Aspekt 4: Platsen, bildsalen och andra förutsättningar för bildundervisning
6. Analys och resultat
6.2. Semiotiskt inspirerade analyser av deltagarnas digitala presentationer
6.2.2. Student 2: Icke-plats ”Ödeplats”
inspirerad
dokumentation av
“icke-plats”.
Trots student 2s val av en stor tom öde-plats gav de
etnografiskt inspirerade
studierna av den ett mycket nyanserat material. Vilket bidrog till att vi som deltog vid hens
digitala och analoga
presentation fick en
mångfacetterad upplevelse av platsen (figur 14 - 18).
Som det tidigare
beskrivits var själva handlingen att söka efter icke-platsen hens första utmaning och den tog därför tog mer tid än för studiens andra båda deltagare. I arbetet fokuserar hen två delar. Främst är det den etnografiskt inspirerade dokumentation av platsen men hen utmanas också av olika materials möjligheter och begränsningar. Hens nyfikenhet på vad de etnografiskt inspirerade studierna skulle betyda för processer med undersökande bildarbete gjorde att hen
Figur 13. Designförslag: Trädkoja med fokus på social hållbarhet, placerad i cykelrondellen genom blyertsteckning och avståndfotografi lämnas åt betraktaren att skapa sin inre bild (G Z Nordström, 2009) av det tredimensionella förslaget på den valda ”icke-platsen”.
45
Figur 15. Fyra fotografier av vattensamlingar och fyra av bilder som visar olika temperaturer.
befann sig på den valda ”icke platsen” vid flera tillfällen och under längre stunder. Hen var där vid både olika väderlekar och tider på dygnet (jmf Fors och Bäckström, 2015; Taguchi, 1997). Figur 14 är ett fotografi som är taget vid första tillfället när hen valt sin ”icke plats”, ett stort ödeområde i Lerbäcksro som inte har någon synlig funktion. Student 2s undersökande av platsen genom etnografisk dokumentation är ett exempel på lärande genom bild. Fotografiet ovan har analyserats genom semiotisk bildanalys i förra kapitlet.
Följande sex ”slides” i den digitala presentationen är mixedmedia bilder. Dessa presenteras här i figur 15 - 17. Hen har sammanställt sin visuella dokumentation i bildgrupper om fyra bilder och lagt till texter.
I figur 15 är texterna mer som ett förtydligande så att betraktaren både ska se vad som finns på bilderna och förstå hur student 2 kategoriserat bilderna. Det signalerar också att arbetet med den här ”icke-platsen” har skett över längre tid.
Dokumentationen innehöll en mängd visuella framställningar men också anteckningar. I figur 16 finns både tecknade, frottage och fotograferade bilder. Här får texten andra funktioner. Här beskriver den på ett mer poetiskt sätt hur student 2 uppfattar och värderar motiven i sina dokumentationer. Hen har också undersökt vad platsen använts till tidigare och fått reda på att det låg ett sockerbruk här. Texterna bygger på mottagaren igenkänning och tillför beskrivningar av rörelse och ljud på platsen:
Bortglömd plats i skuggan av sockerbrukskvarteret Dalande fjädrar och flaxande fåglar i fjolårslöven Ulliga svanstofsar skuttar välbekant i snåren
Traktorspår som sargat jorden med räfflade avtryck (Student 2) Figur 16. Etnografiska dokumentationer med poetiska texter.
46 I figur 17 kommer vi som betraktare nära olika ytor där struktur och textur zoomas in. Texten i dessa bilder vill hjälpa betraktaren att förstå vad hen ser. Risken är att texten tar över och att bildernas berättelser kommer i bakgrunden så att alla andra läsningar än vad texten säger sållas bort. Det är ett effektivt berättande där syftet kan ha varit att även de som inte varit med i hens ”receptionsgrupp” snabbt ska förstå vad hen vill berätta under provtillfällets begränsade tid. Denna berättandestrategi möter mottagarna på ett helt motsatt sätt än hens egna etnografiskt inspirerade studier.
