Inledningsvis jämfördes utvecklingen av arbetskraftskostnader i Sverige och i konkurrentländerna. I detta avsnitt jämförs arbetskraftskostnadernas nivå.
Denna typ av data är osäkrare och sämre belyst än utvecklingen över tid.
En av de främsta källorna för arbetskraftskostnadernas nivå är Labour Cost Survey (LCS) från Eurostat. Det är en EU-undersökning som görs vart fjärde år25. En annan källa är de beräkningar som amerikanska Conference
Board/BLS gör. Beräkningarna bygger på respektive lands förtjänststatistik (för Sverige är huvudkällan konjunkturlönestatistiken). Ytterligare ett sätt att mäta arbetskraftskostnadernas nivå är att använda data från ländernas national-räkenskaper. I nationalräkenskaperna finns uppgifter om såväl lönekostnader som andra arbetskraftskostnader, liksom antalet arbetade timmar.
För vissa länder, till exempel Sverige, kan nivåerna mellan de olika källorna skilja sig åt avsevärt.26 Generellt borde nivåerna i LCS hamna något högre än Conference Board eftersom det är ett bredare mått på kostnader. En
begränsning med statistiken från Conference Board är å andra sidan att den
25 Se avsnitt 6.1.
26 Se fördjupning ”Höga svenska arbetskraftskostnader – men hur höga?” i årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013, sidan 75.
80 85 90 95 100 105 110 115 120 125 130
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Euroområdet Danmark Tyskland
Finland Sverige Norge
endast innehåller uppgifter för tillverkningsindustrin medan LCS även redovisar övriga branscher. Dessutom täcker de båda statistikkällorna delvis olika länder vilket gör att de kompletterar varandra. Vissa länder i Östeuropa som ingår i LCS saknas i Conference Board. Samtidigt täcker Conference Board in en rad länder utanför Europa som inte finns med i LCS.
Senaste undersökningsåret för LCS avser 2012. Undersökningen täcker in hela ekonomin. Uppgifterna samlas in från samtliga EU-länder samt ytterligare några europeiska länder som Norge och Schweiz. Syftet är att fånga upp alla kostnader som arbetsgivarna har för sina anställda inklusive till exempel rekryterings- och utbildningskostnader. Kostnaderna redovisas per timme och från och med 2008 års undersökning görs också en regional redovisning.
Statistiken är förknippad med ganska stora osäkerheter, framför allt vad gäller beräkningen av antalet arbetade timmar. Den påverkas också av olika
strukturella faktorer. Till exempel kommer länder med en hög andel av produktionen i högavlönade sektorer att få en relativt sett högre arbetskrafts-kostnad för hela näringslivet, utan att nivån för varje delbransch nödvändigtvis behöver vara högre än i andra länder.
I diagram 5.15 redovisas näringslivets arbetskraftskostnader enligt LCS 2012.
Som framgår av diagrammet hade Sverige enligt LCS bland de högsta arbetskraftskostnaderna i Europa. Endast Danmark, Norge och Schweiz låg högre. Länder som Tyskland, Finland och Nederländerna hade cirka 20 procent lägre arbetskraftskostnader än Sverige. Frankrike hade cirka 15 procent lägre kostnader. Kostnadsnivån i EU-15 var 23 procent lägre än den svenska. I Eurostats redovisning saknas ännu uppgifter för Belgien som tidigare år legat ungefär i nivå med Sverige. Detta innebär att nivån för EU-15 och euroområdet sammanvägt är något underskattade i denna redovisning.
Arbetskrafts-kostnaderna i Storbritannien och Italien var cirka hälften av de svenska, medan flera länder i Östeuropa låg på ungefär 20 procent av den svenska nivån.
En bidragande orsak till de höga svenska kostnaderna är nivån på arbetsgivar-avgifterna. I Sverige ligger dessa kostnader högst i EU och sett som andel av de totala arbetskraftskostnaderna är det bara Frankrike som ligger högre.
