Bedömningen av den svenska ekonomin för 2006 och 2007 bygger på följande antaganden.
1. Att globala ekonomin växer med närmare 5 procent 2006 och med drygt 4,5 procent 2007.
2. Att oljepriset befinner sig i intervallet 65-70 dollar per fat under prognosperioden.
3. Att kronan apprecieras, främst mot dollarn.
4. Att Riksbanken höjer styrräntan i småsteg och att denna inte överstiger 3 procent vid slutet av 2006.
5. Att löneökningarna inte tar fart utan uppgår till 3,6 procent 2006 och cirka 4 procent 2007.
6. Att utbildningsplatserna inom högskolan inte tillsätts fullt ut.
7. Att de långa sjukskrivningarna plus antalet i sjuk- och aktivitetsersättning minskar något.
8. Att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 145 000 år 2006 och till 160 000 år 2007.
Den svenska ekonomin dämpades något under slutet av 2005, men allt tyder på att detta var temporärt. Statistik och barometrar indikerar att konjunkturen förstärkts påtagligt hittills under 2006 och till detta skall läggas stegrad optimism för framtiden hos både hushåll och företagare. Uppgången är bred och omfattar i stort sett hela ekonomin, även om det i allt större utsträckning kommer att bli den inhemska efterfrågan som driver upp BNP-tillväxten. Exportkonjunkturen är stark men bidraget till BNP-tillväxten dämpas genom att importen stiger snabba-re än exporten. Under 2006 stimuleras ekonomin av en expansiv penning- och finanspolitik, men i synnerhet penningpolitiken blir mindre expansiv under fram-för allt 2007. Den goda konjunkturen har också spridit sig till arbetsmarknaden – sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar – och det är en utveckling som kan fortgå utan några större effekter på lönebildningen och inflationen eftersom arbetsmarknaden i dagsläget kännetecknas av stora lediga resurser. Dessa kommer dock att minska stadigt under perioden 2006 - 2007. Inom vissa delar av arbetsmarknaden finns rekryteringsproblem och dessa breddas under prognos-perioden. Denna positiva bild bekräftas av vår intervjuundersökning av 9 000
arbetsställen17 inom privat näringsliv som genomfördes av Arbetsförmedlingen under mars och april 2006. Undersökningen visar att företagen tror på en stark utveckling av efterfrågan på varor och tjänster och denna positiva bild omfattar alla näringsgrenar. Företagens rekryteringsplaner har blivit mer expansiva men fortfarande är rekryteringsproblemen enligt denna undersökning begränsade.
Enligt vårt förmenade finns nästan inga nedåtrisker i den svenska ekonomin utan dessa står att finna i den globala ekonomin, terroristhot och råvarupriser. En osäkerhetsfaktor är dock att nya löneavtal skall slutas för en betydande del av löntagarna år 2007.
BNP ökar med 3,6 procent 2006
Den svenska BNP-tillväxten var stark under 2004. Främsta drivkraften var en stark exportkonjunktur men även investeringskonjunkturen stärktes. En påtaglig dämpning skedde dock under slutet av året och början av 2005, vilket berodde på en inbromsning av den globala tillväxten. Denna dämpning var dock tillfällig och aktiviteten tog fart rejält under andra och tredje kvartalet och uppgången skedde nu inom ett brett spektrum av ekonomin. Investeringskonjunkturen var mycket stark, privat konsumtion visade en god utveckling och den offentliga konsumtio-nen ökade åter efter ett par svaga år. Även export och import utvecklades starkt.
Under fjärde kvartalet skedde en rejäl inbromsning, även denna gång kopplad till en dämpning av den globala ekonomin.
