Aspekt 4: Platsen, bildsalen och andra förutsättningar för bildundervisning

I uppgiften ingår etnografiskt inspirerad visuell dokumentation av en icke-plats och platsspecifikt hållbart designförslag. Detta är ett sätt att ta ut undervisningsrummet från i detta fall universitetets lokaler till andra platser i det omgivande samhället vilket kan omsättas i med undervisningen i grundskolan (LGR 11).

För deltagarna i studien är det två platser som har haft betydelse, ateljén på lärarutbildningen där undervisning, undersökande bildarbete och receptionssamtal har ägt rum och icke-platsen som de har valt. Ateljéns möblering vid receptionssamtal så att grupperna kan sitta tillsammans och plats så att de kan ta del av varandras bildarbeten. Tillgängligheten av en plats där det alltid tillgängligt material är viktigt men svårt att erbjuda då det finns för få salar. Studenterna har främst kunnat hålla till i ett öppet område utanför ateljéerna där en del mindre dyrbart material har kunnat vara framme. Platsen har

58 använts av många och de visste att där nästa alltid satt någon mer och arbetade. Det blev en plats för informella samtal där de utanför det planerade och schemalagda kunde dela erfarenheter (Jmf Hetland et al, 2013). Icke-platsen har haft olika betydelse för deltagarna från att vara inspiration till processer och delresultat under fördjupat bildarbete till konkreta förslag till hållbara förändringar av platsen där den får en ny funktion. För en av deltagarna blev platsen så betydelsefull att dokumentationen och sammanställningen av den blivit ett eget delresultat.

Student 1

För hen handlar det om minnen från barndomen som ger hen en speciell känsla för platsen. Uppgiften gav hen en biljett till att besöka platsen igen. Student 1s dokumentationer och nyfikna blick spelade en viktig roll för samtliga steg under arbetet. Hen hade lekt där som barn och redan då var det en uppväxt plats där barnen kunde leka utan att någon såg dem. De former som student 1 lade märke till ledde slutligen till en hemlig lekplats för barn. Det blev en sluten cirkel där hen ville erbjuda barn en plats för lek inspirerad av den egna barndomens upplevelser från den valda ”icke-platsen”.

Student 2

Hen var den som mest befann sig på sin icke-plats. Sökandet och sen dokumenterandet över tid genom etnografiskt inspirerad dokumentation vad som sökandet valet av och att befinna sig på en plats kan betyda för det undersökande bildarbetet. Det syns tydligt att det hade en betydelse för första det undersökande bildarbetet med abstraktion i kartong men även i de böljande formerna i lera. Platsen och intresset för etnografisk dokumentation bidrog till att presentationen av dokumenterat material blev ett delresultat och inte bara ett underlag för uppgiften kommande bildarbeten.

Undervisningslokalerna på lärarutbildningen använde deltagaren främst sena kvällar och helger och var då oftast ensam där, ett val för att få livsschemat att gå ihop.

Student 3

Student 3 valde en plats i sin närhet som hen tidigare inte reflekterat över. Läget gjorde att de kunde användas kontinuerligt under processen. Student 3 som har lång resväg till lärarutbildningen arbetade främst hemifrån. Platsens förankring i närmiljön bidrog till ett konkret förslag till vad man skulle kunna använda platsen där den skulle få en funktion i samhället. Student 3 blev inspirerad till att uttrycka sina åsikter och ville påverka andra till ett klimatsmart sätt att odla genom att bygga en framtidsversion av ett stort för bostadsområdet gemensamt växthus. Från första dokumentationen genom en skiss visas hur hen tänkte att platsen platsen med det grå stenhuset såg ut uppifrån, som en hjärtliknande form. Platsen och dokumentationen ledde tydligt till det platsspecifika hållbara designförslaget. Platsen och dokumentationerna av den har synlig betydelse för uppgiftens andra tre delar, hjärtat återkom i arbetet med metalltråd där det är framställt av mässingstråd hängande i en kub av ståltråd. Det syns flera samband mellan delarna men de skulle också genom sina tydliga separata processer och resultat inspirerade av platsen kunnat ha egenvärden som skulpturer eller modeller för produktdesign.

Jämförelse med forskningsöversiktens resultat

Under designprojektet har lärarens undervisning, undervisningslokaler och hur lokalen är möblerad samt tillgänglighet och urval av material varit viktiga förutsättningar. Läranderummet på lärarutbildningen är flexibelt och kan anpassas till olika former av undervisning (Jmf Hetland et al, 2013) Läranderummet är både en resurs i lärande och för undervisning. Det är också ett ideologiskt rum då det genom studenternas relation till rummet

59 skapar förväntningar på den undervisning som sker där (Kress och Selander, 2017). Klassrummet är ett exempel på ett formellt läranderum vars förutsättningar lyfts i samtliga av de genomgångna avhandlingarna (Björck 2014; Hellman 2017; Wiberg 2014; Öhman-Gullberg 2008). Hellman (2017) menar att materialiteten påverkar intensiteten i bild och medieundervisning. ”Intensiteten i klassrummet förändrades påtagligt när mediepedagogiskt material som kameror, modellera och andra verktyg för animering introducerades i klassrummet. Dessa material skapade olika former av drivkrafter och begär, som att förstå och använda kameratekniken, och möjligheten att skapa animeringar med det material som presenterades (a.a). I den här studien märktes också en ökad intensitet i klassrummet när nya material introducerades (a.a). I likhet med Öhman-Gullbergs (2008) avhandling om elevers filmarbete har ”icke-platsen” flera funktioner i designprojektet där den både är undervisningsmiljö och en resurs för bildarbetet (Jmf Kress och Selander, 2017). Hen lyfter också att det händer något när filmandet flyttas utanför skolan till det offentliga rummet och till hemmets informella rum (Öhman-Gullberg, 2008). Platsens betydelse i den här studien och vad som händer när undervisningen flyttas utanför skolan är närvarande under hela arbetet när det gäller undersökandet av ”icke-platsen” och visuellt presenterat. Betydelsen av klassrummets utformning eller platsen i hemmet där de också arbetat lyfts inte alls i de digitala presentationerna, de framgår som bakgrund i vissa processbilder. Genom bildanalys kan de berätta en del om sammanhanget där arbetet genomförs som en miljöbeskrivning men också att en av deltagarna hade en katt närvarande under arbetet. Bristen av reflektioner kring undervisningslokalen eller platsens betydelse för bildarbetet kan bero på att det inte specifikt nämns i uppgiftsbeskrivningarna som är öppet formulerade men kan också visa på bristande insikter hos deltagarna alternativt behov av tydligare riktatde kursmoment.