Verksamhetstillsyn, kontroll och uppföljning

• Tillsynen och kontrollen av arbetsmarknadspolitiska regelverk ska förbättras.

• Kunskapen om de samlade effekterna av de arbetsmarknadspolitis-ka insatserna sarbetsmarknadspolitis-ka öarbetsmarknadspolitis-kas.

Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken

Vi har identifierat följande utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken åren 2006 och 2007:

1. Bristen på utbildad arbetskraft ökar nationellt och/eller regionalt inom vissa yrkeskategorier:

- Brist inom flertalet yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet - Några yrken inom teknik och data

- Vissa serviceyrken inom privat tjänstesektor - Ett antal högskoleyrken inom offentlig sektor 2. Vissa grupper har svårt att få fotfäste i arbetslivet

- Vissa grupper av utlandsfödda - Ungdomar med bristfällig utbildning

- Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga - Kvinnor med kort skolutbildning

- Vissa arbetslösa med akademisk utbildning

Matchningsproblemen tenderar att öka

Bristen på lämplig arbetskraft till de lediga jobben har ökat under det senaste året enligt våra intervjusvar från arbetsgivare. Det föreligger dock stora skillnader mellan olika branscher och regioner i arbetsgivarnas bedömning om bristen på lämplig arbetskraft. Utifrån intervjusvaren kan vi emellertid dra den slutsatsen att bristen fortfarande är begränsad till delar av arbetsmarknaden och att tillgången på arbetskraft för arbetsmarknaden i stort kan förbli god under 2006, men framför allt inom vissa näringsgrenar och regioner blir tillgången på arbetskraft knapp under 2007. När det gäller andelen arbetsgivare som anger brist fördelat på ar-betsplatsernas storlek märks en tydligare ökning av bristtalen bland större än bland mindre arbetsgivare det senaste året. Vi kan också notera att sysselsättningsläget är på väg att stärkas bland större arbetsgivare vilket säkerligen påverkat utfallet.

Vår generella slutsats från föregående prognos om att tillgången på arbetskraft fortfarande är god inom ett brett spektrum av yrken står sig, vilket innebär att det finns en avsevärd potential att höja sysselsättningen utan att det uppstår utbredda bristsituationer. Tillgången på utbildad arbetskraft kan även generellt sett över landet anses som god, ingen region är i närheten av att bli överhettad under 2006.

Under 2007 blir därmed tillgången på arbetskraft begränsad inom vissa regioner.

Det föranleder oss att räkna med en starkt stigande sysselsättning under hela prognosperioden och det finns ingen risk för att uppgången bromsas nämnvärt av underskott på lämplig arbetskraft inom växande branscher och yrken, åtminstone inte under 2006. De lediga resurserna blir emellertid mindre mot slutet av perio-den, särskilt inom vissa delar av arbetsmarknaden och det behövs en kontinuerlig bevakning av rekryteringsläget. Vi får komma ihåg att sysselsättningstillväxten i slutänden är kopplad till en effektiv och väl fungerande matchning mellan lediga platser och arbetssökande och här spelar arbetsförmedlingen en viktig roll.

Länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar måste regionalt och lokalt följa re-kryteringsläget och på ett tidigt stadium planera arbetsmarknadsutbildningar riktade mot yrken där tillgången på arbetskraft är på väg att sina. Matchningsläget mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft kommer att variera väsentligt mellan olika yrken och regioner, i vissa regioner riskerar rekryteringssvårigheterna att bli besvär-liga inom vissa delar av arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning är en viktig insats men det är även väsentligt att tillgripa andra medel såsom att aktivt stimulera den geografiska och yrkesmässiga rörligheten inom arbetskraften.