Diagram 5.15 Arbetskraftskostnader per timme för anställda i näringslivet Enligt Eurostat 2012, index Sverige=100
*. Vägt med KIX-vikter. Exklusive Belgien och Grekland.
Källa: Eurostat, Labour Cost Survey 2012, Medlingsinstitutet
Tabell 5.18 visar arbetskraftskostnadernas nivå i ett antal branscher i förhållande till genomsnittet för hela näringslivet. Kostnadsstrukturen är relativt likartad i de olika länderna. För samtliga länder som redovisas var arbetskraftskostnaderna lägst inom hotell och restaurang och högst inom den finansiella sektorn. Tyskland hade de relativt sett lägsta
arbetskrafts-kostnaderna inom hotell- och restaurangbranschen, där de bara utgjorde cirka 50 procent av genomsnittskostnaderna i näringslivet. Tyskland är också ett av de länder där industrins kostnader är relativt sett högst. Även i Norge och Finland ligger industrins arbetskraftskostnader tydligt över den genomsnittliga nivån i näringslivet. I Norge beror dock detta på den höga kostnadsnivån inom olje- och gasutvinningen, som är drygt dubbelt så hög som genomsnittet i näringslivet. Arbetskraftskostnaderna i norsk tillverkningsindustri ligger i själva verket under den genomsnittliga nivån i det norska näringslivet.
Tabell 5.18 Arbetskraftskostnad i procent av hela näringslivet i olika branscher Norge Schweiz Danmark Sverige Frankrike Neder-
länderna
Finland Tyskland
Industri (B–E) 117 97 99 104 105 106 110 114
Bygg (F) 89 88 90 96 88 105 100 83
Handel (G) 80 90 90 91 84 86 91 85
Transport (H) 95 89 92 84 92 89 93 81
Hotell & rest (I) 64 64 69 61 65 56 71 52
Kommunikation(J) 118 126 120 126 131 128 128 133
Finans (K) 138 150 144 160 151 180 132 154
Källa: Eurostat (LCS)
Om man ser till arbetskraftskostnaderna för tillverkningsindustrin enligt LCS blir Sveriges relativa kostnadsläge något lägre i förhållande till exempelvis Tyskland och Finland, än om man ser till hela näringslivet (diagram 5.16).
Tysk industri ligger här 13 procent lägre än Sverige och finsk industri 15 procent lägre. I relation till högkostnadsländerna Danmark, Schweiz och
0 20 40 60 80 100 120 140
Bulgarien Rumänien Litauen Lettland Polen Ungern Estland Slovakien Kroatien Tjeckien Portugal Slovenien Cypern Spanien Storbritannien Italien Irland Euroområdet Österrike EU-15 Tyskland Finland Nederländerna Luxemburg Frankrike Sverige Danmark Schweiz Norge
Norge hamnar dock Sverige relativt sett högre för industrin än för hela näringslivet.
Diagram 5.16 Arbetskraftskostnader per timme för anställda i tillverkningsindustrin*
Enligt Eurostat 2012, index Sverige=100
1Vägt med KIX-vikter. Exklusive Belgien och Grekland.
Källa: Eurostat, Labour Cost Survey 2012, Medlingsinstitutet
Om man utgår från amerikanska Conference Board får man en delvis annan bild av de svenska relativa arbetskraftskostnaderna (diagram 5.17).
Conference Board redovisar endast uppgifter för tillverkningsindustrin. I denna statistik saknas också en del kostnader som finns med i LCS som till exempel kostnader för utbildning och rekrytering.
Den svenska industrins arbetskraftskostnader är även enligt Conference Board bland de högsta i världen. Men medan Eurostats LCS anger en nivå som är cirka 13 procent lägre i Tyskland än i Sverige anger Conference Board skillnaden till 8 procent. Det bör i detta sammanhang nämnas att den
nivåskillnad som redovisades i Medlingsinstitutets årsrapport för 201327 mellan Conference Board och Eurostats LCS var väsentligt större än den som
redovisas nu. I den redovisning som gjordes i Medlingsinstitutets årsrapport för år 2013 baserades nivån i LCS på en framskrivning av nivån 2008 med
utvecklingen för Labour Cost Index, LCI, åren 2009–2012. När det nu föreligger en ny LCS för 2012 visar den på en klart lägre kostnadsnivå för Sverige än vad den preliminärt framskrivna nivån gav vid handen.
