Jord- och skogsbruk - Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Fortsatt nedgång i sysselsättningen

Antalet sysselsatta inom areella näringar såsom jordbruk, skogsbruk och fiske har minskat under en lång följd av år. Numera är det främst inom jordbruket som sysselsättningen minskar, eftersom det fortfarande finns en viss rationali-seringspotential där. Under 2005 arbetade i genomsnitt 86 000 personer i de areella näringarna, och antalet väntas minska med omkring 2 000 under 2006.

Flertalet av de areellt sysselsatta – omkring 80 procent – är verksamma inom jordbrukssektorn.

Omfattande rationaliseringar inom jordbruket

Sveriges omdaning från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och senare tjäns-tesamhälle har ackompanjerats av en mycket kraftig produktivitetsökning inom jordbruket. Denna utveckling har de senaste decennierna ytterligare underblåsts av den internationella konkurrensen genom bland annat globaliseringen och det svenska EU-medlemskapet. Jordbruksföretagen har blivit färre och större, manu-ellt arbete har i stor utsträckning ersatts av modern teknologi, och kompetenskra-ven har höjts. Små företag, i synnerhet i norra Sverige och i fjällnära områden, får allt svårare att hävda sig i konkurrensen. Särskilt tydliga är koncentrationstenden-serna inom boskapsskötseln. Även det totala antalet boskapsdjur har sjunkit på senare år, bland annat i samband med en minskad efterfrågan på vissa mjölkpro-dukter. Däremot har spannmålsskördarna fortsatt att öka något. Paradoxalt nog är skördarna i dag avsevärt större än under den tidsepok då vårt land karakterisera-des som ett jordbrukssamhälle.

Allt färre sysselsatta i jordbruket

Produktivitetsförbättringen inom jordbruket har inneburit ett starkt minskat behov av mänsklig arbetskraft. Däremot stiger kompetenskraven, och numera är det angeläget med god kännedom om avancerade jordbruksmaskiner samt kunska-per inom dataområdet. Vidare medför det moderna jordbruket ökande behov av insikter i ekonomi och ekologi. Trots att rekryteringen av yngre jordbrukare är begränsad kan det ibland uppstå brist på arbetskraft, framför allt avbytare under semestersäsongen. Det finns också tecken på att antalet anställda ökat något, och detta innebär att nedgången i sysselsättningen helt faller på egna företagare och medhjälpande familjemedlemmar. Å andra sidan kan en viss arbetslöshet före-komma bland tidigare yrkesverksamma med otillräckliga kvalifikationer i mo-dern teknik, samt dessutom vintertid bland näringsidkare utan större skogsägor.

Två av tre jordbrukssysselsatta är egna företagare eller medhjälpande familje-medlemmar.

Stabil sysselsättning i skogen

Till skillnad från jordbruket är skogsbruket numera tämligen stabilt i fråga om sysselsättningen. Det svenska skogsbruket är i princip helt automatiserat, och branschens sysselsättning består idag främst av skogsmaskinförare. En del av dessa är entreprenörer med ett tidigare förflutet som traditionella skogsarbetare.

Den tillfälliga uppgången av efterfrågan på skogsmaskinförare – och i viss mån även skogsarbetare – som uppstod under 2005, till följd av stormfällningen av skog i Sydsverige, har nu ebbat ut. En viss brist på arbetskraft kan förekomma sommartid i samband med behov av skogligt underhållsarbete i form av röjning och plantering.

Tusental

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 20

25 30 35 40

Säsongrensad och trendad Källa: SCB, kortperiodisk sysselsättningsstatistik

Antal anställda inom jordbruk och skogsbruk

Diagrammet innehåller inte egna företagare och medhjälpande familjemedlemmar, vilka utgör majoriteten av antalet sysselsatta.

Industri

Förstärkt industrikonjunktur

Industrikonjunkturen har förstärkts stadigt sedan svackan i slutet av 2004 och början av 2005. Bakom uppgången ligger i synnerhet ett påtagligt uppsving för exporten, men även hemmamarknaden har stärkts. Utvecklingen har dessutom varit bättre än vad näringsidkarna bedömde våren 2005 och hösten 2005⁵⁷, enligt AMV: s intervjuundersökning. Med andra ord har inledningen av 2006 börjat bra för industrin. Det är ett resultat som stämmer väl överens med redovisningen från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för första kvartalet 2006. Enligt denna har orderingången ökat kraftigt och tre av fyra företag är nöjda med orderläget.

