Starkt bokslut för kommuner och landsting
Kommunernas och landstingens ekonomiska resultat för 2005 blev det bästa på länge. Tillsammans uppvisade de ett överskott på 13 miljarder kronor. Efter en lång period med återkommande underskott har den kommunala sektorn således redovisat överskott två år i rad. Endast 17 kommuner och 3 landsting redovisade negativa resultat förra året80. De kraftigt höjda statsbidragen – bland annat i form av det generella sysselsättningsstödet – har bevisligen använts till att i första hand stärka ekonomin, snarare än att utöka verksamheten. Andra faktorer som ligger bakom det starka ekonomiska resultatet är skattehöjningar och intäkter av en-gångskaraktär.
Den offentliga konsumtionen vände dock uppåt under 2005, efter de kraftiga besparingsåtgärderna under 2004, och under fjärde kvartalet steg den kommunala konsumtionsvolymen med starka 2,9 procent, jämfört med ett år tidigare. Även de statliga konsumtionsutgifterna steg under fjärde kvartalet, efter att ha varit återhållsamma under de första tre kvartalen förra året.
Kommunsektorns inkomster bedöms fortsätta att öka under prognosperioden, till följd av både ökade statsbidrag och ett växande skatteunderlag. Men även intäkter av engångskaraktär, vilka till största delen består av reavinster, kommer – stimulerat av den starka byggkonjunkturen – troligtvis att fortsätta bidra till ett stärkt resultat för kommunernas räkning under prognosperioden. Kommunernas och landstingens ekonomi väntas följaktligen förbli fortsatt stark, detta samtidigt som verksamhetsvolymen bedöms komma att öka.
Sysselsättningen ökar med drygt 40 000
Efter två försiktiga år ökade den offentliga konsumtionen under 2005. I år be-döms den ta riktig fart och därmed mer påtagligt hjälpa till att bidra till BNP-tillväxten. Bakom det ökade konsumtionsutrymmet ligger en expansiv finanspo-litik, samt en förbättrad arbetsmarknad som bidrar till ökade skatteintäkter och minskade utgifter. Då de offentliga konsumtionsutgifterna till stor del består av lönekostnader innebär detta att sysselsättningen inom den offentliga tjänstesek-torn kommer att öka. Sysselsättningen inom kommunsektjänstesek-torn vände uppåt redan under slutet av 2005, men sett över hela året minskade emellertid antalet anställda
80 Ekonomirapporten maj 2006, Sveriges Kommuner och Landsting.
jämfört med 200481. Även inom statlig verksamhet minskade antalet anställda under 2005. Kurvan fortsätter att peka uppåt för kommuner och landsting, medan sysselsättningsminskningen inom statlig verksamhet ser ut att ha avtagit, enligt SCB: s kortperiodiska sysselsättningsstatistik för första kvartalet 2006.
I höstas valde vi att frångå resultaten från vår egen kommunenkät beträffande bedömningen av framtida sysselsättningsutveckling, då vi ansåg dem vara alltför pessimistiska. Faktiska utfall har också visat att enkätsvaren från de senaste un-dersökningarna påtagligt underskattat utvecklingen. Kommunerna och landstingen har i vårens intervjuundersökning skrivit upp sina modesta sysselsättningsplaner från hösten för 2006. Även Sveriges Kommuner och Landsting ger i sin ekono-mirapport en betydligt ljusare bild av sysselsättningsutvecklingen jämfört med i höstas. AMS skriver däremot ned sin prognos något, beroende på att de arbets-marknadspolitiska sysselsättningsåtgärderna inte når upp till förväntade volymer, främst till följd av trögheter i igångsättandet av plusjobb i kommunerna. Trots valår och goda finanser finns en påtaglig försiktighet hos kommuner och lands-ting att dra på sig nya kostnader. Vi bedömer att sysselsättningen inom den of-fentliga tjänstesektorn stiger med cirka 22 000 i år. 2007 avtar takten i sysselsätt-ningsuppgången något. I genomsnitt beräknas sysselsättningen stiga med 20 000 nästa år.
Tusental
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1200
1250 1300 1350 1400 1450
Säsongrensad och trendad Källa: SCB, kortperiodisk sysselsättningsstatistik
Antal anställda inom offentlig tjänstesektor
81 Om hänsyn tas till de bolagiseringar och avbolagiseringar som skett inom landstingssektorn de senaste åren minskade antalet anställda inom den offentliga sektorn med närmare 10 000 perso-ner 2005.
Ökat antal anställda inom förskolan
Ökat barnafödande, liksom reformerna om maxtaxa och allmän förskola, har lett till ökad efterfrågan på barnomsorg. Antalet nyfödda har ökat med 15 procent sedan bottennivån 1999, och under 2006 och 2007 beräknas antalet barn i åldern 1-5 år stiga med ytterligare drygt 20 00082. Andelen barn som är inskrivna i barn-omsorgen ökar dessutom stadigt. Under 2005 gick 84 procent av alla barn i ål-dern 1-5 år i förskola eller familjedaghem jämfört med 75 procent år 1999.