Andel arbetsgivare

5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 0

10 20 30 40

Andel storleksklass våren 2005 Andel storleksklass våren 2006

Källa: AMV:s intervjuundersökning

Arbetsgivare som angivit arbetskraftsbrist vid rekryteringar

Bristen på lämplig arbetskraft är störst inom byggnads- och anläggningsverk-samheten. För ett år sedan uppgav 23 procent av arbetsgivarna inom byggnads-verksamheten brist på lämplig arbetskraft vid rekryteringar, i vårens undersök-ning ligger talet på 37 procent. Under det senaste året har det blivit svårare för många företag att finna den arbetskraft de efterfrågar inom en rad byggnadsyrken och 18 procent anger att de tvingats tacka nej till order. Undersökningen visar även att andelen arbetsgivare som uppgivit rekryteringsproblem är högst i stor-leksklassen 20-49 anställda och att andelen är högre bland stora arbetsgivare än bland de minsta. När det gäller byggnadsområdet pågår ett aktivt arbete inom Arbetsmarknadsverket att kartlägga den grupp av arbetslösa som söker arbete inom ett byggnadsyrke. Det arbetet ska utmynna i aktiv platsförmedling till de lediga jobben för dem som bedöms ha tillräcklig kompetens och arbetsmark-nadspolitiska programinsatser riktade till dem som saknar viss kompetens för de lediga jobben.

Ungefär var fjärde arbetsgivare inom finans- och uppdragsverksamhet har uppgivit rekryteringsproblem, vilket kan jämföras med 15 procent för ett år sedan och 20 procent för ett halvår sedan. Andelen kryper sakta uppåt och rekryterings-svårigheterna återfinns framför allt bland större arbetsgivare. Rekryteringssvårig-heterna gäller främst mycket kvalificerad arbetskraft, bland annat inom IT-yrken och teknikyrken. För övriga delar av privat tjänstesektor rapporteras inte några större rekryteringssvårigheter även om andelen som uppger brist på lämplig arbetskraft stigit något det senaste året. Det finns rapporter om arbetskraftsbrist regionalt och inom vissa yrken, till exempelvissa transportyrken, enstaka restau-rangyrken, vissa säljyrken och så vidare.

Inom industrin uppger ungefär var femte arbetsgivare brist på lämplig arbets-kraft, vilket är marginellt fler än för ett år sedan. Arbetsgivare som angett brist återfinns i första hand inom verkstadsindustrin där ungefär var fjärde arbetsgivare har upplevt brist, och det är 10 procentenheter högre andel än i vår undersökning för ett år sedan. En ökad efterfrågan på arbetskraft inom industrin har blottlagt det generella underskott på arbetskraft som finns inom framför allt verkstadsindustri-yrken på grund av att ungdomarnas intresse för att utbilda sig inom det reguljära utbildningsväsendet är mycket litet. Det finns också många arbetslösa inom vissa industriyrken och även inom dessa yrken ska Arbetsmarknadsverket kartlägga arbetslösa som söker arbete inom området, i samma syfte som inom byggnads-yrkena.

Inom offentlig sektor har de flesta kommunerna och landstingen upplevt brist på utbildad arbetskraft men vid en närmare granskning är antalet yrken med brist begränsat. Vi bedömer dock att antalet yrken med brist kommer att öka under prognosperioden i takt med att rekryteringarna trappas upp, men vi räknar inte med brist i utbredd omfattning utan främst inom yrken med krav på högskoleut-bildning. Arbetslöshetsnivån är låg inom många högskoleyrken inom offentlig sektor och det talar för vår slutsats om fler bristyrken.

Vissa grupper har svårt att få fotfäste

I ett skede med stigande efterfrågan på arbetskraft utkristalliseras flera grupper som har större svårigheter än andra att få fotfäste i arbetslivet. Vi har i våra senas-te prognoser varnat för en ökad andel arbetslösa (inkl. programdeltagare) som har en mer svårlöst arbetsmarknadssituation. Den utvecklingen har vi också kontinu-erligt kunnat bekräfta i våra analyser. Det är svårt att med exakthet kunna kvanti-fiera hur många som befinner sig i en sådan arbetsmarknadssituation eftersom det inte bara handlar om långa arbetslöshets- och inskrivningstider. Det finns även grupper av personer som under lång tid arbetat deltid eller personer som går mellan arbetslöshet och korta anställningar, det vill säga kallas in till arbetsplat-serna när behov uppstår. Arbetsmarknadsverket har dock fått gehör för sina var-ningar om de svårigheter många har när det gäller att snabbt komma ut i arbetsli-vet och verket har sedan föregående prognos beviljats mer medel för att möta de behov av insatser som finns bland grupper av personer med särskilda arbets-marknadsproblem. I föregående prognos kunde vi se en utveckling mot stigande arbetslöshets- och inskrivningstider men i och med den ökade satsningen på dessa grupper har kurvorna vänts nedåt under början av år 2006.

