Sysselsättningen vände uppåt 2005
Den starkt ökande efterfrågan på arbetskraft har allt mer spridit sig till de syssel-sättningsintensiva tjänstesektorerna, och detta har nu fått ett tydligt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Mellan 2004 och 2005 ökade antalet sysselsatta enligt AKU med 35 000 personer, räknat som årsgenomsnitt53. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen yrkesarbetande personer i befolkningen 16-64 år, ökade därmed från 73,7 till 73,9 procent. Under 2005 har sysselsättningen allt mer vänt uppåt, och under andra halvåret tog den positiva utvecklingen fart på allvar. Då visade ett flertal AKU-mätningar på mycket kraftiga uppgångar, något som fort-satt in på 2006. Denna bild bekräftas av Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS), där antalet anställda ökade med 62 000 mellan de första kvartalen 2005 och 2006.
Tusental
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 3000
3200 3400 3600 3800 4000 4200
Säsongrensad och trendad Källa: SCB, kortperiodisk sysselsättningsstatistik
Antal anställda totalt
Sjukfrånvaron fortsätter nedåt
Sjukfrånvaron har nu minskat under flera år. Antalet sjukfall uppgick i slutet av 2005 till 212 000, jämfört med 298 000 tre år tidigare, och även antalet sjukpen-ningdagar har gått ned markant. Detta innebär ett minskat behov att anställa sjuk-vikarier, vilket i någon mån verkat dämpande på den starka sysselsättningsut-vecklingen. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension) har under de första månaderna 2006 upphört att öka.
53 De AKU-värden i detta avsnitt som avser tidsperioder före andra kvartalet 2005 är länkade.
Färre varsel
En av flera indikatorer på den goda arbetsmarknadsutvecklingen är den fortsatta nedgången i antalet varsel. Under 2005 varslades sammanlagt 52 000 personer om uppsägning, jämfört med 61 500 under 2004. Stora nedgångar redovisas bland annat från byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin, medan däremot de statliga varslen ökade starkt (beroende på politiska beslut om nedskärningar av försvaret). Varslens verkställighetsgrad har också sjunkit, liksom andelen av de varslade som gått till Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Sistnämnda andel beräknas för 2005 ha uppgått till cirka 20 procent. Se vidare fördjupningsrutan efter sysselsättningsavsnittet.
Högt utnyttjande av personalkapaciteten
De senaste årens ökning av företagens uppdragsvolymer har inneburit en ökande arbetsbörda för många anställda, och därmed ökar trycket på arbetsgivarna att nyanställa personal. Två av tre arbetsställen i vår näringsenkät uppger nu att man inte kan öka produktionsvolymerna med mer än 10 procent utan nyrekryteringar, det vill säga samma höga nivå som hösten 2000. Särskilt högt är som vanligt kapacitetsutnyttjandet inom byggbranschen, där fyra av fem företag måste nyre-krytera i motsvarande situation. Mer än vart femte arbetsställe inom näringslivet saknar helt ledig personalkapacitet och måste därför utvidga personalstyrkan redan vid marginella produktionsökningar.
Inom de offentliga verksamheterna styrs rekryteringsmöjligheterna mer av den rådande budgetsituationen än av personalutnyttjandet. Även här har emeller-tid förutsättningarna för nyanställning förbättrats, eftersom de senaste åren allt färre arbetsställen i vår enkät till offentliga arbetsgivare säger sig ha övertalighet av personal i förhållande till budgeten.
Ledig personalkapacitet på arbetsställena, våren 2006
Bransch 0 procent 1-10
procent
11-20 procent
21-30 procent
Över 30 procent
Byggnadsverksamhet 35,5 44,3 10,5 5,7 4,1
Industri 20,3 49,1 16,4 8,1 6,1
Finans/uppdragsverks 20,0 44,4 16,9 9,5 9,2
Transport/restaurang m.m. 20,9 44,1 18,6 7,9 8,6
Handel 12,8 39,6 23,5 14,0 10,1
Totalt 21,4 44,0 17,5 9,2 7,9
Källa: AMV: s intervjuundersökningar.