Vidare har industriproduktionen fortsatt att öka. Förstärkningen sedan hösten 2005 är också bred och omfattar nästan alla industribranscher. Produktionsökningen har varit särskilt stark inom stål-, metallvaru-, maskin- och kemisk industri.

Stark framtidstro

Företagen är positiva för det närmaste året, enligt vår intervjuundersökning. De räknar med en tydlig ökning av efterfrågan under de kommande 6 månaderna men även för de därpå följande 6 månaderna bedömer de att efterfrågan fortsätter att öka. En viss dämpning av ökningstakten sker dock, vilket är vanligt när ök-ningstakten varit stark under en ganska lång period. Den redan starka industri-konjunkturen förstärks således ytterligare under 2006, vilket också blir fallet under 2007 även om förbättringstakten mattas. Den försvagning av industrikon-junkturen som skedde i inledningen av 2005 bidrar till att industriproduktionen ökar kraftigt mellan 2005 och 2006. Industriproduktionen beräknas öka med närmare 6 procent 2006, för att sedan öka långsammare under 2007.

Fortsatt stark produktivitetstillväxt inom industrin

Den kraftigt ökade industriproduktionen har kunnat ske med allt färre anställda.

Detta har lett till en mycket stark produktivitetstillväxt inom industrin. Under 2004 ökade produktiviteten med 10 procent, men en tydlig dämpning skedde under 2005 vilket sammanhänger med att produktionen utvecklades svagt under inledningen av året. Därefter tyder allt på att produktivitetstillväxten ökat igen och att den utvecklingen fortgår under 2006, dock räknar vi med en viss dämpning under framför allt 2007. Efterfrågan på arbetskraft – mätt som antalet nyanmälda

57 Våren 2005 uppgick nettotalet för perioden 6-12 månader framåt (andelen som svarat ökning minus andelen som svarat minskning) till 30,6. Utfallet blev 40. Hösten 2005 var nettotalet för de kommande 6 månaderna 35,8. Utfallet blev 40.

lediga platser på Arbetsförmedlingen – har ökat, vilket gäller i synnerhet för verkstadsindustrin, samtidigt som antalet varslade om uppsägning minskat. Detta indikerar att arbetsmarknaden för industriarbetare och industritjänstemän för-stärkts. Under årets fyra första månader 2006 varslades drygt 5 000 personer om uppsägning inom industrin, vilket var 2 200 färre än under motsvarande månader 2005 och 3 200 färre än 2004. Nedgången av varslen har skett inom nästan samt-liga industribranscher. Nedgången var starkare inom verkstadsindustrin än inom basindustrin och särskilt markant var nedgången inom teleproduktindustrin.

Dessutom har varslens verksällighetsgrad minskat, vilket betyder att färre av de varslade kommer in på Arbetsförmedlingen och registreras som arbetslösa, se vidare fördjupningsruta.

Kalenderkorrigerad, säsongrensad och trendad serie Källa: SCB

Industriproduktionsindex, tillverkningsindustrin

Vår undersökning visar att vart femte industriföretag utnyttjar personalkapaci-teten fullt ut – det vill säga man kan inte öka produktionen med nuvarande be-manning – och att vart fjärde företag endast kan öka produktionen marginellt⁵⁸ med nuvarande bemanning. Sedan finns ytterligare ett antal företag som kan öka produktionen något med befintlig bemanning. Det betyder att 70 procent av industriföretagen kan komma att behöva utöka antalet anställda eller använda inhyrd arbetskraft för att möta den efterfrågeökning som prognostiserats. Vidare är det värt att påpeka att den lediga personalkapaciteten är betydligt mindre än vad som var fallet vid millenniumskiftet. Fortfarande har dock nästan 15 procent av industriföretagen stor ledig personalkapacitet, det vill säga de kan öka produk-tionen med 20 procent eller mer med befintligt antal anställda. De fall där perso-nalresurserna används i stor utsträckning leder också till att företagen ökar sina

58 Kan öka produktion med 1-5 procent med befintligt antal anställda.

investeringar, vilket de också planerar för. Framför allt satsar företagen på att öka investeringarna i maskiner och inventarier vilket leder till effektivare och perso-nalsnålare produktion. Detta är också nödvändigt för att möta en stigande konkur-rens och ägarnas krav på ökade vinster. Enligt vår mening kan företagen emeller-tid inte möta den ökade efterfrågan med enbart en stigande produktivitetstillväxt utan det krävs också att antalet anställda utökas under 2006 och 2007.