Vissa grupper av utlandsfödda har svårt att finna arbete En grupp som uppvisar en sämre utveckling än många andra grupper på arbets-marknaden är utomnordiskt födda. Tendensen är att både antalet inskrivna och antalet i obalansen ökar. På ett år har antalet inskrivna utrikes födda ökat med

11 000 personer till 152 000. Huvuddelen är utomnordiskt födda eller 132 000, och på ett år har den gruppen ökat med 12 000 personer. Cirka 20 procent av den utomnordiskt födda befolkningen är inskrivna på arbetsförmedlingen och drygt hälften av dessa ingår i obalansen. Dessa tal ligger ungefär dubbelt så högt som bland svenskfödda. Tendensen när det gäller antalet inskrivna indikerar en fortsatt uppgång och vi bedömer att den håller i sig resten av innevarande år och sanno-likt en bra bit in på nästa år. Vi bedömer även en fortsatt uppgång av den relativa obalansen för utomnordiskt födda, åtminstone under innevarande år.

Procent av bef. resp. grupp Utomnordiskt födda

Utomnordiskt födda män Utomnordiskt födda kvinnor Utomeuropeiskt födda Utomeuropeiskt födda män Utomeuropeiskt födda kvinnor Svenskfödda

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Övriga kat.

Konjunkturprogram Arbetslösa

Källa: AMS

Relativa inskrivningstal efter födelseland och kön

Den grupp som har det allra svårast på den svenska arbetsmarknaden är per-soner födda i utomeuropeiska länder. För denna grupp har antalet inskrivna ökat med 8 000 personer på ett år till 81 000 personer, vilket motsvarar drygt 20 pro-cent av den utomeuropeiskt födda befolkningen 16-64 år. Cirka 45 000 av dessa återfinns i obalansen. Den relativa obalansen är högre bland utomeuropeiska män än bland kvinnor i samma grupp, 14 mot 10 procent. Anledningen till att andelen ligger högre bland männen är att de i betydligt högre utsträckning än kvinnorna deltar i arbetskraften och att många kvinnor med en svår arbetsmarknadssituation lämnat arbetskraften.

Andel av utomnordiskt födda i bef. 16-64 år

2003 2004

2005

2006 8

10 12 14 16 18 20 22

Obalans Inskrivna

November 2003 - april 2006 Källa: AMS

Utomnordiskt födda inskrivna resp. i obalantalet anmälda vid arbetsförmedlingen

Vi har inom Arbetsmarknadsverket endast redovisat uppgifter om utlands-födda sedan november 2003 och vill vi studera trendmässiga förändringar över längre tid måste vi använda data över utländska medborgare. Om vi koncentrerar vår beskrivning på utomnordiska medborgare så kan vi iaktta liknande resultat som bland utlandsfödda. Antalet inskrivna uppvisar en tydlig ökning och under första kvartalet i år uppgick antalet till 61 000 personer eller 25 procent av den utomnordiska befolkningen. Uppgången av antalet inskrivna faller på både män och kvinnor (mätt i procent av befolkningen). Nivån av inskrivna är högre bland män än bland kvinnor och det förklaras liksom bland utlandsfödda av att männen i betydligt högre utsträckning deltar i arbetskraften och därför löper större risk för att drabbas av arbetslöshet. Många kvinnor som haft en utsatt position på arbets-marknaden har under de senaste åren lämnat arbetskraften.

