad med-frasen i den här konstruktionen har för be-tydelseinnehåll och vad rektionsledet refererar till. Enligt Källström (1993) är värderande adjektiv typiskt inkongruenta när predikationsbasen underförstår ett sakförhållande. Mer specifikt menar Källström att subjektet representerar ett förhållande som associeras med dess referent. I satsen brott är alltid ledsamt representerar alltså brott ett sakförhållande, och detta kan enligt Källström specificeras med en infinitivfras på slutet: brott är alltid ledsamt att höra

ta-las om (Källström 1993:237 f.).74Utöver betydelsen av sakförhållande menar Källström att inkongruens även kan vara kopplad till en oavgränsad referens hos subjektet, som exempelvis i gröt är gott (Källström 1993:220 ff.). Gällande MED-konstruktionen menar Källström (1993:240 f.) dock att det finns en skillnad gentemot när ett referentiellt subjekt står i fundamentet. Denna skill-nad består i att MED-konstruktionen inte kännetecknas av generiskhet i lika hög grad som i konstruktionen utan det.75

73 Notera att kongruensförhållandet här avser ledens överensstämmelse i böjningsform och inte handlar om kongruens i relation till grammatisk metaforik.

74 Det dolda sakförhållandet kallar Källström (1993) för ”cirkumstantiell referens” (se Källström 1993:214 f.).

75 Källström visar detta bland annat med att det finns fall där preteritumform fungerar i en specifikt tidsförankrad MED-konstruktion: Det var gott med mat när vi kom hem, vilket däremot är omöjligt i en konstruktion utan det: *Mat var gott när vi kom hem. (Källström 1993:241)

I mitt materials MED-konstruktioner kan många av med-frasernas rek-tionsled förstås i stil med Källströms definition av dolt sakförhållande. Men i den postverbala med-frasen (med + rektion) verkar det mer specifikt vara en sorts aktion som representeras. Denna aktion kan antingen vara underspe-cificerad, varvid med-frasens rektionsled har en figurativ tolkning som me-tonymi, eller mer eller mindre specificerad, varvid rektionsledet har formen av en nominalisering eller en infinitivfras. I (7.2) visas exempel på med-fraser som representerar aktioner på dessa tre sätt: med rektion som metonymi, som nominalisering respektive som infinitivfras.

(7.2) a. Det går också bra med ströbröd. (B)

b. Där slog man fast att det var bra med samarbete […].(A) c. Det kan faktiskt räcka med att hålla handen ibland […]! (B)

I (7.2a) ser vi nominalgruppen ströbröd som rektionsled. I sig själv betecknar detta uttryck ett semantiskt ting, men i med-frasen underförstås förslagsvis en aktion som ströbröd har del i, ’att använda ströbröd’. Aktionen är alltså un-derspecificerad, och det bör framgå i textsammanhanget vad det är man ska göra med ströbröd. Betydelsen av aktion konstrueras i detta fall förslagsvis dels prepositionellt, dels utifrån predikatet (går bra), vilket kan tänkas framkalla den figurativa tolkningen som metonymi – ett ting för en aktion.76

Medan aktionen i (7.2a) är underspecificerad, uttrycker rektionsleden i (7.2b) och (7.2c) i sig själva betydelse av aktion – dock med olika grad av spe-cificering. I (7.2b) ser vi en nominalisering (samarbete) vars uttryck förpackar processbetydelse och därmed har en låg specificeringsgrad. I (7.2c) utgörs rek-tionsledet av en infinitivfras (att hålla handen ibland) som uttrycker aktionen och som därmed har en högre specificeringsgrad än nominaliseringen. Notera att det sistnämnda till strukturen är mycket likt en POST-konstruktion: det räcker att hålla handen ibland. Här föregås den postponerade infinitivfra-sen dock inte av en preposition. Den högsta graden av specificering finns jämförelsevis i POST-konstruktionens postponerade sats (det är bra att man

samarbetar), där även predikationsbas och tidsbestämning är uttryckt genom

subjekt och finit.

Utöver frasens tolkning som aktion förekommer det även ett fåtal med-fraser vars rektionsled snarare är att tolka som semantiska ting. Referensen hos dessa uttryck passar in på vad Källström (1993:220 ff.) kallar för ”oavgränsad” eller ”otydligt avgränsad” referens. Ett exempel från materialet är: Men så fick

76 I en parafras där ströbröd står i satsens fundament kan uttrycket snarare ses som en nominal satsförkortning: att använda ströbröd går också bra.

jag någon fix idé om att det var lite tantigt med klänningar och skänkte bort nästan alla (B). Uttrycket klänningar representerar här ’klänningar i största

allmänhet’ och inte de specifika klänningar som skänktes bort.

Utifrån dessa tolkningar visar sig med-frasen sammantaget manifestera en semantisk skala mellan ting och aktion, på vilken aktioner har olika grader av specificering. Rektionsledens form och betydelse i materialets MED-kon-struktioner visas i tabell 7:1 med frekvenser av nominalgrupper och infini-tivfraser. Här visas att nominalgrupper representerar ting och aktioner, och aktionens specificeringsskala illustreras med pil.

tabell 7:1 Rektionsledets form och betydelse i med-fraser

Rektionsled Betydelse Exempel Antal

nominalgrupp ’ting’

’aktion’ underspecificerad

specificerad

Det var tantigt med klänningar. Det går bra med ströbröd.

