Vilken som är den relevanta metoden för att mäta en löneförändring beror på vad som ska belysas. Om man är intresserad av att mäta den genomsnittliga löneutvecklingen ur företagets perspektiv bör strukturella förändringar
inkluderas, liksom vid analyser av löneutvecklingens påverkan på inflationstakt och konkurrenskraft. Om syftet däremot är att mäta löneutveckling som en direkt följd av löneförhandlingar måste strukturella förändringar rensas bort.
I detta avsnitt beskrivs hur olika statistikkällor och olika beräkningssätt påverkar resultaten vid beräkningar av löneutveckling.
Strukturella förändringar påverkar genomsnittslönen
En observerad löneförändring mätt med konjunkturlönestatistiken (KL) eller lönestrukturstatistiken (SL) kan bero på olika faktorer. En är löneutveckling som direkt följd av löneförhandlingar. En annan är strukturella förändringar, som till exempel att sammansättningen mellan olika yrkesgrupper har förändrats, vilket påverkar lönesumman och därmed den beräknade genomsnittliga lönen.
Strukturella förändringar kan påverka löneutvecklingen både uppåt och nedåt.
Exempelvis kan en ökning av antalet sysselsatta påverka genomsnittslönen nedåt, om de nyanställda har fått en lön som är lägre än genomsnittet på arbetsplatsen. Det omvända gäller om antalet anställda minskar på en arbets-plats, om de som slutat haft en lägre lön än genomsnittet på arbetsplatsen.
Genomsnittslönen kan även påverkas uppåt av att rekryteringarna av högutbildad personal ökar, om dessa får en högre lön än genomsnittslönen.
48 Carl och DiNardo, Journal of Labor economics nr 20, 2002.
49 Se Lönebildningsrapporten 2014, Konjunkturinstitutet.
Strukturella förändringar kan rensas bort när lönenivåer ska jämföras mellan olika tidpunkter. Denna metod kallas strukturrensning och innebär att individ-erna indelas efter olika karakteristika. Metoden förutsätter att statistiken är individbaserad, varför konjunkturlönestatistiken inte kan strukturrensas.
Strukturrensning är lämplig att använda för att analysera data som samlats in vid urvalsundersökningar, det vill säga när delar av den undersökta
populationen byts ut mellan olika mättillfällen. För att beräkna en
löneförändring konstrueras vikter så att strukturen blir identisk mellan åren.
Exempelvis kan antalet anställda fördelas efter sammansättning vad gäller yrke, ålder, näringsgren, region och hel- eller deltidsanställda.
Löneökningstakt enligt konjunkturlönestatistiken
Konjunkturlönestatistikens huvudsyfte är dels att månadsvis mäta löne-förändringar med kort tidsintervall (två månader) mellan mättidpunkt och publicering och dels att få en bra tidsserie över lönernas utveckling.
Konjunkturlönestatistiken påverkas av att sammansättningen av individer hos arbetsgivaren förändras, det vill säga strukturella förändringar inkluderas.(Läs mer i avsnitt 6.1 om konjunkturlönestatistiken).
Löneökningstakt enligt lönestrukturstatistiken
Lönestrukturstatistiken baseras på individuppgifter och syftar i huvudsak till att analysera frågor om lönenivå, löneutveckling, lönespridning och lönestruktur.
En genomsnittlig löneökningstakt, där strukturella förändringar inkluderas, kan beräknas genom att dividera genomsnittslöner för två på varandra följande år.
(Läs mer i avsnitt 6.1 om lönestrukturstatistiken).
Löneökningstakt enligt lönestrukturstatistiken rensad med SÅYA-metoden
Lönestrukturstatistiken innehåller bland annat individuppgifter om lön samt kön, ålder, utbildningsnivå och yrke. Med hjälp av dessa variabler kan struktur-rensningar göras. SÅYA-metoden, som står för standard–ålder–yrke–arbetstid, innebär att löneförändringstakten beräknas sedan materialet har rensats för förändringar i sammansättningen avseende arbetskraftens ålder, yrke och arbetstid. Metoden innebär att individer grupperas efter dessa variabler för vart och ett av åren. Därefter viktas grupperna om så att de avspeglar en vald standardpopulation. Standardpopulationen kan till exempel beräknas som genomsnittet av gruppernas storlek mellan de två åren. Av pedagogiska skäl används här gruppsammansättningen från det första året för strukturrensning av löneförändringen. Då kan man tolka resultatet som: ”Om strukturen med avseende på yrke, ålder och arbetstid vore oförändrad mellan två på varandra följande år skulle ökningstakten för lönen vara X procent”.