Byggnads- och uppdragsverksamhet ökar mest
Det höga utnyttjandet av personalkapaciteten i stora delar av näringslivet innebär omfattande rekryteringsbehov inom flera av de privata verksamheterna. Detta framgår också av vår näringsenkät, där framför allt bygg- och uppdragsföretagen planerar för ökning av personalstyrkorna det närmaste året. Även inom industrin kan en viss sysselsättningsuppgång äga rum, efter flera år av nedgång. Inom det privata näringslivet är det i huvudsak de mindre företagen som förutser fler anställ-da, och tre fjärdedelar av den förväntade sysselsättningsökningen väntas tillfalla arbetsställen med mindre än 50 anställda.
Även inom den offentliga sektorn väntas åtskilliga nyanställningar, framför allt inom vissa delar av den primärkommunala verksamheten. Det är de förbätt-rade ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting, till följd av både ökat skatteunderlag i högkonjunkturen och förstärkning av de riktade statliga stöden – inte minst olika former av sysselsättningsstöd – som möjliggör denna ökning av personalstyrkorna.
73 000 fler jobb 2006
De flesta indikatorer pekar således just nu mot en förstärkning av den svenska arbetsmarknaden. Vår bedömning är att sysselsättningens årsgenomsnitt ökar med 73 000 mellan 2005 och 2006. Större delen av denna ökning härstammar från en ökad efterfrågan på den öppna arbetsmarknaden. Även de arbetsmark-nadspolitiska sysselsättningsprogrammen bidrar till ökningen, och deras volym-ökning mellan 2005 och 2006 beräknas till 20 000. Denna volym-ökning är emellertid något mindre än man tidigare räknat med – i slutet av april hade exempelvis plusjobben inte mer än 6 000 deltagare – men trots detta har årets totala syssel-sättningsökning reviderats upp något sedan höstprognosen. Detta utgör en slåen-de illustration till arbetsmarknaslåen-dens starka expansion just nu.
Den goda utvecklingen väntas hålla i sig även nästa år, men i något reducerad takt. Mellan 2006 och 2007 förutses antalet sysselsatta öka med nästan 60 000 personer. Av dessa kommer cirka 10 000 från sysselsättningsprogrammen. An-delen reguljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år beräknas då upp-gå till 78,9 procent, och därmed fattas det 60 000-70 000 personer för att nå reger-ingens sysselsättningsmål på 80 procent.
Fler arbetade timmar
Medan sysselsättningen mellan 2004 och 2005 ökade med 0,8 procent, steg antalet arbetade timmar med 0,5 procent54. Att denna uppgång är lägre än
54 Enligt Nationalräkenskaperna.
sättningsökningen torde främst bero på demografiska faktorer – de yngsta och äldsta på arbetsmarknaden blir fler – men också på friårsreformen. Å andra sidan verkar den minskade sjukfrånvaron i viss mån i motsatt riktning. Under 2006 stiger antalet sysselsatta markant, och dessutom räknar vi med ett ökat övertidsut-tag samtidigt som sjukfrånvarons effekt blir mer marginell. Med dessa förutsätt-ningar beräknas antalet arbetade timmar detta år stiga med 1,4 procent, och sam-ma ökningstakt väntas för år 200755.
Antal arbetade timmar, 10 000 tal Antal anställda, tusental
160000 165000 170000 175000 180000
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
3400 3500 3600 3700 3800 3900 4000 4100
Arbetade timmar Antal anställda
Källa: SCB (KS), Nationalräkenskaperna
Antal anställda samt arbetade timmar
Både tillsvidare- och visstidsanställningar blir fler
Sysselsättningsuppgången mellan 2004 och 2005 bestod (enligt KS) uteslutande av tillfälligt anställda. Därefter har utvecklingen förstärkts även för fast anställda.
Mellan de första kvartalen 2005 och 2006 ökade dessa med 42 000, medan de tillfälligt anställda ökade med 20 000. Allt eftersom konjunkturuppgången för-stärks kommer arbetsgivarnas beredvillighet att satsa på varaktiga anställningar att öka ytterligare. Å andra sidan innebär den ökade satsningen på arbetsmark-nadspolitiska program – dit bland annat friårsvikariaten räknas – att även antalet tillfälliga anställningar kommer att fortsätta uppåt.
55 Antalet arbetade timmar är här kalenderkorrigerat. Antalet arbetsdagar har minskat/minskar något under både 2005, 2006 och 2007. Den faktiska uppgången av antalet arbetade timmar blir därför något mindre.
Männen har fått de nya jobben
Sysselsättningen har ökat betydligt mer bland männen än bland kvinnorna. Näs-tan hela uppgången mellan 2004 och 2005 har tillfallit männen, och ökningen på årsbasis till första kvartalet 2006 var tre gånger så stor för män som för kvinnor.
