Räntorna stiger
De långa obligationsräntorna har stigit något – dock från låga nivåer – men inte med den styrka som kunnat förväntas med hänsyn tagen till att flera centralban-ker höjt sina styrräntor. Det finns flera förklaringar till detta. En är att marknaden har ett stort förtroende för centralbankernas inflationsbekämpning, andra förklar-ingar är skärpt konkurrens vilket skapat ett pristryck nedåt, stigande produktivitet och ett förhållandevis stort sparande – i vissa länder – vilket ökat efterfrågan på obligationer. Den starka globala konjunkturen, kommande styrräntehöjningar i många länder och ökad inflation i takt med att mer produktionskapacitet tas i anspråk, samt fortsatta höga oljepriser och mineralpriser, talar för att obligations-räntorna stiger gradvis under åren 2006 och 2007.
Den europeiska centralbanken (ECB) har höjt sin styrränta i två omgångar till 2,5 procent. Inflationstakten ligger klart över 2 procent – vilket är bankens infla-tionsmål – men till viss del beror den förhållandevis höga inflationen på stigande energipriser. Penningmängden ökar snabbt – bland annat beroende på ökad utlå-ning – vilket oroar banken, som i flera uttalanden varnat för denna utveckling.
Under senare tid har också konjunkturutsikterna ljusnat påtagligt. Allt detta sam-mantaget och uttalanden från banken talar för att ECB fortsätter att höja räntan.
Det mesta talar för att höjningarna sker i små steg och vi bedömer att nivån når 3 procent i slutet av 2006. Fortsatta höjningar bedöms ske under 2007 och vi skat-tar nivån till 3,75 procent vid slutet av 2007.
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0
2 4 6 8 10
Källa: Konjunkturinstitutet
Styrränta i Sverige i slutet av månaden
Trots att återhämtningen i konjunkturen inom eurozonen är mer robust denna gång bedömer vi samtidigt att de lediga resurserna är betydande framöver. Det finns emellertid tydliga tecken på att behoven på arbetsmarknaden och de arbets-lösas kunnande inte passar ihop. Detta kommer att vara ett stort problem inom eurozonen under lång tid. Den höga arbetslösheten borde dock bekymra ECB och påverka deras handlande och utgöra en stor utmaning för arbetsmarknadspo-litiken. Det är därför inte ologiskt om räntehöjningarna skulle gå något långsam-mare än vad vi har antagit och i sådana fall skulle räntegapet mellan Sverige och eurozonen komma att slutas under prognosperioden.
Allt fler tecken tyder på att deflationsperioden i Japan börjat närma sig slutet.
Det betyder att Bank of Japan kan överge sin nollräntepolitik. Det mesta talar för att banken börjar höja styrräntan i lugnt tempo under åren 2006 och 2007.
Räntehöjningarna snart överståndna i USA
När den svenska och den europeiska centralbanken påbörjat en period av ränte-höjningar närmar sig den amerikanska centralbanken (Fed) slutet av sin räntehöj-ningsperiod. Den amerikanska centralbanken har höjt sin styrränta från 1 procent sommaren 2004 till 4,75 procent för närvarande. Enligt bedömningar från mark-naden och uttalanden från Fed närmar sig slutet på räntehöjningsperioden. Allt talar emellertid för att det kommer åtminstone två höjningar till och det betyder att räntan stannar på minst 5,25 procent vid slutet av innevarande år. Sedan räknar vi med att räntan ligger stilla ett tag och en viss sänkning är inte osannolik under 2007.
Riksbanken höjer räntan i småsteg
Den svenska Riksbanken har höjt sin styrränta i två omgångar16 – från 1,5 pro-cent till 2 propro-cent – och enligt marknaden och Riksbanken själv fortsätter banken att höja styrräntan framöver. Vi räknar med att Riksbanken fortsätter på den inslagna vägen, det vill säga att höja styrräntan i småsteg, vilket är en följd av ökad ekonomisk aktivitet, förbättrad arbetsmarknad och stigande inflationstakt.
Vi förutser tre höjningar till i år vilket medför att styrräntan är 2,75 procent i slutet av året. Detta innebär dock att räntenivån fortsätter att vara förhållandevis låg och att effekterna av räntehöjningen slår igenom först 2007. Riksbankens agerande under 2007 styrs av förväntningar för 2008. Vår prognos är förhållandevis positiv för 2007 och sker ingen påtaglig förändring av den ekonomiska aktiviteten under 2007 fortsätter Riksbanken att höja räntan, och en styrränta på 3,5 procent är inte orimlig i slutet av 2007.
16 Riksbanken höjde styrräntan med 25 punkter i januari och med detsamma i februari.
Liksom för Nordamerika och Europa i övrigt räknar vi med att obligations-räntorna i Sverige stiger under prognosperioden. Fortfarande får dock räntenivån betraktas som låg och totalt sett kommer penningpolitiken att vara expansiv un-der prognosperioden. Liksom i övriga världen – men i ännu högre grad – är infla-tionstakten i Sverige låg och det gör att relativt små räntehöjningar leder till mer tydliga realräntehöjningar. Marknadsbedömningen är att den 10-åriga obliga-tionsräntan ökar från knappt 4 procent våren 2006 till närmare 5 procent under 2007. Enligt vår bedömning kommer inte detta att leda till någon nämnvärd påverkan på fastighetspriser och konsumentbeteende under denna prognosperiod.
Procent
2003 2004 2005 2006
0 1 2 3 4 5 6
USA Sverige
Euro-zonen
Dagsnoteringar Källa: EcoWin
Tioåriga obligationsräntor
De räntehöjningar som står för dörren talar för att kronan ökar i värde mot framför allt dollarn. När den amerikanska centralbanken upphör med att höja räntan och kanske till och med genomför räntesänkningar under 2007 talar allt för att dollarkursen pressas ned. Dollarn bedöms komma att försvagas mot en rad valutor såsom kronan, euron, yenen och så vidare. Det är framför allt ekonomiska fundamenta som ligger bakom dollarförsvagningen, det vill säga USA: s stora underskott i bytesbalansen. Det är inte heller orimligt att den svenska kronan förstärks mot euron. Det som talar för detta är bland annat det stora överskottet i den svenska bytesbalansen och möjligheten att räntegapet sluts.
Oljepriset förblir högt
Oljepriset har stigit mer än väntat och passerat 70 dollar per fat. Effekterna på världsekonomin har än så länge varit begränsade. Det finns dock en uttalad risk att oljepriset kan komma att påverka produktion och investeringar under pro-gnosperioden. Prognoser över oljepriset har ofta slagit fel. Successivt har nivån höjts från 45-55 amerikanska dollar per fat till 55-60 dollar per fat. I dagsläget
förefaller 65-70 dollar per fat som mer rimligt. Detta intervall förutses i denna prognos men det kan visa sig vara för lågt. Det som driver upp oljepriset är förut-om en rad osäkerhetsmförut-oment framför allt en stigande efterfrågan och eftersförut-om utrymmet för att öka produktionen är begränsat finns det egentligen inte mycket som talar för ett fall i oljepriset så länge tillväxten i världen fortsätter att öka i snabb takt.