Spridningen i lön mellan löntagare har ökat i de flesta OECD-länder under de senaste decennierna, men det finns stora variationer både vad gäller nivå och utveckling. Diagram 6.8 visar utvecklingen mellan 1990 och 2012 av kvoten mellan den 90:e och 10:e percentilen i ett antal länder. Datamaterialet är hämtat från OECD:s databas och avser bruttolöner, det vill säga lön före skatt, för heltidsanställda. Det innebär att definitionen på den undersökta populationen skiljer sig från de tidigare presenterade lönespridningsmåtten för svenska förhållanden. Där ingick bland annat även deltidsanställda. Beräkningarna av lönespridning i OECD:s undersökningar och i de beräkningar som grundar sig på den svenska lönestrukturstatistiken stämmer därför inte helt överens.
Percentilkvoten (P90/P10) utgör ett mått på den spridningen mellan hög- och låginkomsttagare, där exempelvis en kvot på 2,0 innebär att löntagarna i den 90:e percentilen har minst dubbel så hög lön som löntagarna i den 10:e percentilen.
1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Privat Staten Kommuner Landsting
Diagram 6.8 Lönespridning i ett internationellt perspektiv 1992–2013
Källor: OECD Earnings database, OECD Employment Outlook 2004
Av diagram 6.8 framgår att Sverige, Italien, Norge, Finland och Danmark hade en relativt låg lönespridning år 2012, percentilkvoten för dessa länder varierar med mellan 2,3 och 2,9. Exempel på länder där lönespridningen var relativt hög är USA och Polen. I USA var lönen för de löntagare i den högsta decilen minst 5,2 gånger så hög som för löntagare i den lägsta. I ”mittengruppen” där måttet på lönespridning varierar mellan 2,9 och 3,6 återfinns Holland, Frankrike, Tyskland, Australien och Storbritannien.
Med undantag för Frankrike och Italien kan en trend med ökande lönespridning sedan 1990 observeras i de flesta av länderna. Ökningen, mätt i procentenheter, har varit störst i Danmark, Polen och USA, där kvoten ökat med mellan 0,7 och 1,1 procentenheter. I Sverige har kvoten under den observerade perioden ökat med drygt 0,2 procentenheter.
Att spridningen i en lönefördelning ökar kan dels bero på att andelen löntagare med låga löner ökar och dels på att andelen löntagare med höga löner ökar, eller en kombination av dessa orsaker.
I forskningslitteraturen har ett antal olika förklaringar till den ökade lönespridningen lyfts fram. Orsakerna kan grovt sett delas upp i marknads-förklaringar (förändringar i efterfrågan respektive utbud av olika typer av arbetskraft) samt förklaringar som betonar institutionella faktorer.44
När det gäller förklaringar som betonar förändringar i efterfrågan av olika typer av arbetskraft framhålls ofta ökad internationell handel, teknologisk utveckling samt förändrade organisationsformer som viktiga. Dessa förklaringar har gemensamt att de alla innebär att efterfrågan på utbildad eller kvalificerad arbetskraft ökar i jämförelse med efterfrågan på mindre kvalificerad
44 Se exempelvis Katz, L. och D. Autor, ”Changes in the Wage Structure and Earnings
Inequality” i Ashenfelter, O. D. Card, Handbook of Labor Economics, Vol 3A, Elsevier Science, North-Holland, 1999.
0 1 2 3 4 5
6 År 1990-94 År 1995-99 År 2002 År 2012
Austr alien Storbritannien Neder
länderna Sverige
Danmar k Norge
Tyskland Italien
Frank rike
Finland Polen USA
arbetskraft. Detta medför att lönerna för kvalificerad arbetskraft ökar jämfört med lönerna för lågavlönad arbetskraft och därigenom ökar lönespridningen.