Den redovisade ökningen av andelen inskrivna faller i stort sett på samtliga åldrar, för både män och kvinnor. Den största uppgången kan iakttas för utom-nordiska kvinnor 50-64 år. Vi kan även konstatera att utomutom-nordiska kvinnor i åldrar över 40 år möts av en mycket besvärlig arbetsmarknad och nästa var tredje av befolkningen i motsvarande åldersgrupper finns inskriven på arbetsförmed-lingen. Det är således inte överraskande att många kvinnor väljer/tvingas lämna arbetsmarknaden.

Andel av utomnordisk bef. 16-64 år

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

20 22 24 26 28 30

Båda könen Kvinnor

Män

Källa: AMS

Inskrivna utomnordiska medborgare fördelat på kön

Besvärligt för ungdomar utan gymnasieutbildning

Det relativa obalanstalet bland ungdomarna steg under flera år, men har under de senaste månaderna legat på en oförändrad nivå. Utvecklingen har dock inte varit negativ för alla grupper av ungdomar och det är inte ovanligt med svepande generaliseringar om att alla ungdomar har en mycket svår situation på arbets-marknaden. Den absolut svåraste arbetsmarknadssituationen har ungdomar med högst grundskola. För denna grupp har det relativa obalanstalet stigit mycket kraftigt sedan år 2001, från cirka 11 procent till cirka 22 procent. Även bland gymnasieutbildade är det relativa obalanstalet högt, cirka 16 procent, och nivån tenderar fortfarande att stiga. Bland eftergymnasialt utbildade ungdomar har det relativa obalanstalet tenderat att sjunka något de senaste 1-2 åren och ligger vid cirka 8 procent. Många som genomgår en eftergymnasial utbildning träder ut på arbetsmarknaden efter 25 års ålder och även här kan vi konstatera en viss ned-gång i det relativa obalanstalet.

Slutsatsen är att även om de relativa obalanstalen är höga för ungdomar så kan vi se en ljusning för eftergymnasialt utbildade, en utveckling som vi bedömer kommer att förstärkas under prognosperioden. Vi räknar dessutom med att det relativa obalanstalet vänder nedåt bland ungdomar med gymnasial utbildning.

Ungdomar med en god yrkesutbildning på gymnasial nivå kommer att efterfrå-gas i betydande grad och det är framför allt bland yrken på denna nivå det råder viss brist på arbetskraft. Däremot förutser vi en fortsatt kärv arbetsmarknad för ungdomar med kort skolutbildning. Denna grupp kan visserligen temporärt dra nytta av uppgången i arbetskraftsefterfrågan men på lite längre sikt är deras ställ-ning på arbetsmarknaden mycket osäker.

Andel av arbetskraften resp. utbildningsnivå

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

0 5 10 15 20 25

Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning

Förgymnasial utbildning

Källa: SCB

Relativ obalans 20-24 år i procent av arbetskraften fördelat på utbildningsnivå

Ungdomar med kort och bristfällig utbildning har otvivelaktigt svårt att fast etablera sig på arbetsmarknaden. Vissa i denna grupp kan finna arbete, men många gånger är det fråga om arbeten av tillfällig art och efter en tid är de åter inskrivna på arbetsförmedlingen. Dessa ungdomar liksom andra kategorier av ungdomar som haft svårt att etablera sig i arbetslivet – ofta på grund av felaktigt utbildningsval med hänsyn till arbetskraftsefterfrågan – är högt prioriterade inom arbetsmarknadspolitiken. Vi har för närvarande drygt 30 000 arbetslösa ungdo-mar inskrivna på arbetsförmedlingen och nästan lika många i arbetsungdo-marknadspo- arbetsmarknadspo-litiska program, och den stora programinsatsen har gett resultat i att en liten andel (knappt 7 procent) är långtidsarbetslösa.