Abstraktion i kartong
Under student 2s undersökande arbete i kartong inspirerades hen av frusna bubblor i isen som syntes längst fram som liggande elipsformer i den semiotiska bildanalysen av hens bild från första besöket på platsen. I figur 18 syns en vid ett senare tillfälle, i solljus tagen närbild på elipsformerna. På bilden har texten: ”Bubblors rytm” lagts in. I bilden syns hur tre av bubblorna ligger i rad och den fjärde som är större ligger en bit ifrån de andra. Både bilden och texten för tanken till musik. Hen prövade och omprövade och kallade sina försök för ”bångstyriga” till sist övergick materialets begränsningar till möjligheter. Här sker ett lärande både i och genom bild då hen både utforskar materialet och genom materialet undersöker hen också bubblorna. Delresultatet av den här uppgiften syns i figur 18. Bubblorna kommer att vara fortsatt viktiga under hela det fortsatta arbete.
Figur 17. ”Ödeplats”: Etnografiskt inspirerade fotodokumentationer av strukturer och texturer från platsen.
47
Transformation, syntes och hållbart platsspecifikt designförslag (figur 19).
Formerna från kartongen förvandlas till lera. Student 2 valde den bruna leran som med sin grova chamotte passar bäst för ett rustikt uttryck där ytan har en grövre struktur. Hen har tvärtemot materialets möjligheter lyckats fått fram en mjuk och böljande skulptur. Bubblornas former känns igen tillsammans med platsens oregelbundna former som synliggjordes i den semiotiska bildanalysen. I syntesen i metalltråd blev konturerna från leran mer som en transformation från lerans konturer till en linjeteckning i metalltråd, med den transparens som materialet erbjuder. Syntesen i den här processen består i den bakomliggande kunskapen om platsen och det tidigare arbetet. Resultatet av det platsspecifika hållbara designförslaget är modellerad i vitbrännande mjuk lera nästan utan chamotte. En skulptur som upptar en stor del av ”icke platsen” en mötesplats med plats för många människor att umgås på. I håligheterna skulle regnvatten samlas. Det hållbara designförslaget har främst sociala aspekter på hållbarhet.Receptionssamtal
Detta är den andra deltagaren som jag hade kompletterande intervju med. Hen uppskattade samtalen men på följdfrågan vad som gjorde att hen uppskattade dem var det två saker som nämndes. Det ena var att hen hade kunnat bidra så att andra studenter sett nya saker i sina arbeten och kommit vidare i med sitt idéarbete. Till skillnad mot student 1 lyfter hen att hen kunnat ge sina kamrater förslag på nya idéer, vilket hen såg som en didaktisk aspekt. Ordvalet visar på att hen såg på den insatsen som undervisning. För egen del hade det precis som för student 1 främst handlat om uppmuntran från de andra att våga fortsätta sitt arbete genom bekräftelse av att vara på rätt väg.
Det som kommer fram under de båda intervjuerna ligger i linje med receptionssamtalens syfte att vara är en slags formativ kamratvärdering till skillnad mot den summativa betygssättningen som görs av läraren. Receptionssamtalen är tänkta som en länk mellan de olika momententen i undervisningsdesignen där de andras tankar kan bidra till nya infallsvinklar och på så sätt stödja varandra att våga ge sig ut i osäkra och oförutsedda bildprocesser(jmf Biesta, 2014). Även om det i intervjuerna bekräftas ett stöd för att våga fortsätta sitt arbete i en osäker process lyfter ingen av dem att de har gett dem nya perspektiv på sitt eget bildarbete. Detta disuteras vidare under rubriken 6.3.2 nedan.
48
Figur 21. Abstraktion i kartong: Fotodokumentation av detalj, ”Stenbyggnad” tillsammans med processbilder och delresultat.