Index kv 4 1998=100

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

80 85 90 95 100 105 110

500 100-499 50-99

20-49 1-19

Säsongrensad och trendad serie Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik

Anställda inom industrin, fördelat efter arbetsställestorlek

Sysselsättningen ökar inom industrin 2006 och 2007 Antalet anställda inom industrin har minskat påtagligt eller med cirka 60 000⁵⁹ sedan inledningen av 2001, enligt kortperiodisk sysselsättningsstatistik, men vid inledningen av 2005 upphörde nedgången och antalet har därefter legat på en oförändrad nivå. Sett på arbetsställestorlek har antalet anställda fortsatt att minska på arbetsställen med fler än 199 anställda medan en viss ökning skett på arbets-ställen med färre anställda än 200. Dessa resultat stöds av vår intervjuundersök-ning. Företagen i denna planerar att utöka antalet anställda på ett års sikt och bedömer att den utvecklingen fortsätter om horisonten utökas till två år. Under det närmaste året är det företag med färre än 50 anställda som planerar för fler anställda medan företag med 100 eller fler anställda planerar neddragningar. På två års sikt planerar företagen i nästan alla företagsstorlekar för ett ökat antal anställda. Undantaget är de största arbetsställena med 500 anställa eller mer som räknar med färre anställda även på två års sikt. För 2006 beräknas den totala

59 Talet är framräknat från en säsongrensad och trendad tidsserie.

sysselsättningen inom industrin att öka med 3 000 personer och för 2007 med

Rekryteringsproblemen inom industrin har varit förhållandevis små sedan hösten 2001, men de har ökat tydligt under de två senaste undersökningarna som vi genomfört. Detta är en tydlig indikation på att efterfrågan på arbetskraft har ökat inom vissa delar av industrin och inom vissa regioner. Andelen företag som upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret uppgick till 21 procent mot 12 procent för ett år sedan. Liksom tidigare är det vanligare att arbetsgivaren upplever att det är svårare att få tag på yrkeserfaren arbetskraft än utbildad arbets-kraft (utan yrkeserfarenhet). Ökningen av rekryteringsproblemen var också något större för yrkeserfaren arbetskraft än för utbildad arbetskraft. Tolkningen av vårt resultat är att rekryteringsproblemen fortfarande är begränsade men i stigande och inom vissa branscher och regioner kan rekryteringsproblemen upplevas som besvärande. Inslaget av så kallade flaskhalsar – det vill säga rekryteringsproblem som hindrar en ökning av produktionen – är än så länge marginella. Den vanli-gaste konsekvensen av bristen på arbetskraft var att befintlig personal fick arbeta mera och den näst vanligaste var att bemanningsföretag användes. Därefter kom

60 Talen är årsgenomsnitt vilket betyder att den genomsnittliga sysselsättningen 2006 jämförs med motsvarande för 2005. Under loppet av 2006 tillkommer cirka 8 000 fler jobb och under 2007 ökar sysselsättningen dels av jobb som tillkommer under året, dels också av jobb som tillkom 2006. Detta innebär att vi räknar med ett så kallat överhäng 2007.

alternativen att köpa in tjänsten eller lägga ut produktion⁶¹. Även Konjunkturin-stitutets barometerundersökning för första kvartalet 2006 bekräftar denna bild, att rekryteringsproblemen är ganska små men i stigande. Enligt den undersökningen är ökningen något tydligare för tekniska tjänstemän än för yrkesarbetare. Dock är bristtalens nivå för yrkesarbetare något högre än för tekniska tjänstemän, vilket de varit sedan slutet av 2001. Nästan inget företag upplever att tillgången på arbets-kraft utgör ett hinder för att öka produktionen (trång sektor).