En snarlik utveckling uppvisar, enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatisti-ken, de anställda. Männens sysselsättningsgrad uppgick under 2005 till 75,9 procent, en uppgång sedan 2004 med 0,6 procentenheter, och kvinnornas till 71,8 procent, en nedgång med 0,3 procentenheter. Detta kan härledas till den starka utvecklingen i mansdominerade branscher såsom byggnadsverksamheten och delar av uppdragsverksamheten, medan den offentliga sektorn, som till stor del sysselsätter kvinnor, kännetecknats av stagnation. Här väntas emellertid en viss förändring inträda under 2006, med växande sysselsättning inom kommuner och landsting – inte minst genom plusjobben och andra programsatsningar – vilket gynnar kvinnornas arbetsmarknad. Trots detta väntas även under 2006 en något större sysselsättningsökning bland män än bland kvinnor.
Andel av befolkning 16-64 år
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80
Män Kvinnor
Källa: SCB
Sysselsättningsgrad 16-64 år
De yngre medelålders mest gynnade
På grund av AKU-omläggningen är det svårt att dra några detaljerade slutsatser om sysselsättningsutvecklingen inom de olika åldersgrupperna. Allmänt kan dock sägas personer i 25-54-årsåldern, framför allt de yngre bland dessa, haft ett bättre utbyte än ungdomarna och de äldre på arbetsmarknaden av den sysselsättnings-uppgång som skett det senaste året. Personer i den yngre medelåldern, med tämli-gen aktuell kompetens och en viss yrkeserfarenhet, brukar ofta vara särskilt attrakti-va för arbetsgiattrakti-varna i en uppåtgående konjunktur. Efterhand kommer förbättringen också äldre grupper på arbetsmarknaden till del. Vidare har många ungdomar de senaste åren förlängt sina studier för att öka sin konkurrenskraft och för att avvakta
rätt tillfälle att gå ut på arbetsmarknaden. En stor del av dessa börjar nu strömma ut på arbetsmarknaden, och därmed kan sysselsättningen väntas öka mer påtagligt även bland de unga.
Procent av befolkningen 16-19 år
20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år Män Kvinnor Inrikes födda Utrikes födda
0 20 40 60 80 100
Källa: SCB
Sysselsättningsintensitet 2005
Svag utveckling för de utlandsfödda
De utlandsfödda, och framför allt de utomeuropeiskt födda, har betydligt lägre sysselsättningsgrad än de svenskfödda. Av den svenskfödda befolkningen var 76 procent sysselsatt 2005, jämfört med 62 procent bland den utlandsfödda. Denna skillnad är större bland kvinnorna än bland männen. Särskilt låg sysselsättnings-grad har av naturliga skäl de utlandsfödda som tämligen nyligen invandrat till Sverige och är i stort behov av svenskundervisning med mera. Arbetsmarknads-utvecklingen för de utlandsfödda har varit tydligt negativ de senaste åren, och ännu återstår någon tid innan sysselsättningen på allvar kan vända uppåt igen.
Varsel
Antalet varslade om uppsägning har oavsett konjunkturläge legat på en högre nivå efter den djupa ekonomiska krisen vid början av 1990-talet jämfört med situationen föregående decennier. Det har förts fram flera förklaringar till detta.
Den ena är att företagen varslar snabbare nu än tidigare för att snabbare anpassa sina kostnader så att de kan säkerställa vinster och konkurrenskraft. Den andra är att det skarpa globala konkurrenstrycket lett till en strukturell anpassning. För-modligen ligger båda förklaringarna bakom förändringen. Hittills under 2006 har antalet varslade om uppsägning minskat kraftigt, vilket gäller nästan samtliga näringsgrenar och nästan samtliga län. Under årets fyra första månader uppgick antalet varslade till 12 300, vilket var 10 600 färre än under motsvarande månader 2005.
