Arbetslösheten minskar till 5,3 procent 2006
Arbetslösheten har endast minskat svagt under det senaste året, trots en stigande ekonomisk aktivitet, ökad sysselsättning och fler i arbetsmarknadspolitiska pro-gram. Förklaringen är att den ökade sysselsättningen till stor del ätits upp av ett ökat utbud av arbetskraft. Sett över en längre tidsperiod brukar utbudet öka med ungefär hälften av sysselsättningsökningen, men hittills i år har utbudsökningen uppgått till närmare 90 procent av sysselsättningsökningen. Det sammanhänger sannolikt med att många som förlängt sina studier till följd av en kärv arbets-marknad nu söker sig ut på arbetsarbets-marknaden i takt med att de lediga arbetena blir fler, en effekt som bedöms komma att klinga av successivt under prognosperio-den. Det innebär att förväntad sysselsättningsökning för 2006 och 2007 gradvis kommer att reducera arbetslösheten framöver. Enligt våra beräkningar minskar arbetslösheten från 6 procent 2005 till 5,3 procent 2006 motsvarande 242 000 personer. Sedan fortsätter arbetslösheten nedåt under 2007 och vi bedömer nivån till 4,6 procent motsvarande 211 000 personer91.
Hittills har arbetslösheten minskat främst till följd av fler deltagare i arbets-marknadspolitiska program. Även om programvolymen beräknas öka under andra halvåret 2006 och nivån kommer att ligga något högre 2007 än 2006 bidrar de arbetsmarknadspolitiska programmen i allt mindre grad till att minska arbets-lösheten. Obalanstalet, det vill säga summan av antalet arbetslösa och antalet i arbetsmarknadspolitiska program, har i stort sett legat stilla under det senaste året och kommer inte att uppvisa en lika stor minskning som arbetslösheten under prognosperioden. Under 2006 beräknas detta antal till 387 000 personer motsva-rande 8,5 procent av arbetskraften. Under 2007 minskar även obalanstalet tydligt och beräknas uppgå till 371 000 personer motsvarande 8,1 procent av arbetskraf-ten. Det är värt att påpeka att obalanstalet inte skall betraktas som ett arbetslös-hetsmått. En del av obalansen består av personer som är sysselsatta såsom an-ställda med anställningsstöd, deltagare i start av näringsverksamhet med mera.
Exkluderas dessa från obalanstalet har en viss minskning redan skett och under prognosperioden kommer detta tal att uppvisa en större minskning än det tradi-tionella obalanstalet. Det korrigerade obalanstalet är antalet arbetslösa och antalet i olika utbildningsprogram inom arbetsmarknadspolitiken (förberedande utbild-ning, arbetsmarknadsutbildutbild-ning, praktikplatser med mera.)
91 Dessa arbetslöshetstal prognosticerade är enligt AKU: s nya definition och SCB har beräknat skillnaden mot den gamla definitionen till 0,4 procentenheter. Enligt bland annat Konjunkturinsti-tutet torde denna effekt vara större.
Det är i dagsläget svårt att beräkna andra arbetslöshetsmått. Det samman-hänger med att statistiken över latent arbetssökande i arbetskraftsundersökningen uppfattas som osäker. Detta har fått till följd att exempelvis Eurostat inte redovi-sar arbetslösheten för Sverige. Den svenska arbetslöshetsnivån höjs kraftigt om latent arbetssökande studerande inkluderas. Arbetslösheten uppgick 2005 till 6 procent, men anpassas arbetslösheten till den internationella definitionen höjs nivån till 7,8 procent, vilket kan relateras till att arbetslösheten inom euroområdet uppgick till 8,5 procent 2005. I takt med att sysselsättningen ökar minskar också arbetslösheten mätt på detta sätt och nedgången bör bli något större jämfört med den för det officiella arbetslöshetstalet. Det sammanhänger med att de nya jobben går dels till heltidsstuderande som söker arbete – gruppen står för en del av ut-budsökningen – dels till arbetslösa enligt SCB: s definition. Det som håller tillba-ka en mer påtaglig nedgång är att volymen av de arbetsmarknadspolitistillba-ka pro-grammen blir något högre 2007 än 2006, enligt antaganden i denna prognos.
Enligt vår uppfattning kan heltidsstuderande som söker arbete skattas till cirka 1,5 procent både 2006 och 2007.
Arbetslösheten minskar för både kvinnor och män Arbetslösheten bland kvinnor har varit lägre än bland män sedan inledningen av 1990-talet. Detta skall dock inte tolkas som att kvinnor har en starkare ställning på arbetsmarknaden än män. Kvinnorna dominerar gruppen undersysselsatta och de dominerar också timvikariaten. Under 2005 uppgick männens arbetslöshet till 6,2 procent motsvarande 148 000 personer och kvinnornas till 5,7 procent motsvarande 123 000 personer. Gruppen som ville arbeta men som inte aktivt sökte arbete uppgick till nästan 160 000 kvinnor och närmare 90 000 män. Gapet mellan kvinnors och mäns arbetslöshet har minskat under det senaste året och det sammanhänger med att sysselsättningen inom mansdominerade yrken ökat kraf-tigare än sysselsättningen inom kvinnodominerade yrken. Även under 2006 bedöms sysselsättningen komma att öka något mer för män än för kvinnor, men under 2007 väntas en utjämning mellan könen. Detta innebär att arbetslöshetsga-pet mellan män och kvinnor fortsätter att öka något under 2006, men att det sedan blir oförändrat under 2007.