27 ”Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013”, avsnitt 2.6.
0 20 40 60 80 100 120
Bulgarien Rumänien Lettland Litauen Polen Ungern Kroatien Estland Slovakien Tjeckien Portugal Cypern Slovenien Storbritannien Spanien Italien Luxemburg Irland EU-15 Euroområdet Nederländerna Österrike Finland Frankrike Tyskland Danmark Sverige Schweiz Norge
Diagram 5.17 Arbetskraftskostnader per timme för anställda i industrin 2012*
Enligt Conference Board, index Sverige=100
*Vägt med KIX-vikter.
Källor: Conference Board, Medlingsinstitutet
Conference Board redovisar också arbetskostnader för en rad länder utanför EU. Generellt ligger kostnadsnivån för de flesta länder i världen under nivån i Västeuropa. Ett undantag är Australien där nivån är högre än i samtliga EU-länder utom Sverige, Danmark och Belgien, vilket delvis har att göra med de senaste årens förstärkning av den australiensiska dollarn. Arbetskrafts-kostnaderna i USA, Kanada och Japan är cirka 25 procent lägre än i Sverige och knappt 15 procent lägre än i euroområdet. I Östeuropa ligger kostnaderna i allmänhet i intervallet 15-25 procent av de svenska. De allra lägsta kostnaderna av de länder som Conference Board redovisar återfinns i Filippinerna där nivån bara är cirka 4 procent av den svenska, eller cirka 14 kronor i timmen.
Svagare krona minskar avståndet till Tyskland
Under 2013 och 2014 ökade arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin något långsammare än i den tyska. Dessutom innebar försvagningen av kronan under perioden att avståndet till de tyska arbetskostnadsnivåerna minskade något. Uppskattningsvis skulle de tyska arbetskraftskostnaderna 2014 vara cirka 3 procent lägre än de svenska om man utgår från nivån enligt Conference Board och 8 procent lägre om man utgår från LCS.
Höga arbetskraftskostnader ställer krav på produktivitet
Det är inte självklart att höga arbetskraftskostnader behöver utgöra ett problem för konkurrenskraften. Ser man till de fyra länder som redovisar de högsta arbetskraftskostnaderna enligt LCS (tabell 5.19), det vill säga Norge, Schweiz, Danmark och Sverige, har samtliga dessa länder stora överskott i bytesbalansen och hög sysselsättningsgrad. Detta kan ses som en grov indikation på att nivån på arbetskraftskostnaderna i dessa länder inte utgör ett problem för att
konkurrera på världsmarknaden eller att den höga kostnadsnivån skulle innebära ett hinder för sysselsättningen. Höga arbetskraftskostnader ställer samtidigt stora krav på produktiviteten för att kunna upprätthålla en god
0 20 40 60 80 100 120
Fillippinerna Mexiko Polen
Ungern Taiwan
Estland Brasilien Slovakien Tjeckien Portugal Argentina Grekland
Israel Korea
Singapore Nya Zeeland Spanien Storbritannien
Italien Japan USA Kanada Irland Nederländerna Frankrike EU-15 Euroområdet Österrike Finland
Tyskland Australien Danmark Sverige Belgien Schweiz Norge
konkurrenskraft. Det är också så att Norge, som har de högsta
arbetskraftskostnaderna, även har den högsta nivån på BNP per arbetad timme.
Tabell 5.19 Bytesbalans och sysselsättningsgrad för högkostnadsländer samt för euroområdet 2012
Bytesbalans, procent av
BNP
Sysselsättningsgrad
Norge 14,5 69,2
Schweiz 9,5 71,8
Danmark 6,0 64,0
Sverige 6,0 65,5
Euroområdet 2,1 56,5
Källor: OECD, Eurostat