Konjunkturlönestatistiken publiceras cirka två månader efter mätperiodens utgång och är därmed den snabbast tillgängliga indikatorn över löne-utvecklingen. Statistiken kompletteras under ett års tid successivt med
retroaktiva löneutbetalningar, vilket innebär att de preliminära utfallen normalt korrigeras upp efter hand. Som mått på timlöneutvecklingen har dock
statistiken en brist, eftersom det lönebegrepp som används för tjänstemän inom privat sektor och för anställda inom offentlig sektor är överenskommen månadslön. Förändringar i arbetstid genom till exempel arbetstidsförkortningar avspeglas därmed inte i statistikutfallen för dessa grupper38.
Den sammanställning av statistiken som löpande redovisas på
Medlingsinstitutets webbplats är därför till viss del korrigerad för sådana förändringar i arbetstid som inte ger utslag i statistiken. I de fall information saknas om hur man lokalt valt att använda de utrymmen som i många avtal finns för arbetstidsförkortning, alternativt löneökningar/pensionspremier har emellertid någon sådan korrigering inte kunnat göras. Statistiken kan också behöva kompletteras för förändringar i löneelement som inte ingår i de använda lönebegreppen, till exempel semesterlön/ semestertillägg.
Kompletteringar för engångsbelopp, som hittills inte ingått i statistiken, görs i de fall dessa har betydande omfattning.
37 Resultaten presenterades av Eurostat 2013 och finns att tillgå på webbplatsen:
http://ec.europa.eu/eurostat/data/database
38 Se också avsnitt 6.1 om konjunkturlönestatistiken.
Eftersom lönebegreppen inte är enhetliga väger Medlingsinstitutet samman förändringstal och inte nivåer. Detta medför att förskjutningar mellan andelen arbetare och tjänstemän, samt mellan näringsgrenarnas inbördes storlek inte får genomslag i de redovisade förändringstalen.
Tabell 6.1 Löneutveckling sektorvis 2014
Procentuell förändring från motsvarande månad föregående år inkl. övertidstillägg för arbetare i privat sektor
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt Genom-snitt
Industri 2,9 2,5 2,0 2,6 2,6 2,3 2,4 2,2 2,3 2,2 2,4
Byggnads-
verksamhet 3,1 3,6 2,8 2,8 3,8 2,7 3,4 3,0 2,8 2,5 3,1
Handel 4,9 4,6 4,5 4,9 4,5 4,3 4,4 4,8 4,1 4,3 4,5
Transport 2,0 1,9 1,6 2,6 2,4 2,9 2,6 2,6 2,6 2,3 2,3
Hotell och restaurang 3,2 3,0 3,0 3,3 2,3 2,3 3,0 2,6 1,7 2,2 2,7
Information och
kommunikationer 1,9 1,7 2,2 2,1 1,8 1,7 1,4 1,1 1,7 2,3 1,8
Finans och försäkring 2,1 1,9 0,9 1,0 1,0 0,8 2,6 1,0 1,5 1,6 1,4
Fastighet, uthyrning 4,4 5,2 4,4 5,1 4,8 5,0 4,6 4,2 3,6 3,6 4,5
Juridisk och ekonomisk
verksamhet 3,5 3,4 3,0 3,1 2,6 1,9 2,2 2,5 1,8 1,9 2,6
Vård och omsorg 4,6 3,4 3,1 2,7 2,2 1,7 1,1 1,8 2,0 1,8 2,4
Utbildning, kultur och
service 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,6 1,6 1,4 1,4 1,3 1,5
Övrigt näringsliv 3,4 3,2 3,0 3,3 3,0 2,8 2,9 2,8 2,6 2,7 3,0
Näringslivet 3,2 3,1 2,7 3,1 3,0 2,7 2,8 2,7 2,5 2,6 2,8
Kommuner 2,7 2,6 2,6 2,7 2,9 2,8 2,8 2,9 2,8 2,7 2,7
Landsting 3,0 3,0 2,9 2,8 2,9 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 2,8
Kommunal sektor 2,8 2,7 2,7 2,7 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8 2,6 2,8
Staten 2,4 2,5 2,5 2,2 2,4 2,3 2,2 2,2 2,3 0,4 2,1
Totalt hela ekonomin 3,1 3,0 2,7 2,9 2,9 2,7 2,7 2,7 2,6 2,4 2,8 Källa: Medlingsinstitutet
I tabell 6.1 redovisas utfallen enligt konjunkturlönestatistiken för perioden januari–oktober 2014 som de nu (januari 2015) föreligger.De hittills uppmätta löneökningarna uppgår till 2,8 procent för såväl näringslivet som för hela ekonomin. Utbetalning av retroaktiva löner bedöms påverka utfallen i förhållandevis liten utsträckning. Ett skäl till detta är att 2014 var ett avtalsmässigt mellanår och att lönerevisionerna normalt släpar efter mindre under sådana år än under stora avtalsår som till exempel 2013 eller 2010. Detta illustreras i diagram 6.1 som visar att en förhållandevis hög andel av företagen hade betalat ut löner i enlighet med innevarande års lönerevisioner. Andelen var också hög under ”mellanåren” 2009 och 2011. Den höga andelen 2012, som var ett stort avtalsår, kan delvis förklaras av att revisonstidpunkterna i många avtal låg tidigare på året än normalt. Dessutom var de normerande avtalen inom industrin klara redan i december 2011.