Löneökningstakt för identiska individer
En metod för att mäta löneutveckling som direkt följd av löneförhandlingar är att mäta ökningstakten för så kallade ”identiska individer”. Detta för att beräkna löneutvecklingen för dem som varit anställda båda åren, vilket i huvudsak är den grupp som deltagit i central/lokal lönerevision. För att rensa bort ovidkommande effekter brukar krav ställas på att individen till exempel har samma arbetstidsomfattning och samma arbetsuppgifter inom samma företag de jämförda åren.
Löneökningstakt enligt olika statistikkällor och metoder Lönestrukturstatistiken för perioden 2005–2013 har analyserats och i
beräkningarna har begreppet månadslön använts. I månadslönebegreppet ingår förutom fast lön, även fasta och rörliga lönetillägg. Timlöner räknas om till månadslöner och deltidsanställdas löner till heltidslön. I analysen jämförs två rensade mått på löneökningstakten dels enligt SÅYA-metoden, dels för identiska individer. Dessutom redovisas även oviktad (alltså icke struktur-rensad) löneökning enligt lönestrukturstatistiken samt årsgenomsnittet av den månatliga konjunkturlönestatistiken. Resultaten presenteras per sektor, där privat sektor delats upp mellan arbetare och tjänstemän.
För att undvika att extrema observationer påverkar resultaten har redovisnings-grupper med färre än 30 observationer exkluderats från beräkningen av SÅYA-rensade ökningstal. Vid beräkningen av ökningstal för identiska individer har individer med löneökningar eller lönesänkningar på mer än 30 procent exkluderats.
Arbetare i privat sektor
Resultaten för arbetare i privat sektor (se diagram 6.9) visar att den icke rensade löneökningen beräknad som förändring av den genomsnittliga timlönen, det SÅYA-rensade måttet samt årsgenomsnittet av den månatliga löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken för arbetare ligger relativt väl samlade fram till år 2008. Löneökningstakten för identiska individer ligger i genomsnitt över perioden högre än övriga mått, speciellt under perioden 2009–2013.
Diagram 6.9 Löneutveckling för arbetare i privat sektor
Källa: Medlingsinstitutet
Tjänstemän i privat sektor
För tjänstemän i privat sektor (se diagram 6.10) varierar lönestruktur-statistikens utfall starkt över åren och avviker vissa år avsevärt från
konjunkturlönestatistiken. Detta kan bero på skillnaden i mätperiod mellan de bägge måtten eller en ändrad sammansättning av arbetskraften.
0 1 2 3 4 5 6 7
0 1 2 3 4 5 6 7
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Procent Procent
SÅYA-rensad Enligt konjunkturlönestatistiken
Identiska individer Utfall lönestrukturstatistiken
Årsgenomsnittet för den månatliga löneökningstakten enligt konjunkturlöne-statistiken för tjänstemän visar mindre variation, under perioden varierar det mellan 2,4 och 3,9 procent.
Resultaten för tjänstemän visar för 2013 en skillnad på 0,7 (för 2012 var skillnaden 1,2) procentenheter mellan de två löneökningstalen grundade på SÅYA-rensning och identiska individer. Fram till år 2008 har skillnaden varit mindre än 0,4 procentenheter.
Diagram 6.10 Löneutveckling för tjänstemän i privat sektor
Källa: Medlingsinstitutet
Kommuner
Resultaten för kommuner (se diagram 6.11) visar en relativt liten variation mellan de olika beräkningssätten. Löneökningstakten för identiska individer tenderar att ligga något högre än de övriga måtten. Ett exempel på hur beräkningar av löneskillnader påverkas av avtalskonstruktionen var avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Svenska Kommunal-arbetareförbundet för år 2007.50 I avtalet stipulerades utbetalningar av engångs-belopp vid två tillfällen (1 800 kronor respektive 3 600 kronor för
heltidsanställda) för Kommunals medlemmar under 2007. Engångsbelopp betalades ut vid en given tidpunkt och höjde därmed inte lönenivån permanent.
Utbetalningar av denna typ ingår inte i lönestrukturstatistiken, eftersom de ses som ett tillfälligt lönetillägg. Däremot korrigerade Medlingsinstitutet
konjunkturlönestatistiken (vid sin publicering) för de engångsbelopp (april–
december 2007) som angavs i avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Engångsbeloppen motsvarade 1,3 procentenheter för kommunerna.
