Antalet lediga platser ökar starkt
Efterfrågan på arbetskraft har, framställd som en säsongrensad och trendad tids-serie över de platser som anmälts till Arbetsförmedlingen, ökat sedan slutet av 2004. Uppgången har det senaste året varit mycket kraftig, och gott och väl jäm-förbar med uppgången efter krisåren i början av 1990-talet. Under de första fyra månaderna 2006 anmäldes allt som allt 220 000 platser, att jämföra med 165 000 under motsvarande period 2005. Det är framför allt platser som gäller tillsvidare-anställning och visstidstillsvidare-anställning över mer än tre månader som ökat i antal.
Efterfrågeuppgången har berört de flesta sektorer på arbetsmarknaden, men har varit särskilt markant inom uppdragsverksamhet, byggnadsverksamhet, transport och kommunikationer samt verkstadsindustrin. Det är bara inom jord- och skogsbruket som platstillgången har minskat det senaste året.
Tusental med en varaktighet över 10 dagar
Flera statistikkällor visar på uppgång
Utvecklingen av Arbetsförmedlingens platser är en god indikator över vart ar-betsmarknaden är på väg. Detta gäller även i nuläget, trots Arbetsförmedlingens relativt låga – och över tid något växlande – marknadsandelar av platserna, och trots vissa förekomster av ”dubbletter” i Platsbanken (se faktaruta nedan). Upp-gången i efterfrågan på arbetskraft styrks också av andra mätningar, till exempel TCO: s platsannonsindex, som mäter volymen av platsannonser i de större dags-tidningarna, och Monster Employment Index, som redovisar annonsvolymen på Internet. Dessutom pekar SCB: s statistik över lediga jobb tydligt uppåt under de senaste kvartalen. Mellan de första kvartalen 2005 och 2006 redovisas här en
uppgång med drygt 30 procent, vilket innebär samma ökningstakt som för de nyanmälda platserna i AMV: s register.
Ferieplatserna åter fler
Den allmänna uppgången för platserna gäller nu även ferieplatserna48. Under de första fyra månaderna i år – den period då merparten av ferieplatserna anmäls – uppgick antalet till 57 000, vilket är 9 000 fler än ett år tidigare. Kraftiga uppgångar noterades för uppdragsverksamheten (där bland annat vissa försäljningsyrken in-går) samt för transport- och byggnadsverksamheterna. När det gäller yrkesfördel-ning tillhörde hittills i år nästan hälften av ferieplatserna området service- och om-sorgsarbete.
Ingen utbredd brist på arbetskraft inom näringslivet Även de kvarstående lediga platserna vid arbetsförmedlingarna ökar, men inte i snabbare takt än de nyanmälda. Detta indikerar att det ännu inte uppstått några mer utbredda rekryteringsproblem på arbetsmarknaden, vilket också bekräftas av vårens intervjuundersökningar med näringsliv och offentlig sektor. Av arbetsgi-varna på den privata arbetsmarknaden uppgav nu 22 procent att de haft brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är 8 procentenheter mer än i undersökning-en för ett år sedan mundersökning-en 30 procundersökning-entundersökning-enheter mindre än vårundersökning-en 1999, då bristtalundersökning-en kulminerade. Rekryteringsproblem förekommer i nuläget främst inom byggbran-schen, där 37 procent av arbetsgivarna haft svårigheter att få tag på kvalificerad personal. Även inom övriga branscher – exempelvis databranschen – väntas dock rekryteringssvårigheterna öka något de närmaste åren. Någon generell brist på arbetskraft förutses dock inte inom aktuell prognoshorisont, eftersom det inom många sektorer fortfarande finns gott om arbetslösa personer med gångbar kom-petens, samtidigt som allt fler lämnar studier för arbete.
48 Med ferieplatser avses platser med högst tre månaders varaktighet, som i sin helhet infaller under perioden 15 maj-15 september.