1994
förändring mellan kvartalen och uppräknat till årstakt
17 Bruttourvalet var drygt 11 000 arbetsställen. 9 000 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 77 procent.
Hela det privata näringslivet andas en stark optimism enligt vår intervjuun-dersökning för det närmste året18 och till detta skall läggas en markant förstärk-ning av de kommunala budgetarna. Det innebär att vi förutser en bred ekonomisk uppgång under både 2006 och 2007. Under föregående år har BNP-tillväxten nästan enbart berott på en god produktivitetstillväxt, men denna gång räknar vi med att BNP-tillväxten kommer från en kombination av en ökning av antalet arbetade timmar och en fortsatt god produktivitetstillväxt, även om takten i denna dämpas något. BNP-tillväxten uppgick till 2,7 procent 200519 och för 2006 räk-nar vi med att den stiger till 3,6 procent (ej kalenderkorrigerat)20. En viss dämp-ning är trolig 2007 – bland annat dämpar räntehöjdämp-ningarna investeringarna något – och vi beräknar BNP-tillväxten till 3.1 procent (ej kalenderkorrigerat)21.
Företagen optimistiska i vår undersökning
Den bild vi gav vid föregående prognos stämmer väl överens med vår senaste undersökning av det privata näringslivet och den kommunala sektorn. Företagens förväntningar avseende efterfrågan på varor och tjänster hösten 2005 infriades fullt ut, men det fanns skillnader mellan näringsgrenarna. Inom byggnadsverk-samheten och inom industrin överträffade utfallet förväntningarna hösten 2005 medan förväntningarna inte infriades inom den privata tjänstesektorn. Detta visar att konjunkturen förstärkts påtagligt och det är värt att påpeka att företagens för-väntningsbild annars inte brukar infrias. Företagen har en mycket stark framtids-tro i vårens undersökning. Man får gå tillbaka till millenniumskiftet för att finna en större optimism. Även här finns skillnader mellan näringsgrenarna. Bygg-nadsverksamheten uppvisar den starkaste framtidstron sedan slutet av 1980-talet medan framtidstron var starkare inom övriga delar av det privata näringslivet kring år 2000. Alla näringsgrenar uppvisar dock en klart större optimism denna gång än hösten 2005, vilket visar att denna konjunkturförstärkning omfattar hela näringslivet. Andelen arbetsgivare som anger ökning minus andelen som anger minskning av efterfrågan på varor och tjänster uppgår till 50 procent för det när-maste halvåret och till 47,1 procent för halvåret därpå. Sammantaget visar alltså vår undersökning att konjunkturen förstärks påtagligt under det närmaste året.
Därvid överensstämmer denna undersökning dessutom med andra undersök-ningar, exempelvis Konjunkturinstitutets (KI: s) barometerundersökningar.
18 Mars/april 2006 till mars/april 2007.
19 Preliminär siffra från nationalräkenskaperna.
20 Kalenderkorrigerat blir BNP-tillväxten 3,9 procent.
21 Kalenderkorrigerat blir BNP-tillväxten 3,2 procent.
Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/
tjänster minus d:o minskning
Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Exportutsikterna är goda
Exporten växte förra året med 6,4 procent vilket var en svagare ökning än 2004 då exporten ökade med starka 10,8 procent. Både varu- och tjänsteexporten växte långsammare än 2004. Störst var inbromsningen för varuexporten. Avmattning-en skedde i början av året. SAvmattning-enare under året var exporttillväxtAvmattning-en högre, jämfört med året innan. Den svenska exporten har historiskt följt utvecklingen av världs-handeln väl22 och denna gång bedöms världshandeln komma att öka starkt. Till detta kommer att regioner som väger tungt i svensk export – Norden och eurozo-nen – bedöms utvecklas väl. Vidare indikerar olika statistikkällor att konkurrens-kraften är god. Dels utvecklas enhetsarbetskostnaden gynnsamt, dels uppger en högre andel av industriföretagen i KI: s konjunkturbarometer att konkurrenssitua-tionen förstärkts än andelen som angivit en försämring vilket indikerar att svensk industri står stark i den internationella konkurrensen. Det är värt att påpeka att en högre andel anser att konkurrensen förstärkts mer utanför EU-området än att detta skett inom EU-området. Den goda produktivitetstillväxten är här en central förklaring. Handel med tjänster är det snabbast växande segmentet i världshan-deln och svenskt tjänsteexport växer starkt. Förra året växte svensk tjänsteexport med 12,2 procent vilket kan jämföras med att varuexporten ökade med 4,5 pro-cent. Nästan 60 procent av tjänsteexporten utgörs av konsulttjänster, licenser,
22 Enligt 2006 års ekonomiska vårproposition.
patent, banktjänster och så kallad merchanting23. Även utländska besökares utgif-ter räknas som tjänsteexport. De senaste åren har resandet till Sverige utvecklas starkt, en utveckling som förutses fortsätta. Även transporttjänster räknas till tjänsteexporten. Under prognosperioden bedöms både varuexporten – vilket bekräftas av vår intervjuundersökning – och tjänsteexporten komma att utvecklas starkt. Vi räknar med att exporten ökar med drygt 8 procent 2006 och med knappt 6,5 procent 2007.
1993
Fasta priser år 2000, miljarder kronor
Importen ökar starkt
En god inhemsk efterfrågan ledde till att importen av varor ökade kraftigt under 2005. Bland annat ökade importen av textilvaror, skor och kläder tydligt men även importen av maskiner ökade påtagligt i samband med att industrin byggde ut produktionskapaciteten. Också tjänsteimporten ökade tydligt förra året. Nästan en tredjedel av tjänsteimporten utgörs av svenskars utgifter utomlands. Importen bedöms öka starkt 2006. Det sammanhänger med att industrin är inne i en stark expansionsfas. Maskininvesteringarna bedöms bli fortsatt höga både i år och nästa år, och detta realiseras vanligtvis genom import. Vi räknar med att exporten av bearbetade varor stiger under prognosperioden vilket leder till ett ökat behov av att importera insatsvaror. Vidare torde importen av råvaror öka mer tydligt under 2006 och 2007 jämfört med 2005. Hushållens konsumtion ökar vilket också bidrar till att importen ökar. Dessutom ökar tjänsteimporten, vilket bland
23 Med merchanting avses den handelsmarginal som uppstår när svenska moderbolag sköter faktu-reringen av försäljning från utländska dotterbolag till tredje land. Merchanting bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-tillväxten 2005.
annat beror på att svenskars resande utomlands bör öka och att användandet av utländska konsulter också torde öka. Sammantaget räknar vi med att importen ökar med 9,5 procent 2006 och med 7 procent 2007.
Stor överskott i bytesbalansen
Överskottet i bytesbalansen uppgick 2005 till starka 6,1 procent av BNP motsva-rande drygt 160 miljarder kronor. Detta innebär en viss försvagning jämfört med 2004. Det är främst ett stort överskott i handelsbalansen24 som bidrar till det stora bytesbalansöverskottet. En viss försvagning har skett av handelsbalansöverskot-tet, eller från drygt 171 miljarder kronor 2004 till knappt 145 miljarder kronor 2005, en utveckling som väntas fortgå i år, då överskottet kan skattas till cirka 140 miljarder kronor. För 2007 kan en förstärkning komma att ske. Prognosen för bytesbalansen är att överskottet väntas stiga både 2006 och 2007. Det stora överskottet i bytesbalansen skall tolkas som att sparandet25 är högt – framför allt är det högt hos hushåll och företag men även de offentliga budgetarna uppvisar ett sparande – och detta förhållande består under de närmaste åren. Dessa pengar förs över till utlandet vilket generar ökade ränteinkomster. Det betyder att Sverige får större och större tillgångar i utlandet.
