Stark uppgång i många län
De statistikkällor som just nu står till buds när det gäller att studera sysselsätt-ningsutvecklingen i länen är SCB: s kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS) och AMV: s enkäter till näringsliv och offentlig sektor. Båda dessa källor visar på en mycket tydlig sysselsättningsuppgång det senaste året, såväl i riket i sin helhet som i de flesta länen. I en säsongrensad och trendad tidsserie från KS har framför allt Kronoberg, Östergötland, Halland och Blekinge ökat sin sysselsättning mar-kant.
Goda ekonomiska förutsättningar i länen
I höstens företagsenkät är det samtliga i län betydligt fler arbetsställen som räknar med ökad än minskad efterfrågan på sina produkter det närmaste året. Bland de län som är särskilt optimistiska om framtiden återfinns bland annat flera klassiska tillväxtlän med nära anknytning till storstadsregionerna, men också Norrbottens län som hoppas mycket på dels den ökade världshandeln med stålprodukter, dels IKEA: s etablering i Haparanda.
Även på den offentliga sidan finns i flertalet län goda förutsättningar för till-växt av verksamheterna. Bland annat redovisade de flesta landstingen överskott i sina resultat för 2005, och de största överskotten bokfördes i Östergötland, Jön-köping och Västerbotten. Bara tre landsting uppvisade negativa ekonomiska resultat för 2005, nämligen Gävleborg, Värmland och Jämtland. Å andra sidan visar Jämtlands län – även i absoluta tal – det största sammantagna primärkom-munala överskottet av alla län. Bland kommunerna med stora överskott märks bland annat Karlstad, Järfälla och Halmstad. Sjutton kommuner i landet, där-ibland Stockholms stad, uppvisar negativt resultat.
Procent
Företagens bedömning av efterfrågan på varor och tjänster de närmaste halvåret
Storlänen sätter fart
Det gångna årets sysselsättningsutveckling i KS bekräftas i stora drag också av länsarbetsnämndernas prognosbedömningar, bland annat vad gäller den negativa utvecklingen i Jämtland och Gotland. För det kommande året har alla länsarbets-nämnderna förutsett ökad sysselsättning. Den även i relativa tal största uppgången – 2,6 procent – förutses i Stockholms län. Även de andra storstadslänen ser ljust på framtiden, liksom några andra sydsvenska län: Östergötland, Kronoberg, Ble-kinge, Kalmar och Halland. Däremot väntas en tämligen svag ökning i Jönkö-ping – 0,6 procent. Detta län inrymmer emellertid redan i nuläget en av landets bästa arbetsmarknader, och marginalerna för en ytterligare förstärkning är därför begränsade. I Gotlands län väntas arbetsmarknaden nu vända uppåt, men syssel-sättningstillväxten beräknas också här bli ganska liten.
Långsammare uppgång norröver
I de flesta länen i Norrland och Svealand (utom Stockholms län) väntas det kommande årets förstärkning av arbetsmarknaden bli lägre än i övriga delar av landet. Ett påfallande undantag är här Norrbotten. Det länets arbetsmarknad har varit svag under flera år, men av ovan nämnda skäl förutses den vända uppåt markant det kommande året, med 1,8 procents sysselsättningstillväxt. Västerbot-ten väntas ta sig ur det senaste årets svacka och svara för en vändning uppåt.
Bland Svealandslänen förväntas den bästa arbetsmarknadsutvecklingen i Örebro län, men också pendlingslänen Södermanland och Uppsala beräknas få en gans-ka god utveckling. I övriga län blir uppgången mer dämpad, framför allt i Gävle-borg där sysselsättningsökningen beräknas stanna på 0,5 procent.
Den sammantagna sysselsättningstillväxten det kommande året väntas i stor-stadslänen bli 2,3 procent, i skogslänen 1,0 procent och i övriga län 1,5 procent.
Detta innebär en starkare uppgång än under det gångna året framför allt i gruppen övriga län, men också i de andra länsgrupperna.
Byggande och tjänstenäringar ger nya jobb
När det gäller sysselsättningstillväxtens innehåll är de regionala skillnaderna i allmänhet inte så stora, utan det består i flertalet län av fler jobb inom privat eller offentlig tjänstesektor och byggnadsverksamhet. I Blekinge, Norrbotten och Kalmar är länsarbetsnämnderna mycket optimistiska om byggarbetsmarknaden, medan framför allt Gävleborg intar en mer försiktig attityd. Blekinge och Gotland är mest positiva när det gäller uppdragsverksamheten, och här är det särskilt Kalmar som är tveksamma om uppgången. Framtidsutsikterna för handeln varie-rar från en stark uppgång i Norrbotten till rejäla nedgångar i Uppsala och Krono-berg. Dalarna tror på ett starkt uppsving för transportsektorn, medan Västra Göta-land och Blekinge ser mest pessimistiskt på utvecklingen framöver. Endast några få länsarbetsnämnder, däribland Kronoberg och Jämtland tror på en ökad indu-strisysselsättning, men variationerna mellan länen i synen på denna stora närings-gren är i allmänhet rätt små.
Beträffande den offentliga verksamheten kan i princip sägas, att den starkaste uppgången bör stå att finna i de kommuner och landsting som har den starkaste ekonomin. Den offentliga verksamheten har, relativt sett, störst betydelse för de mindre kommunerna, och därför kan ett antal småkommuner med god ekonomi komma att få en gynnsam sysselsättningsutveckling totalt sett de närmaste åren.