Det mesta talar för att rekryteringsproblemen inom industrin ökar under pro-gnosperioden (2006 och 2007). Det innebär också att rekryteringsproblemen inom vissa industribranscher och lokalt kan komma att uppfattas som omfattan-de. Det pågår också en strukturell förändring inom industrin, vilket innebär att inslaget av kvalificerade yrkesarbetare ökar medan behovet av exempelvis mon-törer minskar. Dessutom är det värt att lyfta fram att tillgången på arbetskraft för industrin sinar i ett långsiktigt perspektiv. Det sammanhänger dels med stora pensionsavgångar dels med otillräcklig utbildning av kvalificerade yrkesarbetare och tekniker/ingenjörer. Det är nödvändigt med ett omfattande informationspro-gram för att öka ungdomarnas intresse för utbildning till yrken inom industrin.

Detta gäller för både grundskolan och gymnasieskolan.

Uppgången inom industrin är bred

Nästan hela industrin har gått in i en starkare konjunktur och den gynnsamma utvecklingen under 2006 och 2007 berör i stort sett samtliga industribranscher, men det finns nyanser. Verkstadsindustrin är inne i en stark konjunktur och om-rådet ser positivt på framtiden. Detta sammanhänger med att maskinindustrin är inne i en stark konjunktur vilket kan kopplas till den goda globala investerings-konjunkturen, och denna väntas också bestå under prognosperioden. Maskinin-dustrin planerar också för fler anställda⁶². Vidare är konjunkturen bra för metall-varuindustrin och näringsidkarna har en god framtidstro. De planerar också för fler anställda under prognosperioden och redan idag upplever detta delområde av industrin en tydlig brist på yrkesarbetare. Konjunkturen är god även inom elek-troindustrin (inklusive teleproduktindustrin) och branschen bedömer att den stärks något under prognosperioden. En viss utökning av antalet anställda är trolig under prognosperioden. Motorfordonsindustrin är däremot betydligt mer

61 Enligt vår undersökning svarade 60 procent av de företag som angivit brist på arbetskraft under det senaste halvåret (vilka utgjorde 21 procent av samtliga intervjuade industriföretag) att de lät befintlig personal arbeta mera, 32 procent att de hyrde in arbetskraft från bemanningsföretag och 27 procent att de köpte in tjänsten eller lade ut produktionen.

62 Enligt AMS intervjuundersökning (dock är den statistiska osäkerheten stor), men också i KI: s konjunkturbarometer (kortsiktig framåtblick).

försiktig i sin framtidsbedömning och räknar med en lägre produktionsvolym⁶³, och området planerar för färre anställda. Sammantaget innebär allt detta dock att antalet anställda stiger inom verkstadsindustrin under det kommande året.

När det gäller trävaruindustrin och massa-, pappers- och pappvaruindustrin är konjunkturen relativt stark och företagen räknar med att den utvecklingen för-stärks framöver. Den förstnämnda branschen planerar för fler anställda medan den sistnämnda planerar för färre. Även konjunkturen för järn- och stålverk har förstärkts, en utveckling som bedöms fortsätta. Området planerar dock för något färre anställda. Konjunkturen för livsmedelsindustrin har bara förändrats lite, men företagen är försiktigt positiva för den närmaste framtiden. De räknar med ökad produktion men med fortsatta prissänkningar. De räknar också med att dra ned på produktionskapaciteten – den strukturella förändringen mot färre och större enhe-ter är inte avslutad – och det innebär också ganska tydliga personalneddragningar.

Gruvnäringen är inne i en stark utveckling vilket är en följd av stigande och höga råvarupriser. Gruvor byggs ut och gamla öppnas åter, och till detta kommer att nya öppnas vilket leder till att antalet anställda bedöms komma att öka något.