Svårigheten att finna en fast förankring på arbetsmarknaden för personer med bristfällig utbildning kvarstår högre upp i åldrarna. För personer mellan 25 och 29 år är det relativa obalanstalet bland förgymnasialt utbildade lika högt som för ung-domar mellan 20 och 24 år, vilket visar på den svårighet bristfälligt utbildade möts av på arbetsmarknaden. Många på denna utbildningsnivå har således inte lyckats etablera sig i arbetslivet före 30 års ålder. Det är trots alla utbildningssatsningar en betydande andel ungdomar som lämnar ungdomsskolan med kort och bristfällig utbildning. Det senare bekräftas av Skolverkets uppföljningsresultat som visar att det är mellan 20 och 25 procent som inte erhåller slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år efter att de påbörjat sina gymnasiestudier. Därutöver finns en grupp av elever som inte påbörjar gymnasiestudier eller hoppar av gymnasieskolan strax efter terminsstarten och därigenom inte inryms i redovisade tal.

En grupp av ungdomar som har det än svårare på arbetsmarknaden är ut-landsfödda. Många i den gruppen har också bristfällig utbildning. I Skolverkets uppföljning framgår att cirka 37 procent av samtliga utlandsfödda ungdomar inte

fått slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år efter påbörjad utbildning. Det kan jämföras med 23 procent bland svenskfödda ungdomar. Unga utlandsfödda män har svårare än kvinnor i motsvarande grupp och andelen som inte erhållit slutbetyg låg i den senaste uppföljningen låg på 42 procent mot 32 procent för kvinnorna. Alla dessa resultat grundläggs för många av dem redan i grundskolan där cirka 22 procent av de utlandsfödda ungdomarna inte är behöriga att söka sig till något av de nationella programmen. Dessa tal bekräftas av det stora inslaget av ungdomar med utländsk härkomst och högst förgymnasial utbildning bland de inskrivna vid Arbetsförmedlingen, och den andelen stiger kontinuerligt.

Vi bedömer att ungdomar med bristfällig utbildning kommer att mötas av en fortsatt besvärlig arbetsmarknad, vare sig de är födda i Sverige eller i något annat land. Vi bedömer att inslaget av korttidsutbildade i obalanstalet kommer att öka ytterligare för ungdomar oavsett födelseland men även för personer i andra åldrar.

En del ur dessa grupper kommer visserligen att kunna finna arbete men många av dem kommer att återinskrivas på arbetsförmedlingen efter en tid eftersom jobben vanligtvis är tidsbegränsade. Påfyllnaden från åldrarna nedanför av arbets-lösa som är bristfälligt utbildade oroar. Bakgrunden är som nämnts att det i något högre åldrar sker en stadig ökning underifrån av arbetslösa eftersom det hela tiden tillkommer nya kullar av elever som inte klarar sin skolutbildning på ett tillfred-ställande sätt. Skriver vi fram de andelar som enligt den senaste uppföljningen inte klarade sin skolutbildning kommer nivån de kommande åren att stiga till över 30 000 ungdomar per år. Det medför att sammanlagt 325 000 ungdomar under en dryg tioårsperiod kommer att träda ut på arbetsmarknaden med bristfäl-lig utbildning.

Antalet inskrivna med funktionshinder ökar snabbare Antalet inskrivna funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen stiger i snabbare takt än på många år. På ett år har antalet inskrivna ökat med 9 000 personer och vi gå tillbaka till den djupa lågkonjunktu-ren i början av 1990-talet för att finna en så stor uppgång under ett enskilt år. Det ökade antalet inskrivna med funktionshinder faller på samtliga åldrar men med viss tyngdpunkt på åldrar över 40 år. Uppgången tenderar att vara störst i åldrarna mellan 40 och 49 år. Förklaringen till det stigande antalet inskrivna med funk-tionshinder är Försäkringskassans striktare regeltolkning vid sjukskrivningar. Vi bedömer att nuvarande utveckling mot allt fler inskrivna med funktionshinder består under prognosperioden men att uppgången avtar under loppet av nästa år.

Under tredje kvartalet fanns totalt 131 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, vilket motsvarade 38 procent av antalet funktionshindrade i arbetskraften. Andelen inskrivna i förhållande till den funktionshindrade arbetskraften stiger snabbt bland såväl män som kvinnor.