Procent av arbetskraften
Relativ arbetslöshet fördelat efter ålder
Ungas arbetslöshet har minskat
Sett på olika åldrar har arbetslösheten minskat tydligt för unga, i synnerhet för åldrarna 20-24 år men också för åldrarna 25-44 år, medan minskningen varit betydligt mindre för arbetslösa 45 år och äldre. Detta är i första hand en effekt av uppdragningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen och omprioriteringar mellan unga och äldre inom arbetsmarknadspolitiken. Obalanstalet relaterat till arbetskraften (arbetslösa plus antalet i arbetsmarknadspolitiska program) har legat stilla under det senaste året för alla åldersgrupper, en svag nedgång kan dock iakttas för åldrarna 25-44 år. Det finns dock stora skillnader mellan ungas och äldres arbetslöshetssituation. Ungas arbetslöshet kännetecknas av korta tider i arbetslöshet medan äldre får långa arbetslöshetstider. Exempelvis var medianar-betslöshetstiden för ungdomar i åldern 20-24 år cirka 5 veckor medan den upp-gick till 18 veckor för åldersgruppen 55-59 år och till 26 veckor för åldersgruppen 60-64 år92. Det betyder dock inte att alla unga har korta tider i arbetslöshet. Det finns unga som har stora problem att finna en permanent lösning på arbetsmark-naden. De går mellan arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program och det är också vanligt att de går mellan korta jobb och arbetslöshet. En grupp unga som har stora problem på arbetsmarknaden är de som inte fullföljt en gymnasieutbild-ning, se vidare avsnittet arbetsmarknadspolitiska program. En stigande efterfrå-gan på arbetskraft gynnar i första hand yngre arbetslösa och det betyder att arbets-lösheten bland yngre kommer att uppvisa en tydligare minskning jämfört med den bland äldre under prognosperioden.
92 Avser det genomsnittliga värdet för perioden januari 2006 till april 2006.
Dagar
<19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år 0
50 100 150 200
April 2006 April 2005
Källa: AMS
Mediantid i arbetslöshet fördelat efter ålder
Arbetslösheten minskar för högskoleutbildade 2006 och 2007
Arbetslösheten bland högskoleutbildade ökade kraftigt fram till och med våren 2004 och har därefter legat kvar på en oförändrad nivå. Dock har en viss minsk-ning skett sedan slutet av 2005. Ungefär var fjärde arbetslös har en eftergymnasi-al utbildning vilket kan jämföras med var tionde i början på 1990-teftergymnasi-alet och var femte arbetslös har genomgått längre högskoleutbildning93. Detta innebär dock inte att högskoleutbildade har svårare att hitta ett arbete än arbetslösa med kortare utbildning. Det relativa obalanstalet uppgick till 5,5 procent för eftergymnasialt utbildade 2005, vilket skall jämföras med 7,7 procent för gymnasieutbildade och 13,6 procent för enbart förgymnasialt utbildade.
93 Eftergymnasialt utbildade definieras alla som genomfört en kortare eller längre utbildning efter gymnasieskolan, och en längre högskoleutbildning innebär att utbildningen varat 2 år eller längre.
Index januari 1992=100
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 0
100 200 300 400
Högskola >2 år Eftergymnasial utb <2 år Gymnasium
Förgymnasial utbildning
Källa: AMS Säsongrensad och trendad tidsserie
Arbetslösa och programdeltagare fördelat på utbildningsnivå
Det finns många förklaringar till att arbetslösheten bland högskoleutbildade ökat. En är att utbildningskapaciteten på högskolorna byggts ut kraftigt och en annan är kvarstående effekter från IT-krisen från början av 2000-talet. Vidare överensstämmer inte alltid utbildningsinriktningarna med behoven på arbets-marknaden. Sett på olika inriktningar har arbetslösheten minskat för högskoleut-bildade med en teknisk inriktning (innehåller bland annat alla typer av ingenjörs-utbildningar), datavetenskaplig inriktning, ekonomisk inriktning (företagseko-nomer) med mera. Samtidigt har arbetslösheten fortsatt att överstiga fjolårsnivån för bland annat humanister, samhällsvetare och personer med konstnärlig inrikt-ning. Det finns mycket som talar att dessa skillnader mellan olika utbildningsin-riktningar kvarstår under 2006 och 2007, men vi räknar med att arbetslösheten minskar för i stort sett samtliga högskoleutbildade oavsett inriktning. Detta bety-der dock samtidigt att exempelvis samhällsvetare och humanister även framöver kommer att uppleva en kärv arbetsmarknad.
Ped. och lärarutbildning Socialt arbete Hälso o sjukvård Humanistisk inrikt Samhällsvet inirkt Konst och media Matematik och övrig Fysik och kemi Journalistisk Biologi Datavetenskaplig Företagsekonomi Juridisk Teknisk inriktning Samhällsbyggnad
-15 -10 -5 0 5 10 15 20
Källa: AMS
Förändring av obalanstalet, jan-april 2006 jämfört med jan-april 2005
Arbetslösheten har stigit för utrikesfödda
Arbetslösheten varierar också kraftig med födelseland. Arbetslösheten bland inrikesfödda har minskat medan den ökat bland utrikesfödda. Ökningen är sär-skilt framträdande för personer födda utanför Europa. Under 2005 uppgick ar-betslöshetsnivån till 5,1 procent för inrikesfödda och till 11,3 procent för utrikes-födda enligt AKU. Det kan också konstateras att arbetsmarknaden försämrats under det senaste året för i synnerhet utomeuropeiskt födda. Den påtagliga för-stärkning av läget på arbetsmarknaden som vi räknar med under 2006 och 2007 kommer att leda till att arbetslösheten också minskar för utrikesfödda och det gäller även för födda utanför Europa.