Diagram 6.1 Andelen företag som uppger att löneökningstalen innefattar lönerevisioner i enlighet med innevarande års centrala/lokala avtal Till och med oktober respektive år, procent
Källa: Medlingsinstitutet
Störst påverkan på löneutvecklingen från retroaktiva löner kan förväntas i staten vars avtal löpte ut den siste september 2013, det vill säga betydligt senare än de flesta avtalen i kommuner och privat sektor. Baserat på hur de preliminära utfallen och de avtalsmässiga löneökningarna förhållit sig till det slutliga utfallet de senaste åren kan de definitiva löneökningarna för hela ekonomin väntas uppgå till
2,9 procent 2014. Detta är en historiskt sett låg ökningstakt, men ändå nästan en halv procentenhet högre än 2013. En faktor som bidragit till att dra upp löneökningarna 2014 är det byte av vilka företag som ingår i undersökningen som genomförs vid varje årsskifte. Normalt brukar urvalsbyten endast få marginell effekt på den aggregerade löneökningstakten. Däremot är det vanligt att utvecklingen för enskilda branscher kan påverkas. Urvalsbytet 2013/2014 bidrog dock till att dra upp löneökningstakten med omkring 0,3 procentenheter i näringslivet39.
I tabellerna 6.2 och 6.3 redovisas löneökningstakten uppdelat på arbetare och tjänstemän i näringslivet. För arbetare uppmättes den genomsnittliga löne-ökningstakten under januari till och med oktober 2014 preliminärt till 2,8 procent jämfört med motsvarande period 2013. Löneökningstakten för tjänstemännen var också 2,8 procent. Sedan 2006 har löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän varit i det närmaste identisk. Den första halvan av 2000-talets första decennium ökade dock lönerna mer för tjänstemän än för arbetare.
39 Baserat på en jämförelse mellan löneökningstakten efter urvalsbytet och löneökningstakten enbart för de företag som ingick i urvalet både före och efter bytet.
50 55 60 65 70 75 80
2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tabell 6.2 Löneutveckling för arbetare inom privat sektor 2014
Förtjänst inklusive övertidstillägg. Procentuell förändring från motsvarande månad föregående år
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt Genom-
Tabell 6.3 Löneutveckling för tjänstemän inom privat sektor 2014
Månadslön inklusive rörliga tillägg. Procentuell förändring från motsvarande månad föregående år
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt Genom-
De löneökningstal som Medlingsinstitutet redovisar för arbetare respektive tjänstemän totalt sett för privat sektor är ”strukturrensade” på grov
näringsgrensnivå. I motsats till de löneökningstal som redovisas på SCB:s hemsida ingår således inte förändringar i näringsgrensstrukturen mellan åren.
Förskjutningar i näringsgrenssammansättningen sänker löneökningstakten för arbetare med
0,2 procentenheter 2014 från 2,9 procent till 2,7 procent. För tjänstemännen finns ingen sådan effekt 2014, det vill säga de löneökningstal som redovisas av SCB och Medlingsinstitutet är identiska för 2014.
I diagram 6.2 och 6.3 redovisas serier över ”avtal” tillsammans med löneökningar enligt konjunkturlönestatistiken. Uppgifterna om ”avtal” utgör en, ofta sammanvägd, blandning av traditionella avtal, lägstlöneutrymmen och stupstockar. Så kallade sifferlösa avtal har vägts in med värdet noll fram till och med 2008, därefter är de exkluderade ur beräkningarna. De avtalsmässiga
löneökningarna är beräknade till 2,2 procent kalenderåret 2014 vilket är samma ökningstakt som 2013. Som framgår av diagrammen kan avvikelserna mellan de avtalsmässiga höjningarna och de faktiska löneökningarna tidvis vara stora.
Det kan till exempel bero på strukturella förändringar såsom ändrad samman-sättning av arbetskraften eller på utvecklingen av olika rörliga komponenter som övertidsersättning. Förekomsten av dispositivitet i avtalen gör också att tidpunkten för lönerevisionerna inte behöver följa de centrala avtalen. Till dessa faktorer kan också läggas den tidigare nämnda effekten av byte av företag i urvalet, som drog upp löneökningstakten vid årsskiftet 2013/2014.
Diagram 6.4 visar löneförändringarna i kommuner, landsting och staten. Den låga ökningstakten för staten i oktober månad 2014 beror i hög grad på att oktober månad är revisionstidpunkt för de statliga avtalen och att få
arbetstagare fått ut löner i enlighet med nya avtalen. Ser man till utvecklingen de senaste åren i staten har löneutvecklingen också påverkats negativt av försvarets omorganisation.
Diagram 6.2 Procentuell förändring av lön och ”avtalsmässig höjning”
Anmärkning: Före 2009 är sifferlösa avtal inlagda med värdet noll. Därefter är de exkluderade.
Källa: Medlingsinstitutet
2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992
8
6
4
2
0
8
6
4
2
0 Hela ekonomin
Löneökning och "avtalsmässig höjning" i procent
kurva = löneökning, staplar = "avtal"
Diagram 6.3 Procentuell förändring av lön och ”avtalsmässig höjning”
Anmärkning:Före 2009 är sifferlösa avtal inlagda med värdet noll. Därefter är de exkluderade.
Källa: Medlingsinstitutet
Diagram 6.4 Procentuell förändring av lön i kommuner, landsting och staten
Källa: Medlingsinstitutet kurva = löneökning, staplar = "avtal"
Näringslivet (privat sektor)
Löneökning och "avtalsmässig höjning" i procent
2014 heldragen linje = landsting, streckad linje = kommuner, prickad linje = staten
Offentlig sektor
Löneökning från motsvarande period föregående år, procent