50 Se sid. 264 i Medlingsinstitutets årsrapport för år 2007 för en detaljerad beskrivning av avtalet.
0 1 2 3 4 5 6 7
0 1 2 3 4 5 6 7
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Procent Procent
SÅYA-rensad Enligt konjunkturlönestatistiken
Identiska individer Utfall lönestrukturstatistiken
Diagram 6.11 Löneutveckling för anställda i kommuner
Källa: Medlingsinstitutet
Landsting
Resultaten för landstingen (se diagram 6.12) visar en relativt liten variation mellan de olika beräkningssätten under perioden 2005–2013. Resultaten för landstingen visar för 2013 en skillnad på 1,0 (för 2012 var skillnaden även 1,0) procentenheter mellan de två löneökningstalen grundade på SÅYA-rensning och identiska individer.
Medlingsinstitutet har korrigerat konjunkturlönestatistiken för de
engångsbelopp (april–december 2007) som angavs i avtalet mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
För landstingen motsvarar engångsbeloppen 0,6 procentenheter.
0 1 2 3 4 5 6 7
0 1 2 3 4 5 6 7
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Procent Procent
SÅYA-rensad Enligt konjunkturlönestatistiken
Identiska individer Utfall lönestrukturstatistiken
Diagram 6.12 Löneutveckling för anställda i landsting
Källa: Medlingsinstitutet
Staten
Resultaten för staten (se diagram 6.13) visar en relativt liten variation mellan de olika beräkningssätten under perioden 2006–2009. En anledning till att det SÅYA-rensade måttet avviker från övriga lönemått 2005 är troligtvis bristen på matchningar mellan grupper till följd av stora förändringar i den statliga yrkeskoden 2004. Ett helt nytt system för yrkeskoder utvecklades och infördes.
Det gamla systemet TNS ersattes av BESTA-systemet, vilket medförde att även SSYK förändrades. Att variationen mellan måtten ökar efter 2009 kan delvis förklaras av de sammansättningseffekter som uppstod inom
försvarmakten vid övergången från allmän värnplikt till yrkesarmé. Detta innebar att ett flertal nya anställningar tillkom inom försvarsmakten, vilket medförde att löneökningstakten dämpades.
0 1 2 3 4 5 6 7
0 1 2 3 4 5 6 7
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Procent Procent
SÅYA-rensad Enligt konjunkturlönestatistiken
Identiska individer Utfall lönestrukturstatistiken
Diagram 6.13 Löneutveckling för anställda i staten
Källa: Medlingsinstitutet
Sammanfattning
Trots avvikelser vissa år överensstämmer mönstret mellan löneökningsmåtten för identiska individer och SÅYA-måttet liksom för de oviktade
löne-ökningarna i konjunkturlönestatistiken och lönestrukturstatistiken relativt väl för perioden som helhet. De senaste åren har skillnaderna dock ökat. Resultaten bör tolkas med försiktighet då omdefinitioner av yrkeskoder påverkar
beräkningarna.
För privat sektor skiftar även urvalet av företag med färre än 500 anställda mellan åren. Detta innebär att måttet för identiska individer är snedvridet eftersom det
i större utsträckning matchar individer anställda i stora företag än i små. Om löneökningarna har varit högre i stora företag kan detta delvis förklara den högre löneutvecklingen för identiska individer.
Förutom effekter av till exempel förändringar i urvalet av företag och anställda samt revideringar av kontrollvariabler, kan den beräknade skillnaden i utfall mellan konjunkturlönestatistiken och lönestrukturstatistiken påverkas av utformningen av kollektivavtal och om de avtalsmässiga löneökningarna har hunnit betalas ut vid mättillfället. Mätperioden för lönestrukturstatistiken är en månad: september för privat sektor och staten och november för kommuner och landsting.
Med beaktande av dessa ovan beskrivna förbehåll, presenteras en beräkning av genomsnittliga ökningstakter för perioden 2005 till 2013 efter sektor för de olika måtten i tabell 6.8.
0 1 2 3 4 5 6 7
0 1 2 3 4 5 6 7
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Procent Procent
SÅYA-rensad Enligt konjunkturlönestatistiken
Identiska individer Utfall lönestrukturstatistiken
Tabell 6.8 Genomsnittlig årlig ökningstakt 2005–2013 efter sektor och lönemått
Sektor/lönemått Oviktat KL SÅYA Identiska individer Privat sektor
arbetare 2,8 3,0 2,9 3,4
tjänstemän 2,9 3,1 2,7 3,4
Kommuner 2,9 3,0 2,7 3,3
Landsting 3,1 3,3 2,8 3,4
Staten 3,1 3,1 2,9 3,5
Källa: Medlingsinstitutet
För perioden 2005–2013 uppvisar måtten en förhållandevis liten spridning i genomsnittlig ökningstakt. Skillnaderna inom måtten varierar mellan 0,2 och 0,3 procenteneheter.