Lagregler
Medlingsinstitutets rätt att besluta om tvångsmedling är försedd med ett undantag. Av 47 b § MBL framgår att parter kan sluta ett särskilt avtal om förhandlingsordning. Innehåller avtalet tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättande av medlare, regler om medlares befogenheter och regler om uppsägning av avtalet kan parterna anmäla avtalet till Medlings-institutet för registrering. När avtalet har registrerats får under dess giltighetstid medlare inte utses utan parternas samtycke.
Det finns sålunda två system för tvistelösning i samband med förhandlingar om nytt kollektivavtal; ett som parterna har enats om i avtal, och ett som är reglerat i MBL.
Avtal om förhandlingsordning – förändringar 2000–2014 De allra flesta avtalen om förhandlingsordning träffades tidsmässigt i nära anslutning till att lagändringen trädde i kraft. Vid utgången av år 2001 hade Medlingsinstitutet registrerat 16 sådana avtal. De omfattade bland annat staten, kommuner och landsting, tillverkningsindustrin (Industriavtalet) och andra betydelsefulla delar av den privata sektorn såsom avtalen för tjänstemän inom transportnäringen och handeln. Bland de 16 avtalen återfanns även sex avtal mellan Ledarna och olika arbetsgivarförbund inom privat sektor. När de registrerade avtalen summeras vid utgången av år 2014 uppgår de till 15. Som mest har 19 avtal varit registrerade samtidigt.
Förändringar
Under perioden 2001–2007 slogs några avtal samman, några nya tillkom och några upphörde. Bland de nya avtalen kan nämnas avtalet för IT-branschen från december 2003. I januari 2007 registrerades avtalet mellan Bemannings-företagen och Tjänstemannaförbundet HTF (numera Unionen) tillsammans med ett antal akademikerförbund.
Under hösten 2009 slöt sex arbetsgivareförbund inom förbundsgruppen
Almega ett nytt gemensamt samarbetsavtal för tjänstesektorn med Unionen och 17 Sacoförbund. Samtidigt kom parterna överens om ett förhandlingsavtal. För att förhandlingsavtalet ska gälla krävs emellertid att berörda förbundsparter träffar en särskild överenskommelse om vilka förbundsavtal eller branschavtal som ska förhandlas i den ordning som förhandlingsavtalet föreskriver. Tre sådana förhandlingsavtal registrerades 2010.
Uppsagda avtal
Om åren 2000 och 2001 präglades av stor aktivitet hos parterna med att sluta förhandlingsavtal har utvecklingen därefter delvis gått i motsatt riktning.
Sveriges Ingenjörer och HTF (numera Unionen) sade i december 2006 upp det
gällande förhandlingsavtalet för transportnäringen och avtalet upphörde under 2007. Efter gemensam begäran från Svensk Handel, Unionen och tio Saco-förbund avregistrerades i november 2009 det sedan år 2000 gällande
förhandlingsavtalet för tjänstemän inom handeln. Under 2012 sades ytterligare två förhandlingsavtal upp. Unionen och Akademikerförbunden sade i juni 2012 upp avtalet från 2006 med Almega Tjänsteföretagen och Medieföretagen.
Avtalet upphörde i december 2012. I juli 2012 sade Skogs- och Lantarbets-givareförbundet (SLA) upp Samarbetsavtalet med Förhandlingsavtalet för Jordbruks- och trädgårdsnäringarna mellan SLA och sex fackförbund. Avtalet upphörde i januari 2013 och har inte ersatts av ett nytt.
Ändrad partsställning – några fackförbund har lämnat gemensamt avtal
Det har även skett förändringar av partsställningen inom befintliga avtal.
I mars 2006 sade Svenska Kommunalarbetareförbundet upp sin del av det kommunala avtalet om förhandlingsordning. Avtalet upphörde att gälla den sista augusti 2006 och något nytt avtal har inte ersatt det uppsagda. Även Sveriges läkarförbund har lämnat det kommunala avtalet. Det skedde i maj 2007. Inte heller här har parterna enats om ett nytt avtal.
Seko – Service och kommunikationsfacket sade i september 2009 upp sin del i förhandlingsavtalet för IT-branschen, vilket upphörde i mars 2010. Seko är inte part i det förhandlingsavtal som registrerades 2010 för avtalsområdena IT och Telekom.