51 Det var bra med samarbete.

infinitivfras Det räcker med att hålla handen. 3

Totalt 54

Till specificeringsgraderna kan noteras att även satsen kan vara möjlig. Satsen har aktionens högsta specificeringsgrad med subjekt och finit: det räcker med

att vi håller handen. Satsformade rektionsled förekommer dock inte bland

materialets MED-konstruktioner. Vi ser i tabellens frekvenser att de flesta rektionsled är nominalgrupper, vilket betydelsemässigt innebär underspefici-cering eller låg grad av specifiunderspefici-cering hos en eventuell aktion.

I nästa avsnitt beskrivs relationella processer i materialets MED-konstruk-tioner.

7.1.2 Relationella processer

Materialets MED-konstruktioner är ideationellt enhetliga. Samtliga processer är relationella, attributiva av intensiv typ, vilket också är den vanligaste typen i materialets POST-konstruktioner (se tabell 6:2 och 6:3). Till skillnad från materialets POST-konstruktioner förekommer i MED-konstruktionerna inga mentala processer. Två exempel visas i (7.3) med analys av process.

(7.3) a. Däremot är det mindre vanligt med hälso- och miljöhot eller socioekono- miska hot av relevans för den lokale medborgaren. (A)

däremot är det mindre vanligt med hälso- och miljöhot …

omständighet rel. attributiv process attribut bärare

b. Det var därför önskvärt med ett enklare förfarande […]. (A)

det var därför önskvärt med ett enklare förfarande

rel. attributiv process attribut bärare

I exempel (7.3) analyseras med-frasen som bärare i den attributiva processen. Skälet är att med-frasen utgör en del av den transitiva strukturen. På samma sätt som i typiska och POST- och PRES-konstruktioner (det är kul att spela

tennis igen, det fläktade en skön vind från sjön, se kapitel 8), är

förstadeltaga-ren i MED-konstruktionen textuellt förskjuten till höger, och i likhet med POST-konstruktionen utgörs den textuella utgångspunkten av en relationell matrissats.

I tabell (7:2) visas hur relationella attributiva processer utformas lexiko-grammatisk i materialets MED-konstruktioner, genom verb tillsammans med attribut samt genom verb med ett attributivt betydelseinnehåll. Attributen är endast ett litet axplock och beskrivs närmare i avsnitt (7.2) med avseende på semantiska kategorier av bedömning.

tabell 7:2 Verb och attribut i attributiva processer i MED-konstruktioner

Verbuttryck Attribut

bli, kännas, se ut, vara bra, givande, jobbigt, poppis, “si och så”, vanligt, viktigt, uppfriskande

gå/fungera bra, passa, räcka

7.2 Interpersonell betydelse

I detta avsnitt beskriver jag hur MED-konstruktionen fungerar interperso-nellt. Liksom i det ideationella har MED-konstruktionen i materialet stora likheter med konstruktionen även i det interpersonella. Medan POST-konstruktionens matrissats oftast uttrycker bedömning (se tabell 6:8 ovan), har MED-konstruktionen en matrissats som i materialet konsekvent uttryck-er bedömning. Därmed är bedömning precis som i fluttryck-ertalet

POST-konstruk-tioner det som satsen förhandlar om i det interpersonella utbytet. I exempel (7.4) jämförs en POST-konstruktion (7.4a) med en betydelsemässigt likartad, konstruerad MED-konstruktion (7.4b).77

(7.4) a. Det lönar sig att arbeta. b. Det lönar sig med arbete.

Matrissatserna i (7.4) är desamma, det lönar sig. Här bedöms en aktion som positiv utifrån bedömningskategorin uppskattning. Bedömningen är det som satsen förhandlar om, vilket möjliggör följande respons: ja det gör det eller

nej det gör det inte, vilket alltså refererar till själva lönsamheten (se även

intro-duktion till avsnitt 6.2). Skillnaden mellan POST- och MED-konstruktionen består i att det som bedöms har olika form. I POST-konstruktionen är det en postponerad infinitivfras och i MED-konstruktionen är det är en med-fras.

Enligt beskrivningen avsnitt 7.1.1 uttrycker med-fraser typiskt en mer eller mindre specificerad eller underspecificerad aktion, eller ett semantiskt ting med oavgränsad referens. Den sammantaget mindre specifika betydelsen hos

med-frasen gör att det kan ifrågasättas om konstruktionen fungerar som

mo-dal metafor, i synnerhet för momo-dal bedömning eftersom med-frasens abstrakta innehåll inte kan sägas uttrycka någon proposition.78 Jag ska längre fram i avsnittet visa att MED-konstruktioner vars matrissats uttrycker modalitet trots allt är möjliga att betrakta som modala metaforer, medan MED-kon-struktioner där matrissatsen uttrycker modal bedömning typiskt saknar denna potenial.

Närmast i 7.2.1 beskriver jag kort vem som kan tolkas som bedömningens avsändare. Därefter beskrivs MED-konstruktionens modala metaforik (av-snitt 7.2.2). Den interpersonella analysen avslutas sedan med en beskrivning av kategorier av modalitet (7.2.3) och av modal bedömning (7.2.4).