Löneökningstakten stiger något 2006 och 2007
Löneökningarna har varit låga under de tre senaste åren. Inom näringslivet ökade timlönerna med 3,2 procent 200526, vilket var något högre än 2004. Detta resultat stämmer väl överens med vår undersökning som estimerar en löneökning på 3,1 procent. Enligt vår undersökning finns också ett tydligt samband mellan löneök-ningar och rekryteringsproblem. Företag som angivit att de haft rekryteringspro-blem hade i genomsnitt 0,3 procentenheter högre löneökningar än företag som inte upplevt brist på arbetskraft. Löneökningstakten tilltog påtagligt inom
24 Handelsbalansen är skillnaden mellan varuexport och varuimport. Överskottet uppgick 2005 till nästan 144 miljarder kronor motsvarande 5,4 procent av BNP. Även tjänstebalansen (export av tjänster – import av tjänster) uppvisade ett tydligt överskott 2005, eller med 61 miljarder kronor (förstärkningen av tjänstebalansen har varit betydande under senare år). Där ingår turism, inkoms-ter och utgifinkoms-ter för service (bland annat konsulttjänsinkoms-ter) samt försäkringar över gränserna. I bytes-balansen ingår även transfereringar över gränserna. Här är U-hjälpen och medlemsavgiften till EU de tyngsta posterna. De löpande transfereringarna uppvisade ett underskott på 35 miljarder kronor 2005. Slutligen ingår kapitalbalansen som visar skillnaden mellan ränteinkomster och ränteutgifter. Denna uppvisade ett litet underskott 2005.
25 Bytesbalansens saldo = sparande. Sparande definieras som finansiellt sparande plus investeringar.
Med andra ord uppgick det finansiella sparandet 2005 till cirka 165 miljarder plus investeringar (fasta investeringar) på 454 miljarder kronor samt förändringen av lager. Bruttosparandet enligt denna definition uppgick till knappt 620 miljarder kronor.
26 Enligt beräknar av medlingsinstitutet och finansdepartementet.
nadsverksamheten mellan 2004 och 2005, vilket är en avspegling av ökade re-kryteringsproblem. Även inom industrin och inom den privata tjänstesektorn ökade löneökningstakten, men förändringen var förhållandevis liten. Genomför-da besparingar inom den kommunala sektorn har inneburit att tillgången på arbetskraft ökat vilket avspeglas i en tydlig dämpning av löneökningstakten inom kommuner och landsting Sammantaget för hela ekonomin ökade lönerna med 3,2 procent. Det som hållit tillbaka löneökningen under de senaste åren är stora lediga resurser på arbetsmarknaden och måhända en ökad insikt kring löner och inflation. Vinstutvecklingen har därmed kunnat upprätthållas på en hög nivå inom näringslivet, och här har också den goda produktivitetsutvecklingen bidragit.
Mycket få nya löneavtal kommer att slutas på arbetsmarknaden under 2006. I stället kommer många arbetstagare att sluta avtal 2007. Då berörs 80 procent av alla arbetstagare, det vill säga 2,8 miljoner personer27. Under 2006 och 2007 bedömer vi att sysselsättningen ökar och att rekryteringsproblemen tilltar. Allt talar därmed för att löneökningarna blir högre framöver. Inom näringslivet be-dömer vi att lönerna ökar med 3,6 procent 2006 och med drygt 4 procent 200728. Det betyder att löneökningarna inte kommer att ge någon nämnvärd påverkan på inflationstakten, enligt vår uppfattning. Löneförhandlingarna 2007 utgör dock ett osäkerhetsmoment. Dessa kommer att slutas under ett år då företagen uppvisar höga vinster, och inom vissa områden är dessutom tillgången på arbetskraft be-gränsad.