Andel arbetsställen som upplevde arbetskraftsbrist under det senaste halvåret inom privat sektor
Våren 2002
Hösten 2002
Våren 2003
Hösten 2003
Våren 2004
Hösten 2004
Våren 2005
Hösten 2005
Våren 2006
Byggnads-verksamhet 38,9 45,1 30,5 28,9 20,4 26,9 23,2 38,9 37,4 Industri 20,5 22,7 18,1 15,4 10,8 14,0 12,0 17,8 21,1
Uppdrags-verksamhet 22,1 21,8 18,6 14,6 11,6 12,7 15,3 19,8 23,6 Övriga privata
tjänster 22,1 24,0 20,3 18,5 12,6 13,4 11,5 16,5 16,5 Totalt 23,8 25,9 20,8 18,1 12,7 15,1 13,6 19,9 21,5 Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Betydande rekryteringssvårigheter inom landstingen Också inom den offentliga sektorn är bristtalen numera förhållandevis låga, i genomsnitt 24 procent. Dock finns här vissa områden med uttalade rekryterings-problem. Detta gäller i första hand landstingens olika verksamheter, med nivåer mellan 70 och 85 procent49, men det råder också brist på barnomsorgspersonal i kommunerna. Däremot föreligger inga nämnvärda problem inom exempelvis vuxenutbildningen eller den statliga förvaltningen. Efterfrågan på arbetskraft inom den offentliga sektorn, och därmed också bristtalen, tenderar just nu att öka något, eftersom kommunerna och landstingen har förstärkt sin ekonomiska situa-tion och därmed i högre grad kan tillgodose de samhälleliga behoven av bland annat vård och omsorg.
49 Att bristtalen här är så höga beror på att landstingen uppvisar rekryteringsproblem för läkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Däremot föreligger inga problem att få tag på enbart grundutbildade sjuksköterskor. Frågans konstruktion tar inte hänsyn till denna nyans.
Andel verksamhetsområden som upplevde arbetskraftsbrist under det senaste halvåret inom offentlig sektor
Våren 2003
Hösten 2003
Våren 2004
Hösten 2004
Våren 2005
Hösten 2005
Våren 2006
Barnomsorg 70,8 64,0 53,0 43,4 43,2 49,8 44,8
Skola 39,9 31,6 23,0 21,7 18,1 22,5 25,2
Vård och omsorg 73,3 60,6 36,5 22,0 16,8 14,7 22,2 Lasarett och
slutenvård 97,1 88,9 78,1 70,6 68,3 78,6 84,2
Primärvård 90,3 72,7 73,5 71,4 63,2 79,5 80,0
Tandvård 90,5 68,2 65,4 62,5 66,7 67,9 69,6
Totalt 74,3 67,3 56,0 46,6 46,7 53,8 23,8
Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Längre rekryteringstider och sänkta kvalifikationskrav vid arbetskraftsbrist
De privata företagens vanligaste sätt att lösa rekryteringsproblem är att förlänga rekryteringstiden, och i höstens enkät angav 53 procent av de arbetsgivare som sade sig ha sådana problem att de tillgrep denna utväg. I den offentliga verksam-heten var det däremot vanligast att sänka utbildningskraven – 54 procent av de bristdrabbade företagens arbetsställen angav detta alternativ – utom inom vården, där man prioriterade förlängda rekryteringstider. Både privata och offentliga arbetsgivare var också ofta benägna att sänka kraven på yrkeserfarenhet. Löne-glidning var något vanligare i den offentliga än i den privata sektorn. Oavsett sektor hade cirka 30 procent av arbetsgivarna med bristproblem inte löst dessa vid aktuellt intervjutillfälle.