I september 2013 sade Seko upp sin del av det statliga samarbetsavtalet med dess förhandlingsavtal till upphörande den 30 september 2014. Avtalet har avregistrerats hos Medlingsinstitutet.
Det senaste förhandlingsavtalet
Det senaste tillskottet är det nya Industriavtal som slöts under 2011 och ersatte 1997 års avtal. En närmare genomgång av det nya avtalet finns i Medlings-institutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011.
Förhandlingsavtalens omfattning
De ovan nämnda uppsägningarna av förhandlingsavtal har lett till
förskjutningar när det gäller hur många arbetstagare som omfattas av sådana avtal. I början av 2000-talet var förhållandet att lönen för ungefär hälften av landets arbetstagare förhandlades fram inom ramen för ett förhandlingsavtal.
I och med uppsägningarna av avtalet för tjänstemän inom transportnäringen (2006) och avtalet för tjänstemän inom handeln (2009) samt framförallt att Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges läkarförbund lämnade det kommunala förhandlingsavtalet under åren 2006 respektive 2007, har
förhandlingsavtalens omfattning – sett till antalet arbetstagare – minskat.
Numera omfattas cirka 1,4 miljoner arbetstagare av förhandlingsavtal. Det motsvarar drygt 30 procent av landets närmare 4,2 miljoner anställda.
Att ett visst antal arbetstagare omfattas av förhandlingsavtal betyder emellertid inte att motsvarande andel av kollektivavtalen på förbundsnivå förhandlas fram inom ramen för ett förhandlingsavtal. Det finns omkring 690 kollektivavtal mellan förbundsparter på den svenska arbetsmarknaden. Av dessa är det 101
förbundsavtal som sluts av parter som har träffat avtal om förhandlingsordning.
De resterande avtalen omfattas sålunda av Medlingsinstitutets medlings-verksamhet.
Registrerade förhandlingsavtal 31 december 2014
Nedan följer en förenklad uppställning över de gällande förhandlingsavtalen i kronologisk ordning utifrån när avtalen registrerades hos Medlingsinstitutet.
Sedan avtalen registrerats har flera av parterna bytt namn bland annat till följd av sammanslagningar. I uppställningen anges de aktuella namnen på arbets-givarorganisationerna och fackförbunden även om namnen inte är desamma som i det registrerade avtalet.
Registrerade förhandlingsavtal 1. Teknikarbetsgivarna ./. Ledarna (2000)
2. Kommunalt Avtal om Förhandlingsordning (2000)
Parter: Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska kyrkans arbets-givarorganisation ./. OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer, OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Akademikeralliansen och dess anslutna riksorganisationer
3. Avtalet om förhandlingsordning för det statliga avtalsområdet (2000) Parter: Arbetsgivarverket ./. OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna samt Saco-S och till Saco-S hörande förbund sammantagna.
4. TEKO, Sveriges Textil och Modeföretag ./. Ledarna (2001) 5. Trä- och Möbelindustriförbundet ./. Ledarna (2001) 6. Skogsindustrierna ./. Ledarna (2001)
7. IKEM, Byggnadsämnesförbundet och Livsmedelsföretagen ./. Ledarna (2001)
8. Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation ./. Jusek (2001) 9. Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation ./. FTF – Facket för försäkring och finans (2001)
10. SLA – Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet ./. Ledarna (2001) 11. Bemanningsföretagen ./. Unionen och 10 Sacoförbund (2007) 12. Almega Tjänsteförbunden ./. Unionen och Sveriges Ingenjörer för avtalsområdena Utbildningsföretag samt Utveckling och tjänster (2010) 13. IT- & Telekomföretagen ./. Unionen, Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Ingenjörer för avtalsområdena IT och Telekom (2010)
14. Almega Tjänsteförbunden ./. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Sveriges Arkitekter för avtalsområdet Svensk Teknik och Design (2010)
15. Industriavtalet (2011)
Parter: Byggnadsämnesförbundet, Gruvornas Arbetsgivareförbund, Grafiska Företagens Förbund, IKEM, Livsmedelsföretagen, Skogs- och
Lantarbetsgivareförbundet, Skogsindustrierna, Stål och Metall
Arbetsgivareförbundet, SVEMEK, Teknikföretagen, TEKO Sveriges Textil och Modeföretag och Trä- och Möbelföretagen ./. Sveriges Ingenjörer, Unionen, Industrifacket Metall, Livsmedelsarbetareförbundet och GS – Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch