I många sammanhang, som till exempel i Konjunkturinstitutets lönebildnings-rapporter är det inte timlöneförändringen som är det mest relevanta begreppet utan förändringen av den totala arbetskraftskostnaden.
I total arbetskraftskostnad ingår alla löneelement och lönebegreppet är timlön.
Vidare ingår lagstadgade och avtalsenliga arbetsgivaravgifter samt strukturella effekter. De senare är effekter på löneförändringen av förskjutningar i till exempel näringsgrensstrukturen och/eller andelen arbetare respektive tjänstemän.
I tabell 6.9 redovisas de genomsnittliga arbetsgivaravgifterna i olika sektorer från och med 1994.
Tabell 6.9 Arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal 1994–2015 (prel.) Uttag i procent av utbetalad lön
Lagstadgade arbetsgivaravgifter
Privat sektor Kommuner Landsting Staten
Arbetare Tjänstemän
** Staten började betala arbetsgivaravgifter först 1995.
*** Sänkt avgift för ungdomar. Se vidare under lagstadgade avgifter.
Källa: Medlingsinstitutet
Avtalsenliga avgifter
De avtalsenliga avgifterna, som här redovisas inklusive särskild löneskatt på pensionskostnader, höjdes betydligt i början av den redovisade perioden för att sedan under en följd av år vara relativt oförändrade. Därefter minskade avgiftsuttagen bland annat beroende på att uttagen anpassats till den sjunkande sjukfrånvaron och till att avkastningen på placerat kapital blivit bättre än beräknat. Mot slutet av perioden har de i tabellen redovisade avgiftsuttagen ånyo varit relativt oförändrade.
För tjänstemän i privat sektor reducerade Alecta under 2008 premien för ålders- och familjepension samt utjämningsavgiften med 40 procent för de företag som hade ITP-försäkring tecknad 14 december 2007. Denna reduktion finansierades med överskott som bildats genom tidigare inbetalda premier. För andra halvåret 2013 sänktes avgifterna till sjukpension och premiebefrielse och de var även sänkta under 2014. Uppgifterna i tabellen grundar sig enbart på ITP2, som är den äldre, förmånsbaserade, delen av ITP-systemet. Ett arbete med att inkludera ITP1 i beräkningarna pågår.
Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL ger kompletterande ersättning för arbetare inom privat sektor samt för anställda inom landsting och
kommuner som har rätt till sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning
från Försäkringskassan och omfattas av kollektivavtal. Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som beviljades sjukersättning minskade därefter avsevärt. Detta har medfört att AFA Sjukförsäkring har kunnat minska reserverna för framtida utbetalningar. För åren 2009–2015 har parterna tillsammans med AFA Försäkring bestämt att inte ta ut någon avgift.
Sänkningarna för 2009–2011 beslutades sent på året och återbetalning för 2009 skedde under december för privat sektor och i februari 2010 för landsting och kommuner. Återbetalningarna för 2010 och 2011 skedde under 2011 respektive 2012. Vidare beslutades under 2012 om återbetalningar för 2007 och 2008 främst vad gäller avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL på totalt 17,5 miljarder kronor och under 2013 om återbetalningar för 2005 och 2006 vad gäller AGS-KL på 11 miljarder kronor. Utbetalningarna för 2005 och 2006 påbörjades i november 2013. Beslut om återbetalningar av AGS för 2005 och 2006 fattades under 2014 och återbetalningar skedde i slutet av 2014.
Återbetalningarna för 2005–2008 ingår inte i de i tabell 6.9 redovisade
uppgifterna. Eventuellt kommer återbetalningar av AGS och AGS-KL även att ske för 2004. Beslut om detta fattas tidigast i mars 2015.
I samband med att Avtalspension SAF–LO ersatte STP-planen för arbetare enades Svenskt Näringsliv och LO år 2000 om att eventuella överskott i avsatta medel skulle återbetalas till arbetsgivarna. När man senare konstaterat att överskott uppstått valde man av praktiska skäl att i stället för utbetalningar till företagen låta AMF-pension betala premierna åt företagen.
I tabell 6.9 redovisas de procentsatser som bestämts i avtal. Genom överskotts-medel betalades 2005 avgiften till premiebefrielseförsäkringen, som tar över inbetalningarna vid sjukdom och föräldraledighet på 0,62 procent och 2006 både denna avgift och premien för ålderspensionen på 3,5 procent. Överskott i avsatta medel användes därefter 2007 och 2008 för betalning av premie- befrielseavgiften. För 2008, 2011, 2013 och 2014 användes överskotts-medel för betalning av pensionspremier motsvarande ett uttag på en procentenhet för 2008 och 2011 samt ett uttag på 0,75 procentenheter för 2013 och 2014.
Vid beräkning av arbetskostnadsindex (AKI) för arbetare användes för åren 2005–2008 de procentsatser som redovisas i tabell 6.9. Vid beräkning av Labour Cost Index (LCI) används däremot den genom återbetalning av överskottsmedel sänkta avgiften. Även för de uppgifter om arbetskrafts-kostnadernas förändring, som brukar beräknas utifrån nationalräkenskaperna ingår effekten av de sänkta avgifterna. Det senare måttet påverkas i motsats till de andra av tidpunkten för betalningarna och betydande omfördelningar mellan åren förekommer.
Lagstadgade avgifter
De lagstadgade avgifterna sänktes med en procentenhet 2009 till 31,42 procent och har därefter totalt sett varit oförändrade. Samtidigt har betydande
omfördelningar mellan avgifterna skett. Bland annat har sjukförsäkrings-avgiften sänkts från 11,08 procent 2004 till 4,35 procent samtidigt som den allmänna löneavgiften höjts från 3,13 procent till 10,15 procent 2015.
I nationalräkenskaperna klassificeras den allmänna löneavgiften som en löneskatt. I måtten för arbetskraftskostnaderna ingår ofta både löneskatter och sociala avgifter. Eurostats och OECD:s arbetskraftskostnadsmått innefattar däremot inte löneskatter, vilket medför att såväl den nivå som den utveckling som dessa redovisar kan skilja sig betydligt från andra källors.
För anställda i åldern 18–24 år var uttaget för lagstadgade arbetsgivaravgifter sänkt till 22,7 procent andra halvåret 2007 och till 21,3 procent under 2008.
Under perioden 2009 till 2014 var uttaget för anställda under 26 år 15,5 procent. Vad gäller 2015 är läget oklart. Under första halvåret kommer uttaget att ligga kvar på 15,5 procent samtidigt som en höjning under andra halvåret inte kan uteslutas.
Avgifterna tas ut i procent av utbetald lönesumma. Genomslaget blir lägre i procent räknat när man i stället beräknar avgifternas andel av den totala arbetskraftskostnaden.
7 Inför förhandlingarna 2014
Kollektivavtalsförhandlingarna påverkades också av den tendens mot mer lokal lönebildning som blev tydlig under 2013 års avtalsrörelse. I de avtal med lokal lönebildning som slöts under 2013 ökar antalet löntagare som omfattas av så kallade sifferlösa avtal53 successivt fram till och med det tredje avtalsåret.