63 Enligt Konjunkturinstitutet, konjunkturbarometern 1 kv 2006.

Byggnadsverksamhet

Het byggkonjunktur

Byggbranschen är fortsatt het. Efterfrågeutvecklingen de senaste sex månaderna har ännu en gång överträffat de förväntningar som företagen uttryckte i föregåen-de intervjuunföregåen-dersökning och arbetsgivarna har i vårens unföregåen-dersökning skrivit upp förväntningarna ytterligare för det kommande året. Byggnadsverksamheten är därmed den bransch som uppvisar störst optimism av alla branscher i Arbets-marknadsverkets (AMV: s) intervjuundersökning.

Att det ser ljust ut för byggnadsverksamheten bekräftas även av Konjunktur-institutets senaste kvartalsbarometer där företagen redovisar fortsatt ökning i såväl orderingång som byggande och sysselsättning. Inte sedan slutet av 1980-talet har den sammanfattande konfidensindikatorn⁶⁴ legat så högt inom byggnadsindustrin och förväntningarna för det kommande året är höga.

1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 -100

-80 -60 -40 -20 0 20 40

Källa: Konjunkturinstitutet

Konfidensindikator, byggindustrin kv 1 1986 - kv 1 2006

Bostadsbyggandet fortsätter att öka

Den låga räntan, stigande priser på andrahandsmarknaden samt tilltagande bo-stadsbrist – främst i Sveriges tillväxtregioner – har givit bränsle åt bostadsbyg-gandet. Bostadsinvesteringarna ökade med 17 procent förra året, enligt uppgifter

64 Presenteras i KI: s konjunkturbarometrar och är ett sammantaget mått på läget inom branschen.

Inom byggindustrin motsvarar det ett genomsnitt av frågorna om orderstocken (nulägesbedöm-ning) och antalet anställda (förväntan).

från SCB⁶⁵. Det är framför allt investeringar i nyproduktion som ökat kraftigt, men även investeringar i om- och tillbyggnad ökade under 2006⁶⁶. Antalet på-började bostäder i nybyggnation uppgick till närmare 32 000, vilket motsvarar en ökning med 16 procent jämfört med 2004. Ökningstakten av antalet påbörjade småhus har tilltagit jämfört med för ett år sedan och uppgick till 16 procent under 2005. Också byggandet av flerbostadshus ökar, även om tillväxttakten avtagit.

Inte sedan före bostadskrisen i början av 1990-talet har det påbörjats så många bostäder. Samtidigt är nyproduktionen fortfarande betydligt lägre än vad den var under exempelvis 1980-talet, då i genomsnitt 42 000 bostäder påbörjades årligen.

Bygglovsstatistiken tyder på en fortsatt uppgång i bostadsbyggandet. Första kvartalet 2006 ökade antalet beviljade bygglov med 27 procent och statistiken ger inga tecken på avmattning. Högre räntor och en väntad inbromsning i utveck-lingen av bostadspriserna väntas emellertid medföra att tillväxttakten i nyproduk-tion av framför allt bostadsrätter avtar något framöver. Däremot kan förlängning-en av investeringsstödförlängning-en till juni 2008 (och det statliga stödet till byggande av studentbostäder) innebära att byggandet av hyresrätter kan komma att öka något.

Samtidigt kommer signaler om att byggandet av hyresrätter går trögt på många håll, trots brist på hyresrätter och en tydlig politisk vilja att öka byggandet. Sam-mantaget bedömer AMS att antalet påbörjade bostäder kommer att fortsätta att öka under prognosperioden, men i avtagande takt. I år bedöms antalet påbörjade nybyggnationer uppgå till 34 500 och 2007 till 35 000.

Antal påbörjade bostäder 1999-2005, prognos 2006 och 2007

1999 2000 2001 2002 2003 2004⁶⁷ 2005 2006 2007 Flerbostadshus 7 300 8 600 12 400 11 700 12 750 16 850 19 500 21 000 21 000 Småhus 7 300 8 200 7 000 7 400 9 300 10 550 12 250 13 500 14 000 Totalt 14 600 16 800 19 400 19 100 22 050 27 400 31 750 34 500 35 000 Källa: SCB och AMS.

Bostadsbyggandet är mycket omfattande på vissa håll. Enligt Boverket kan antalet påbörjade bostäder i Stormalmö 2006 och 2007 bli bland det största på över 30 år. Även i Storstockholm kan bostadsbyggandet i år komma att bli bland det mest omfattande sedan miljonprogrammets dagar⁶⁸ i slutet av 1960-talet.