Andra förklaringar betonar i stället utbudet av olika typer av arbetskraft som en bakomliggande faktor till lönespridning. I traditionell ekonomisk teori
korresponderar enkelt uttryckt den anställdes lön mot dennes värde för arbetsgivaren. På en fungerande marknad kommer därmed den underliggande fördelningen av produktiva egenskaper att avspeglas i lönestrukturen.
Skillnaden i lönespridning mellan USA och Europa har analyserats i den internationella forskningen. Jämförelser av olika förmågor (läs-, skriv- och beräkningsförmåga) visar att spridningen av testresultaten var större i USA än i de europeiska länderna och i synnerhet i jämförelse Sverige.45 Den högre lönespridningen i USA skulle därmed kunna förklaras av större spridning i arbetstagarnas produktivitet.
Det skall påpekas att det under senare tid publicerats studier som visat att färdigheterna blivit mer ojämnt fördelade även i Sverige både bland elever och vuxna. 46
När det gäller utvecklingen i Sverige finns det perioder när lönespridningen verkar avspegla utbudet av högskoleutbildade. När ökningen av andelen akademiker på arbetsmarknaden i mitten av 1980-talet planade ut samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökade kan det ha drivit på löne- utvecklingen och därmed ökat lönespridningen mellan höginkomsttagare och medianinkomsttagare (P90/P50) under 1990-talet. (Se diagram 6.6).
Förklaringar som fokuserar på institutionella förändringar har betonat nivån på minimilöner, betydelsen av anslutningsgrad i fackföreningar samt graden av centraliserade löneförhandlingssystem.
Två möjliga orsaker till den ökade lönespridningen i USA har identifierats.
Dels en minskning av antalet fackligt organiserade, dels nivån på den federala minimilönen.
Argumentet att svaga fackföreningar leder till ökad lönespridning utgår ifrån tanken att fackföreningar strävar efter en solidarisk lönepolitik som minskar löneskillnaderna genom att höja de lägsta lönerna och hålla tillbaka de högsta.
I USA har andelen fackföreningsanslutna minskat och har sedan 1980 fram till 2013 halverats i USA (från 22,1 till 10,8 procent av löntagarna). Denna andel kan jämföras med snittet inom OECD som ligger på 16,9 procent. De nordiska länderna har enligt OECD:s statistik en betydligt högre nivå av
fackföreningsanslutna: Danmark 66,8, Finland 68,6, Norge 53,5 och Sverige 67,747.
45 För en sammanfattning av resultaten se exempelvis Björklund. A, P-A Edin, P Fredriksson och A Krueger Den svenska skolan - effektiv och jämlik?, SNS Förlag2003.
46 Se exempelvis Björklund. A, P Fredriksson, J-E Gustafsson och B Öckert ”Den Svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: Vad säger forskningen?” Rapport 2010:13 IFAU.
samt OECD Skills outlook (2013).
47 Se också diagram 2.2
När det gäller förändringar av minimilöner, har sänkningen av de federala minimilönerna i USA under perioden 1979–1988 framförts som en förklaring till den ökade spridningen i den nedre delen av lönefördelningen.48
I avsnitt 5.10 analyseras statistik av minimilöner i några europeiska länder samt USA. En intressant observation är att länderna med lägst lönespridning saknar lagstadgade minimilöner (Sverige, Danmark och Italien saknar även allmängiltigförklaring av kollektivavtal, till skillnad från Finland och Norge).
Det skall även tilläggas att det finns en rik litteratur om lägstalöners påverkan på sysselssättningen. En sammanställning av resultat från studier som specifikt studerar effekten av nivån på minimilöner och effekter på sysselsättningen har nyligen presenterats av Konjunkturinstitutet.49 Studien visar att höjda
lägstalöner inte nödvändigtvis medför en lägre sysselsättning, dock visar flertalet av de granskade studierna på en sådan effekt.
Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen inte entydigt kunnat identifiera en enskild orsak till nivåer och förändringar i lönespridningen.
Troligtvis inverkar ett flertal av ovan beskrivna förklaringar.