Totalt antal berörda av varsel om uppsägning samt BNP
Kunskapen om varför man varslar och vad som händer med de varslade är förhållandevis liten. Vi skall här göra ett försök att nyansera bilden något. Under perioden maj 2004 till april 2005 varslades 58 600 personer om uppsägning. När dessa varsel sedan flaggats och anmälts till Länsarbetsnämnden56 inleds vanligen en förhandling med de fackliga organisationerna. Förhandlingen syftar till att skapa urvalsområden och när man är överens om dessa urvalsområden fylls de
56 Det är flaggade varsel som redovisas från AMS månatligen. Det råder dock en viss samman-blandning mellan flaggade och förhandlade varsel. Vanligen är flaggade och förhandlade varsel detsamma hos små arbetsställen. Enligt lag skall varsel som omfattar fem eller fler personer an-mälas till Länsarbetsnämnden.
med namn – enligt principen sist in först ut – och dessa skickas sedan in till Länsarbetsnämnden. Sex månader senare hade 51 procent blivit uppsagda av de 58 600 varslade och 22 procent var inskrivna som arbetslösa vid landets arbets-förmedlingar. Dessa andelar har också krympt påtagligt under de senaste åren, vilket är en följd av förstärkt konjunktur. Vad som hänt med de övriga som blev uppsagda vet vi inte, och inte heller vad som hänt med dem som varslats och inte blev uppsagda. Det finns många förklaringar till att bara en mindre del av de varslade blir arbetslösa. En är att företagen tar tillbaka varsel om exempelvis orderingången blir starkare än vad företaget räknat med. Andra förklaringar är att de varslade hittar nya arbeten, går till studier och så vidare. Det är dock intressant att varslens direkta påverkan på arbetslösheten är mindre än vad många tror.
Däremot finns en indirekt effekt – vilken sannolikt är större – och det är att före-tagen drar ned på rekryteringarna vilket innebär att höga varseltal påverkar arbets-lösheten för dem som är på väg in på arbetsmarknaden.
När ett varsel lämnas in till Länsarbetsnämnden har också företagen fyllt i varselorsaken. Det är dock möjligt att fylla i flera orsaker och dessutom finns ett alternativ ”övriga orsaker”. I denna redovisning har det alternativet exkluderats och övriga poster summerats. Det innebär att ett företag kan vara representerat på flera orsaker. Räknat på detta sätt låg effektiviseringar bakom en tredjedel av varslen under 2005. Den andelen har ökat något under de fyra första månaderna 2006. Detta är varsel som inte direkt kan kopplas till konjunkturen utan syftar till att effektivisera produktionen – exempelvis för att säkerställa vinstnivåer och möta den knivskarpa konkurrensen på den globala marknaden – och det innebär att dessa varsel kan komma att vara höga även under en stark konjunktur, det vill säga de är strukturellt betingade. Under 2005 hade vart femte varsel bristande efterfrågan som orsak. Inslaget av denna typ av varsel minskade under 2006 och andelen under 2006 uppgår endast till 13 procent av varslen januari till april 2006, vilket är naturligt eftersom konjunkturen förstärkts stadigt. Nedläggning av verk-samhet stod bakom cirka 20 procent av varslen såväl 2005 som hittills i år. Dess-utom svarade konkurser för knappt 15 procent av varslen. Flytt av verksamhet har lyfts fram i bland annat pressen som ett växande fenomen och därigenom som en viktig förklaring till den höga arbetslösheten. Under 2005 fanns detta angivet på ungefär vart tionde varsel och hittills i år har denna andel ökat till 16 procent. Antalet personer som berördes av dessa varsel uppgick till 5 700 perso-ner under 2005 och till 2 100 persoperso-ner under årets fyra första månader. Under 2005 avsåg drygt 65 procent av dessa varsel flytt inom landet och motsvarande siffra för årets fyra första månader var 45 procent. Under 2005 varslades 1 500 till följd av flytt till något annat EU-land och hittills i år har 1 000 personer varslats av den orsaken. Endast 500 personer varslades 2005 på grund av flytt av verk-samhet till ett land utanför EU och hittills i år uppgår antalet till knappt 100 per-soner. Dessa resultat är intressanta ur flera synvinklar. Det ena är att en icke obetydlig del av varslen inte beror på bristande efterfrågan och det kan vara en
viktig förklaring att varslen varit förhållandevis höga trots en hög aktivitet i eko-nomin. Den andra är att förhållandevis få varsel har sin orsak i att verksamhet flyttat till ett lågkostnadsland. Detta är dock inte hela sanningen, och för att få en rättvisande bild måste hänsyn tas till andra aspekter. En del företag väljer att ex-pandera utomlands istället för i Sverige medan andra startar upp verksamhet utomlands. Andra väljer att krympa långsamt i Sverige och successivt flytta över tillverkning till ett annat land.