Löstes arbetsgivarnas rekryteringsproblem? Andel av samtliga arbets-ställen inom privat sektor som angett brist, våren 2006
Vi sänkte kraven när det
gällde utbildning 20,9 21,6 9,3 15,6 19,0 17,9
Vi sänkte kravet när det
gällde yrkeserfarenhet 27,0 28,3 21,3 28,1 28,3 26,8 Vi sänkte kravet när det
gällde social kompetens 3,3 3,9 2,0 7,0 7,3 4,6
Vi rekryterade utomlands 2,8 2,5 3,5 2,0 2,0 2,8
Vi erbjöd högre löner 8,4 5,6 9,5 7,4 9,7 8,2
Vi erbjöd andra förmåner 2,8 0,4 3,5 3,9 4,0 2,7
Andra åtgärder 18,9 15,8 9,8 13,3 10,7 13,9
Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Lösningar av arbetskraftsbrist i kommunala verksamheter, våren 2006
Svarsalternativ Barn-
Vi sänkte kraven när det gällde social
kompetens 0,9 0,0 1,4 1,7
Vi erbjöd högre löner 5,3 3,4 1,4 10,4
Vi erbjöd andra förmåner 0,9 0,8 1,4 2,2
Vi rekryterade utomlands 0,0 0,0 0,0 7,6
Andra åtgärder 8,0 5,1 13,9 9,1
Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Rekryteringsproblemen leder ofta till övertidsarbete En mycket vanlig konsekvens av misslyckade rekryteringar är en ökad arbetsbe-lastning på den tillgängliga personalen. På 58 procent av de privata och 43 pro-cent av de offentliga arbetsställena uppgav arbetsgivarna att övertidsuttaget hade ökat. I de offentliga verksamheterna var det emellertid lika vanligt att kvalitén i servicen till allmänheten försämrades. Andra mer eller mindre vanliga konse-kvenser var att tacka nej till order (hos privata företag), vidare inköp av tjänster och senareläggning av planerad expansion (dessa två åtgärder också vanligast inom näringslivet), samt inhyrning av personal och minskat produktion eller service.
Vilka konsekvenser fick rekryteringsproblemen? Andel av samtliga arbetsställen inom privat sektor som angett brist, våren 2006
Bygg- nadsverk-samhet
Industri Finans/
uppdrags verk-samhet
Trans-port o hotell-verks m.m.
Handel Totalt
Vi hyrde in personal från
bemanningsföretag 16,4 32,1 12,8 16,8 8,3 18,0
Befintlig personal fick arbeta
mer, dvs. övertiden ökade 43,7 60,1 58,4 64,8 66,3 57,8 Internutbildning för
befintlig personal 5,8 14,2 10,8 7,4 10,7 10,2
Köpte tjänster (inkl lade
ut produktion) 31,2 27,8 18,8 7,8 11,7 20,7
Vi tackade nej till order 48,7 15,0 23,3 12,1 16,3 22,6 Produktionen/servicen
minskade 13,9 13,2 13,0 13,3 24,3 15,1
Planerad expansion sköts
på framtiden 15,3 13,6 21,3 11,7 17,0 15,7
Tankar på att flytta hela eller delar av
produktio-nen till utlandet tog fart 0,0 3,9 2,5 0,0 1,0 1,7 Bristen på arbetskraft fick
inga konsekvenser 7,0 8,6 12,0 15,6 10,7 10,9
Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Konsekvenser av arbetskraftsbrist i kommunala verksamheter, våren 2006
Svarsalternativ Barn-
omsorg
Utbild-ning
Vård och omsorg
Totalt
Kvalitén i servicen till allmänheten
försämrades 59,3 56,8 27,8 43,2
Personalen fick arbeta mer, dvs.
övertiden ökade 22,1 25,4 59,7 42,7
Produktionen/servicen minskade 5,3 4,2 15,3 17,6
Hyrde in personal från bemanningsföretag 0,9 1,7 22,2 15,4
Köpte tjänster 0,9 5,1 2,8 8,2
Planerad expansion sköts på framtiden 0,9 1,7 2,8 5,6 Internutbildning för befintlig personal 4,4 5,9 8,3 6,7 Bristen på arbetskraft fick inga konsekvenser 20,4 15,3 9,7 12,6 Källa: AMV: s intervjuundersökningar.