Sysselsättningen inom förskolan ökar följaktligen. Kommunerna i vår in-tervjuundersökning uppger att antalet anställda ökat med två procent på ett år.
Det riktade statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan, som inför-des den 1 januari 2005, är säkerligen en bidragande orsak till ökningen83. Kommunerna bedömer även att antalet anställda kommer att öka under 2006 och 2007, men i avtagande takt.
Fler elever i gymnasieskolan
Stora elevkullar slutar grundskolan och påbörjar gymnasiestudier de närmaste åren. Antalet elever i grundskoleålder minskar med omkring 60 000 under 2006 och 2007, medan antalet i gymnasieålder ökar med närmare 30 000. Detta påver-kar resursfördelningen mellan de olika verksamheterna, vilket också återspeglas i AMV: s intervjuundersökning. Kommunerna planerar för färre antal anställda inom grundskolan både i år och nästa år, medan antalet anställda inom gymnasie-skolan bedöms öka.
Fortsatta neddragningar i vuxenutbildningen
Den kommunala vuxenutbildningen har minskat sin verksamhet de senaste åren till följd av minskade statliga bidrag i och med att Kunskapslyftet upphörde 200284. Kommunerna räknar med att antalet anställda kommer att fortsätta att minska något under 2006 och 2007, trots regeringens satsning på 3 000 extra utbildningsplatser inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning för år 200685. Det bör dock påpekas att takten i sysselsättningsnedgången avtagit rejält jämfört med tidigare år. Vuxenutbildning är dock uppenbarligen inget som
82 Enligt SCB: s befolkningsprognos 2005-2050.
83 Bidraget är treårigt och ska möjliggöra 6 000 anställningar inom förskolan.
84 Kunskapslyftet ersattes med ett riktat statsbidrag till utbildning av vuxna. Detta bidrag motsvara-de ungefär hälften av Kunskapslyftet, eller 46 500 helårsplatser.
85 Stödet riktar sig mot de kommuner som berörs av strukturella förändringar på arbetsmarknaden och kommuner där de kommuninnevånare som saknar treårig gymnasiekompetens utgör en hög andel av arbetskraften.
kommunerna själva prioriterar, utan det krävs ökade riktade statliga stöd för att utöka verksamheten. AMS ser med oro på de neddragningar som skett inom vuxenutbildningen, inte minst med tanke på att obalanstalet (personer i arbetslös-het eller i arbetsmarknadspolitiska program) bland ungdomar med högst grund-skola eller med avbruten gymnasieutbildning stiger. Nu är större elevkullar än tidigare på väg genom gymnasieskolan. Om andelen med ofullständiga gymna-siebetyg ligger kvar på dagens nivå kommer detta att ställa högre krav på den kommunala vuxenutbildningen framöver. Till detta kommer att det finns stora grupper av vuxna som är i behov av vidareutbildning eller omskolning.
Försiktig ökning av sysselsättningen inom vård och omsorg
Stora besparingar och organisatoriska förändringar har skett inom äldreomsorgen under senare år. Satsningen på att bygga ut hemtjänsten och hemsjukvården har skett på sjukhemmens bekostnad, vilket också dragit ned antalet anställda inom den kommunala vården och omsorgen. Enligt AMV: s intervjuundersökning ser det dock ut som om det skett en vändning. Antalet anställda ökade försiktigt under 2005, en utveckling som väntas förstärkas under 2006, enligt kommuner-na, trots att plusjobben inte beräknas komma upp i de volymer som var tänkt86 för 2006. Den nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre, som presenterades av regeringen i mars, tyder på en betydande ambitionshöjning. I Vårpropositionen anslogs också resursförstärkningar för att förbättra vården (för de mest sjuka, hemsjukvården, samt demenssjukvården). En del av detta resurs-tillskott kommer att tillfalla kommunerna, vilket kan tänkas öka sysselsättningen ytterligare något under 2007.
Efterlängtat överskott i landstingens ekonomi
År 2005 var första gången på 13 år som landstingen visade ett positivt ekono-miskt resultat. Överskottet uppgick till 4,2 miljarder (exkl. extraordinära poster). 3 av 20 landsting klarade dock inte balanskravet87. Bakom det positiva resultatet ligger bland annat höjda statsbidrag och ökade skatteintäkter, men även olika besparingsåtgärder. Minskad löneökningstakt, bland annat till följd av ersätt-ningsrekryteringar, har också hållit tillbaka kostnadsökningen (då ingångslönen för den nyanställde är lägre än lönen för den som slutar). Sveriges Kommuner och Landsting bedömer dock att det kommer att behövas fortsatt stram
86 I höstas antog vi att en stor del av plusjobben skulle skapas just inom den kommunala vården och omsorgen. 96 procent av de plusjobb som hittills tillsatts har tillfallit primärkommunerna. Det går däremot inte att belägga att en majoritet av plusjobben skapats inom vård och omsorg.