Arbetslösheten vänder nedåt i de flesta län
Arbetslösheten var under 2005 högst i Gävleborgs län, med 7,5 procent i ge-nomsnitt. Näst högst låg Norrbotten med drygt 7 procent. Den lägsta arbetslös-heten återfanns i Jönköpings, Kronobergs och Stockholms län med omkring 4 procent. Den lägsta arbetslösheten bland skogslänen hade Dalarna med 5,4 procent, samma nivå som rikssnittet men lägre än exempelvis Skåne. Länens förändringar från 2004 var i allmänhet små. Östergötlands arbetslöshet ökade med 0,4 procentenheter, medan Norrbottens och Värmlands minskade med 0,3 procentenheter.
Procent av arbetskraften
F G AB N C S O H W U M AC Z I D E K Y T BD X
0 2 4 6 8
2005 2004
Källa: AMS
Arbetslösheten i länen
Arbetslösheten väntas, enligt länsarbetsnämndernas bedömningar, gå ned i nästan alla länen. Trots den långsamma sysselsättningstillväxten i Gävleborgs län räknar detta län med en betydande nedgång av arbetslösheten. Detta beror på en nedgång i arbetskraften. Även i Östergötlands och Örebro län förutses en betydande lindring i arbetslösheten, men här är den relaterad till en god syssel-sättningsutveckling. Två län väntas få något ökad arbetslöshet nästa år: Väster-botten och Jönköping. Vidare beräknas nedgången i arbetslöshet bli endast marginell i Kronobergs län, trots en betydande uppgång i sysselsättningen.
Orsaken är en tillväxt av arbetskraftsutbudet.
Arbetslösheten beräknas gå ned med 0,6-0,8 procentenheter i samtliga läns-grupper. De faktiska nivåerna under 2007 (i AMS-statistiken) uppskattas till 4,1 procent i storstadslänen, 5,4 procent i skogslänen och 4,7 procent i övriga län.
Utvecklingen av arbetskraftstalen skiljer sig markant mellan länsgrupperna. Stor-stadslänen väntas öka med 1,3 procentenheter – mest i Stockholms län – medan motsvarande ökning i grupperna övriga län och skogslän förutses bli 0,7 respek-tive 0,4 procentenheter. Koncentrationen av arbetskraft till storstadsområdena kommer således att fortsätta, om än i något reducerad takt.
Ökad brist på arbetskraft i flertalet län
Samtliga län har, om än i varierande omfattning, redovisat fler lediga platser i AMS platsregister under de första fyra månaderna 2006 än under motsvarande period 2005. Bland annat har platsvolymerna ökat markant i alla tre storstadslä-nen. I och med den ökade efterfrågan på arbetskraft tilltar också svårigheterna att besätta de lediga platserna, och det gäller också i stort sett samtliga län. Särskilt i Kronobergs län uppgav i vårens företagsenkät många arbetsgivare inom privata
näringslivet – 37 procent av dem som besvarat enkäten – att de erfarit brist på arbetskraft det senaste halvåret. Detta innebär en fördubbling jämfört med våren-käten 2005. Andra län som ligger klart över riksgenomsnittet är Uppsala och Jönköping, med drygt 25 procent. Lägst, med lite över 15 procent, ligger Dalarna, Jämtland, Södermanland och Gävleborg. I stort sett kan sägas, att bristtalen är något lägre i skogslänen än i storstadslänen och övriga syd- och mellansvenska län. De enda län som inte nämnvärt ökat sina bristtal det senaste året är Söder-manland, Norrbotten och Jämtland. Brist på arbetskraft förekommer också inom flera kommunala högskoleyrken, och den kan de kommande åren öka ytterligare, inte minst i många små och medelstora kommuner med en hög andel förestående åldersavgångar. Här kan det således vara motiverat att främja den geografiska rörligheten från större orter till mindre, och den rörligheten har traditionellt varit låg. som angivit brist på arbetskraft
Störst brist inom byggbranschen
Bristtalen är högst inom byggnadsverksamheten – 37 procent av byggarbetsgivarna i företagsenkäten har angivit brist på arbetskraft det senaste halvåret – och även mest skiljaktliga mellan länen. Den klart högsta nivån återfinns i Kronobergs län, där sju av tio arbetsställen rapporterat om brist. Mer än hälften av de arbetsgivare i detta län som haft rekryteringsproblem nödgades tacka nej till order, och det var också vanligt att rekryteringarna misslyckades helt. De lägsta bristtalen redovisar Jämtland och Gävleborg, med 13 respektive 15 procent av arbetsgivarna. Som grupp betraktat ligger storstadslänen över riksgenomsnittet (Stockholms län ligger dock klart under), medan övriga länsgrupper ligger under detta snitt.
Kronoberg är också det län som har högst bristtal inom industrin. Här uppgav 42 procent av arbetsgivarna att de haft rekryteringsproblem, jämfört med bara
12-13 procent i Halland och Dalarna. Gruppen övriga län har större bristtal än stor-stadslänen, medan skogslänen ligger lägst. Bristen är i flertalet län ganska måttlig – rikssnittet för hela industrin ligger på 21 procent – och den är i huvudsak koncentre-rad till vissa specialistyrken inom verkstadsindustrin, men den kan slå hårt mot vissa befolkningsmässigt små regioner med stora kommande åldersavgångar i företagen. I några län, främst Halland och Dalarna, har brist på verkstadspersonal rätt ofta tvingat företagen att tacka nej till order.
Bilden inom det privata tjänsteområdet är snarlik den inom industrin. Även här är bristen på arbetskraft mest utbredd i Kronobergs län, och den omfattade 28 pro-cent av arbetsställena enligt företagsenkäten. De lägsta värdena, 12-13 propro-cent, rapporteras från Södermanland, Dalarna och Halland. Riksmedelvärde är 19 pro-cent. Det stora inslaget av uppdragsverksamhet i storstadslänen medför att denna länsgrupp har de högsta bristtalen, medan skogslänen har de lägsta.