Andelen bland männen ligger betydligt högre än andelen bland kvinnorna. En

förklaring är att många kvinnor med funktionshinder övergått till sjuk- eller akti-vitetsersättning.

Andel av arbetskraften

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 26 i procent av funktionshindrade i arbetskraften

Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är en starkt prioriterad grupp vid arbetsförmedlingen. Totalt finns cirka 93 000 i konjunkturprogram eller i särskilda insatser för funktionshindrade och det motsvarar cirka 27 procent av den funktionshindrade arbetskraften. Det innebär att den öppna arbetslösheten kan hållas på en betydligt lägre nivå än vad som annars skulle vara fallet. Den öppna arbetslösheten uppgår till drygt 6 procent eller 22 000 personer. Arbetslös-heten bland funktionshindrade är alltså endast drygt en halv procentenhet högre än för arbetsmarknaden i stort.

Andel av funktionshindrade i arbetskraften

Arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, 1 kv 2006

22 000 28 000

65 000

16 000

En hög andel av de funktionshindrade som är inskrivna vid Arbetsförmed-lingen har kort skolutbildning. Andelen uppgår till cirka 43 procent men har minskat kontinuerligt sedan början av 1990-talet. Den förändring som sker är att inslaget av inskrivna med eftergymnasial utbildning ökar. Andelen var i början av år 2006 drygt 12 procent, vilket kan jämföras med strax över 3 procent vid början av 1990-talet, och andelen har mer än fördubblats efter sekelskiftet. För inskrivna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga är det oavsett utbildningsnivå svårt att erhålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden och för många är arbetsmarknadspolitiska program (till exempel lönesubventionerade anställningar) en i slutänden avgörande insats för att komma ut i arbete.

Kvinnor med kort grundutbildning drabbas hårt

En grupp som drabbats mycket hårt av låg efterfrågan och nedskärningar i perso-nalstyrkorna efter sekelskiftet är kvinnor med högst förgymnasial utbildning.

Strax efter sekelskiftet skedde en rationaliseringsvåg inom industrin där främst monteringsarbeten lades ner och/eller flyttades utomlands och det drabbade många kvinnor med kort utbildning. Nästa förändringsvåg på arbetsmarknaden slog än hårdare mot denna grupp och den gällde besparingar inom den kommu-nala sektorn. Dessa arbeten har inte kommit tillbaka och arbetsmarknadssituatio-nen för kvinnor med kort utbildning har fortsatt att försämras i linje med vad vi bedömde i föregående prognos.

Den beskrivna utvecklingen med rationaliseringar och besparingar bekräftas med all tydlighet av statistiken, bland annat i form av det relativa obalanstalet, och detta tal är betydligt högre bland kvinnor med förgymnasial utbildning än för någon annan utbildningsgrupp på arbetsmarknaden. Denna statistik visar dock inte hela sanningen, utan en betydande grupp korttidsutbildade kvinnor har läm-nat arbetslivet helt och hållet, främst på grund av sjuk- och aktivitetsersättning.

Under prognosperioden kommer efterfrågan på arbetskraft att öka för samtliga utbildningsgrupper, dock svagast för personer med kort utbildning. Vi bedömer därför att den pågående uppgången blir otillräcklig för att nämnvärt förändra den mycket negativa arbetsmarknadsbilden för korttidsutbildade kvinnor. En viss lättnad i arbetsmarknadssituationen kommer dock att märkas genom kommuner-nas ökade anställningsbehov tillsammans med de ökade satsningarna inom ar-betsmarknadspolitiken, bland annat plusjobben.

Andel av arbetskraften resp. ålder

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

8

Relativa obalanstalet i procent av arbetskraften kvinnor förgymnasialt utbildade

Den beskrivna arbetslöshetssituationen för korttidsutbildade kvinnor går även att utläsa i SCB: s arbetskraftsundersökning. Korttidsutbildade kvinnor har lägre

Den beskrivna arbetslöshetssituationen för korttidsutbildade kvinnor går även att utläsa i SCB: s arbetskraftsundersökning. Korttidsutbildade kvinnor har lägre