Källa: AMV:s intervjuundersökning våren 2006
Löneökningar i företagen, relaterat till arbetskraftstillgången
27 Enligt KI: s Konjunkturläget mars 2006.
28 Löneökningarna för hela ekonomin skattas till 3,4 procent 2006 och till cirka 4 procent 2007.
Inflationstakten ökar något
Penningpolitiken vägleds av ett inflationsmål som formuleras så att förändringen av konsumentpriserna (KPI) skall uppgå till 2 procent med ett toleransintervall på +/- 1 procentenhet. Riksbanken har emellertid förtydligat att det som styr deras beteende och utformningen av penningpolitiken är utvecklingen av det så kallade UND1X-måttet. Det är ett inflationsmål där de direkta effekterna av förändrade räntor, indirekta skatter och subventioner har exkluderats från KPI. Inflationen – enligt KPI – har minskat sedan början 2002 och var mycket låg i början på 200629. Perioden har dock kännetecknats av stora svängningar framkallade av stora höjningar och sänkningar av energipriset, exempelvis ökade inflationen kraftigt i början på 2003. Ett annat faktum är att inflationstakten 26 månader i följd understeg 1 procent, det vill säga lägre än Riksbankens undre nivå i sitt toleransintervall. I mars bröts den utvecklingen då inflationen uppgick till 1,1 procent jämfört med mars 2005 och i april steg inflationstakten ytterligare och uppgick till 1,5 procent (jämfört med april 2005). Årstakten för den underliggan-de inflationen (UND1X) var 1,2 i mars 2006 och 1,5 procent i april 2006. Den högre inflationstakten under mars och april är starkt kopplad till den höjda prisni-vån på olja och el. Det har givit höjda kostnader för boendet och transporterna.
När det gäller varor har det skett en prishöjning på kläder och skor. Priset på dagligvaror och en stor andel av sällanköpsvaror har fortsatt att minska. Det kan också konstateras att inflationen inte drivits upp av arbetsmarknaden och att situa-tionen påminner om den som rådde i början av 2003. Det är därför för tidigt att slå fast att den högre inflationstakt som redovisats för mars och april kommer att fortsätta framöver. Enligt vår uppfattning beror dessa ökningar på tillfälliga fakto-rer. Det som hittills hållit tillbaka inflationen är en stark produktivitetstillväxt, låga löneökningar och en knivskarp konkurrens på den globala marknaden, faktorer som finns kvar under hela prognosperioden.
Alla räknar med en viss ökning av inflationstakten Inflationsförväntningarna hos hushåll och företagare är fortfarande låga men en viss ökning räknar alla med. Förra året steg inflationen med blygsamma 0,5 pro-cent. Det finns en rad faktorer som talar för att inflationen ökar svagt framöver.
Den ena är den ökade sysselsättningen som inom vissa områden kommer att leda till höjda priser utifrån stigande löner. En sådan process är igång inom byggnads-verksamheten. Vidare ökar sysselsättningen inom områden som kännetecknas av svag produktivitetstillväxt – delar av den privata tjänstenäringen – och en ökad aktivitet där leder till stigande priser. Det finns även en del som talar för att pro-duktivitetstillväxten inom industrin dämpas. Ökade priser i importledet bedöms
29 Alla lagda prognoser indikerade en något högre inflationstakt i början av 2006.
av KI slå igenom på konsumentpriserna. Till detta kommer att en allmänt högre inhemsk efterfrågan leder till ökade möjligheter att höja priserna. Det finns också krafter som kommer att motverka prishöjningar. En av dessa är att de lediga resurserna på arbetsmarknaden förblir stora under nästan hela prognosperioden och till detta kommer att vi i denna prognos antagit att kronan kommer att appre-cieras. Vi räknar med att inflationen mätt som årlig procentuell förändring ökar med 1,5 procent 2006. Nästa år blir ökningen större. Det sammanhänger med att räntekostnaderna stiger stadigt under prognosperioden. Det mesta talar för att inflationen räknat som årsgenomsnitt blir cirka 2 procent 2007. Det intressanta är att den underliggande inflationen (UND1X) – det mått som styr Riksbankens beteende – inte ökar lika mycket eftersom räntekostnaden inte ingår. En rimlig uppskattning är att den underliggande inflationen ökar från 0,8 procent 2005 till 1,3 procent 2006, och att den sedan ökar ytterligare till 1,5 procent 2007.