87 Ekonomirapporten, maj 2006, Sveriges Kommuner och Landsting.
litik i landstingen för att klara kravet på god ekonomisk hushållning även de kommande åren88.
Efter flera år av minskande sysselsättning vände sysselsättningen uppåt under 2005. Det är främst inom primärvården, men även inom lasarett och slutenvårds-kliniker, som antalet anställda ökat. Inom tandvården har det däremot skett en minskning89. Trots växande skatteunderlag och ökade statsbidrag tror landstingen i vår undersökning på en viss minskning av antalet anställda i år och 2007, en bedömning som inte AMS delar. Enligt våra beräkningar stiger sysselsättningen under prognosperioden. Den bedömningen gör även Sveriges Kommuner och Landsting90.
Tilltagande rekryteringsproblem inom sjukvården Andelen verksamheter inom kommuner och landsting som upplevt arbetskrafts-brist har minskat under ett par år, i takt med att arbetsgivarna dragit ner på antalet anställningar. Rekryteringsproblemen inom kommunsektorn har dock tilltagit något det senaste året, främst inom den landstingskommunala sektorn, men till viss del även inom primärkommunerna. Vårens intervjuundersökning visar att 22 procent av kommunerna och 62 procent av landstingen upplevt arbetskraftsbrist det senaste halvåret. Rekryteringsproblemen är allra störst inom lasarett och slu-tenvårdskliniker, där 84 procent av arbetsgivarna uppgett arbetskraftsbrist. Resul-taten skall dock inte tolkas som att det råder allmän arbetskraftsbrist, utan snarare att bristen på vissa specialistkompetenser, såsom läkare och tandläkare är vida spridd över landet. Inom primärkommunerna är det främst vården och omsorgen som visar på ökade rekryteringsproblem, medan bristen på arbetskraft inom barnomsorgen ligger kvar på samma nivå som föregående år. Fortfarande utgör förskollärare ett av de yrken som toppar AMS bristindex (se bilaga). Ökningen av rekryteringsproblemen inom den kommunala vården och omsorgen har skett från en låg nivå och har ännu inte nått upp till nivåerna inom barnomsorgen.
Rekryteringsproblemen är dock förvånande med tanke på att det råder överskott på undersköterskor och vårdbiträden.
88 Med god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting menas att resultaten ska visa över-skott på två procent av skatter och generella bidrag.
89 AMV: s intervjuundersökning, mars-april 2006.
90 Ekonomirapporten, maj 2006, Sveriges Kommuner och Landsting.
Andelen verksamheter som upplevt arbetskraftsbrist under de senaste sex månaderna, våren 2006
Verksamhetsområde Brist
totalt
Utbildad arbetskraft
Yrkes- erfaren arbetskraft
Kommun totalt 22 20 8
Barnomsorg 45 46 7
Grundskola 25 25 7
Gymnasieskola 26 23 5
Vuxenutbildning 4 4 1
Vård och omsorg 22 18 12
Landsting totalt 62 54 31
Lasarett och slutenvårdskliniker 84 74 47
Primärvård 80 74 34
Tandvård 70 57 35
Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Statlig verksamhet får ökat ekonomiskt utrymme
Liksom 2004 blev 2005 ett magert år för den statliga verksamheten. Förutom stora besparingar inom försvaret drogs myndighetsanslagen ner med 0,6 procent.
Dessutom fick myndigheterna inte utnyttja anslagskrediter eller ingående an-slagssparande från tidigare år. Sysselsättningen minskade följaktligen under 2005. I år ska dock sparade anslag från tidigare år åter kunna nyttjas. Därtill höjs de totala anslagen något. Bland annat riktas tillfälliga resurstillskott till ett antal stora myn-digheter. Dessutom får den statliga verksamheten del av regeringens sysselsätt-ningspaket i form av medel till anställningar för generationsväxling inom myn-digheter, samt arbetstillfällen inom statliga kulturinstitutioner. Även en del av plusjobben beräknas tillfalla statlig verksamhet. Sammantaget innebär detta att sysselsättningen inom statlig verksamhet ökar något under prognosperioden.
Antal (1000-tal)
Jord- och skogsbruk Industrin
Byggnadsverksamhet
Privata tjänster
Offentliga tjänster -10
0 10 20 30 40
2007 2006
Källa:SCB (KS), AMS
Sysselsatta inom olika sektorer prognos 2006 och 2007