65 I fasta priser, Nationalräkenskaperna, Fasta bruttoinvesteringar.

66 Analysunderlag mars 2006, Konjunkturinstitutet.

67 Enligt preliminära uppgifter från SCB. De senaste fyra kvartalen är uppräknade med den genom-snittliga eftersläpningen de senaste åren.

68 Boverkets Indikatorer, maj 2006.

Även ombyggnadsinvesteringarna ökade påtagligt under 2005, vilket bland annat kan förklaras av det tillfälliga ROT-avdraget. Ökningen uppgick till 10 procent⁶⁹. Behovet av reparationer och ombyggnationer är fortsatt stort. Mil-jonprogrammet, som svarar för nära en fjärdedel av det svenska bostadsbestån-det, väntas behöva omfattande underhållsinsatser framöver⁷⁰. En fortsatt ök-ning av ombyggnadsinvesteringarna är därför att vänta de kommande åren.

Stigande bostadsbrist trots ökat byggande

Enligt Boverkets bostadsenkät ökar andelen kommuner som har brist på bostä-der. 41 procent av kommunerna uppger att efterfrågan på bostäder överstiger utbudet i år, vilket kan jämföras med 38 procent för ett år sedan. Bristen har varit stadigt ökande sedan början av 2000-talet. Enligt bostadsmarknadsenkäten är det i första hand allt fler mindre kommuner som upplever bostadsbrist. Var fjärde kommun med färre än 25 000 invånare anger brist.

Anläggningsbyggandet börjar ta fart

Bygginvesteringarna i anläggningar minskade med nio procent 2005⁷¹. Detta hänger bland annat samman med att väginvesteringarna minskat till följd av att Södra länken och stora delar av Götaleden färdigställts. Men även investeringar-na i post- och telekommunikationer dämpades under 2005 bland aninvesteringar-nat beroende på att utbyggnaden av 3G-näten skett i långsammare takt än väntat. Fortsatta svårigheter att få bygglov tillsammans med sänkta krav på signalstyrkan från basstationerna väntas medföra att det långsammare utbyggnadstempot består även framöver⁷².

Anläggningsbyggandet i övrigt väntas dock ta fart under 2006 och 2007, bland annat pådrivet av ökade investeringar inom el- och värmeproduktion, samt ökat väg- och järnvägsbyggande.

Sysselsättningen ökar med närmare 20 000

Den ökade aktiviteten inom byggnadsindustrin har nu börjat sätta tydliga avtryck i sysselsättningsstatistiken. Styrkan i sysselsättningsuppgången är dock svår att bedöma till följd av statistikomläggningen av Arbetskraftsundersökningarna, AKU⁷³. Enligt SCB: s kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS) ökade antalet

69 I fasta priser. Analysunderlag mars 2006, Konjunkturinstitutet.

70 Prop. 2005/06:100, bilaga 1.

71 I fasta priser. Analysunderlag mars 2006, Konjunkturinstitutet.

72 Prop. 2005/06: 100, bilaga 1.

73 Omläggningen av AKU från och med andra kvartalet 2005 medför ett tidsseriebrott som gör att nya siffror inte är jämförbara med de bakåt i tiden.

anställda inom byggnadsindustrin med nästan 10 000 personer första kvartalet 2005 jämfört med samma period förra året, medan AKU visade en uppgång med cirka 14 000 (enligt egenhändigt länkade siffror)⁷⁴.

Tusental

Som nämndes inledningsvis är byggnadsföretagen mycket optimistiska gällan-de utvecklingen av orgällan-deringången gällan-det kommangällan-de året. Företagen har emellertid liten ledig personalkapacitet för att möta den ökade efterfrågan, vilket talar för en fortsatt uppgång i sysselsättningen. 36 procent av företagen i vårens undersökning uppger att de inte kan öka produktionen alls utan att nyrekrytera, medan 45 procent av arbetsgivarna säger sig kunna öka produktionen med högst 10 procent. Jämfört med tidigare år utgör detta en hög nivå när det gäller andelen byggföretag med högt personalutnyttjande. Företagen bedömer följaktligen att antalet anställda kommer

In document Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 (Page 62-77)