Index 1980=100
Hushållens inkomster stiger 2006
Hushållen inkomster (reala disponibla inkomster) har stigit kraftigt under senare år. Under perioden 1998-2002 uppgick ökningen till i genomsnitt 4,2 procent per år. Bakom denna utveckling låg en relativt stark arbetsmarknad, med stigande lönesummor, samt ökade transfereringar och sänkta skatter. Under 2003 bröts dock denna utveckling och inkomsterna ökade med blygsamma 0,5 procent.
Under 2004 ökade de med 1,3 procent och under 2005 togs ytterligare ett kliv uppåt då de steg med nästan 2 procent, vilket berodde på stigande sysselsättning och sänkta skatter. Bland annat sänktes inkomstskatten genom att skattereduktio-nen för den allmänna pensionsavgiften höjdes från 75 till 87,5 procent. För de kommande åren är bilden ljus för hushållen. Vi räknar med att både sysselsätt-ning och arbetade timmar ökar starkt och detta tillsammans med höjda timlöner
ger en god inkomstutveckling för hushållen. Även höjda transfereringar bidrar till ökade hushållsinkomster. Exempelvis höjs barnbidragen och taken i sjuk- och föräldraförsäkringen. Under 2007 ökar dock skatterna vilket dämpar hushållsin-komsterna. Vi räknar med att hushållens reala disponibla inkomster stiger med drygt 3 procent 2006 men att ökningstakten sedan dämpas till cirka 2,5 procent 2007.
Ökad privat konsumtion 2006
Den privata konsumtionen har utvecklats relativt svagt i förhållande till hushål-lens inkomst- och förmögenhetsutveckling. En rimlig förklaring kan vara att den svaga arbetsmarknaden påverkat hushållen att prioritera sparande framför kon-sumtion. Under andra kvartalet 2005 bröts dock denna tendens och hushållen uppvisade en starkare köplust under både andra och tredje kvartalet, men en dämpning ägde sedan rum under fjärde kvartalet30. Det betydde att privat kon-sumtion enligt nationalräkenskaperna ökade med 2,4 procent 2005, vilket var den högsta ökningen sedan år 2000. Det var inte bara varukonsumtionen som ökade i god takt under 2005 utan även konsumtionen av tjänster tog fart efter lång tid av stiltje. Enligt vår uppfattning var den dämpning som iakttogs vid slutet av förra året temporär. Den statistik som flödat in under första kvartalet indikerar en stark ökning av privat konsumtion. Handeln uppvisar starka omsättningssiffror och KI:
s barometrar liksom vår intervjuundersökning indikerar en god tillväxt i handeln.
Dessutom ser handelsföretagen mycket positivt den närmaste framtiden, men även om blicken sträcks ut till ett år är näringsidkarna positiva. Till detta kommer att hushållen är optimistiska inför framtiden. Deras syn på arbetsmarknaden har förbättrats påtagligt liksom deras syn på landets ekonomi. De uppvisar också en fortsatt stark tro på sin egen ekonomi. Detta tillsammans med en god inkomst- och förmögenhetsutveckling borgar för en stark privat konsumtion framöver.
Hushållens finansiella tillgångar31 har blivit allt större under de tre senaste åren, och samtidigt har värdet av hushållens tillgångar i småhus och bostadsrätter stigit kraftigt. Priserna på småhus har stigit stadigt under de senaste tio åren, detsamma gäller för bostadsrätter med undantag av några år efter millenniumskiftet. Den stärkta arbetsmarknaden bör innebära att hushållen framtidstro blir tillräckligt
30 Ökningen var ungefär lika stor som under tredje kvartalet men lagda prognoser hade antagit en större ökning av privat konsumtion. Man kan därför påstå att förväntningarna infriades.
31 Hushållens finansiella förmögenhet har i löpande priser stigit från 1 874 miljarder kronor 2002 till
31 Hushållens finansiella förmögenhet har i löpande priser stigit från 1 874 miljarder kronor 2002 till