Antalet i arbetskraften stiger
Arbetskraften har enligt preliminära omräknade tal ökat med cirka 50 000 perso-ner sedan inledningen av 2005. Den huvudsakliga anledningen till uppgången är med all sannolikhet att studerande övergått till arbetskraften. Detta går dock inte att belägga från löpande arbetsmarknadsstatistik på grund av omläggningen av arbetskraftsundersökningen, men vår slutsats förefaller högst rimlig. Under de senaste årens svaga konjunktur har många ungdomar kvarstått i studier i avvak-tan på en förbättrad arbetskraftsefterfrågan – vilket är normalt under en svacka i konjunkturen – och när läget på arbetsmarknaden ljusnar söker allt fler studeran-de arbete.
Arbetskraftens storlek påverkas av förändringen av den arbetsföra befolk-ningens storlek samt av benägenheten av att tillhöra arbetsmarknaden, antingen som sysselsatt eller som arbetslös. Övriga delar av befolkningen i arbetsföra åldrar befinner sig utanför arbetskraften och de största grupperna bland den delen av befolkningen är studerande och personer med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension). Även en förändring av volymen av arbetsmark-nadspolitiska program kan påverka antalet personer som studerar eftersom vissa program klassificeras som utbildning. Under det senaste året har emellertid anta-let personer i utbildningsprogram inom arbetsmarknadspolitiken legat på en ungefär oförändrad nivå, och den nivån förändras endast marginellt under pro-gnosperioden.
Utslagningen av arbetskraft till sjuk- och aktivitetsersättning har bromsat upp.
I april 2006 hade 555 000 personer sjuk- och aktivitetsersättning vilket var 10 000 fler än vid samma tidpunkt år 2005. Det betyder att uppgångstakten reducerats med två tredjedelar jämfört med för ett par år sedan. Dessutom har antalet perso-ner med sjukersättning under lång tid (över ett år) minskat, från 107 000 till 90 000 personer. Denna utveckling inom sjukförsäkringen innebär att den nega-tiva effekten av att personer lämnar arbetskraften av hälsoskäl kommer att upphö-ra under prognosperioden. Slutsatsen är att arbetskupphö-raftens storlek främst påverkas av benägenheten att gå från/till studier och av befolkningens förändring, samt att både arbetsmarknadspolitiska program och sjuk- och aktivitetsersättning påver-kar arbetskraftsutbudet i begränsad grad under åren 2006 och 2007.
Befolkningen stiger men låg effekt på utbudet
Befolkningen i arbetsföra åldrar stiger historiskt sett mycket kraftigt åren 2006 och 2007, och det är den största uppgången vi nu ser på de senaste 35 åren. Ök-ningen av antalet personer i åldrarna 16-64 år ligger i storleksordÖk-ningen 40 000-45 000 respektive år. Efter år 2007 avtar ökningen snabbt för att övergå i
minsk-ning år 2010. Ungefär hälften av befolkminsk-ningsökminsk-ningen åren 2006 och 2007 härrör från utlandsfödda. Eftersom en så stor del faller på utlandsfödda, samtidigt som befolkningen stiger bland ungdomar och äldre (i arbetsföra åldrar), blir befolk-ningseffekten på arbetskraftsutbudet begränsad. I vår beräkning har vi även räk-nat ner utbudseffekten på utlandsfödda till den nivå som gäller för utlandsfödda med en vistelsetid under fem år i landet. Anledningen är att många är nyanlända till landet och utlandsfödda med kort vistelsetid i landet deltar i arbetslivet i betyd-ligt lägre utsträckning än andra befolkningsgrupper. Används det relativa arbets-kraftsdeltagandet för hela gruppen utlandsfödda vid beräkningarna höjs den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet åren 2006 och 2007 med cirka 5 000 personer per år jämfört med vårt sätt att räkna.
Vår prognos över arbetskraften
Arbetskraften är inne i en stark tillväxtfas. Vi befinner oss emellertid i inledning-en av ett konjunkturskede med stark förbättring av arbetskraftsefterfrågan och inledning-en sådan utvecklingsfas genererar normalt ett starkt ökat arbetskraftsutbud, främst på grund av att personer väljer att arbeta istället för att studera. Det får den effekten att antalet studerande minskar trots en viss utbyggnad av högskoleplatser. Befolk-ningens effekt, övergången till sjuk- och aktivitetsersättning samt förändringen av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program ger små effekter på arbets-kraftsutbudet. I ett långsiktigt perspektiv brukar arbetskraftsutbudet stiga med ungefär hälften av sysselsättningens ökning men under detta skede får vi räkna med en betydligt högre andel. Vi räknar med att andelen når cirka 65 procent under år 2006 för att falla tillbaka till något under den långsiktiga trenden år 2007.
I faktiska tal bedömer vi att arbetskraften ökar med cirka 45 000 personer år 2006 och med 27 000 personer år 2007.
Arbetskraftsdeltagandet stiger mest bland män
Arbetskraftsdeltagandet stiger för närvarande av allt att döma för både män och kvinnor. Uppgången är dock starkare bland män. Männens arbetskraftsutbud sti-muleras genom tillkomsten av bygg- och industrirelaterade jobb och den fortsatt goda efterfrågan på arbetskraft inom dessa områden bör medföra att än fler män söker sig ut på arbetsmarknaden under prognosperioden. Kvinnornas arbetskrafts-utbud sammanhänger i stort med arbetsmarknadsutvecklingen inom offentlig sek-tor och en förstärkt arbetsmarknad inom den seksek-torn under resten av 2006 och under år 2007 bör innebära att även kvinnornas arbetskraftsutbud stiger ytterligare under nämnda period.
Uppgången av arbetskraftsdeltagandet sker framför allt i åldrarna 25-34 år, det vill säga i åldrar där personer lämnar högskolestudier. Ökningen är stor för både män och kvinnor i dessa åldrar. För männen märks även en stark uppgång i åldrarna 35-44 år. Därutöver finns vad vi kan se en tendens till fortsatt ökat ar-betskraftsdeltagande bland de äldsta i arbetsföra åldrar. Det ska dock poängteras att det saknas jämförbara data över arbetskraftsdeltagandet i tidsserieform varför dessa slutsatser vilar på något osäker grund. Under prognosperioden bedömer vi att arbetskraftsdeltagandet fortsätter att stiga i åldrarna 25-34 år. Dessutom räknar vi med att deltagandet i arbetskraften ökar något även i åldrarna över 35 år och att uppgången blir mer tydlig än tidigare bland kvinnor i nämnda åldrar.
Fler utlandsfödda behövs i arbetslivet
Det finns cirka 870 000 personer i åldrarna 16-64 år som är födda i något annat land. Av dessa deltar cirka 70 procent arbetslivet. Bland dem med vistelsetid under fem år i landet uppgår arbetskraftsdeltagandet till strax över 50 procent.
Den nivån kan jämföras med drygt 80 procent bland svenskfödda. Vi beräknar att arbetskraftsdeltagandet kommer att stiga under åren 2006 och 2007 men den stora utmaningen framöver blir att åstadkomma en över tiden ihållande uppgång av arbetskraftstalen för denna grupp. Det finns således en stor potential att öka arbetskraftsutbudet bland utlandsfödda, och det är av största vikt att ta tillvara denna i en utveckling när den svenskfödda befolkningen ger ett negativt bidrag till arbetskraften i ett långsiktigt perspektiv.
Arbetskraften 2001-2005, prognos för 2006-2007. Årsgenomsnitt, tusental
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal personer 4 448 4 452 4 484 4 495 4 526 4 575 4 604 Förändring 53 5 32 11 38 45 27
Därav
Befolkningseffekt 13 13 11 9 10 7 3
Arbetskraftsdeltagande 40 -8 21 2 28 38 24 Källa: AMS, SCB (OBS. omräknade tal perioden 2001-2004)