Metod och genomförande

Detta är en text- och dokumentstudie utifrån ett vidgat textperspektiv där det huvudsakliga materialet är visuellt och består av tre studenters digitala presentationer av eget bildarbete. I det insamlade materialet ingår därutöver även anteckningar från två informella semistrukturerade intervjuer med två av studiens tre studenter och mina noteringar som deltagande observatör vid studentledda undervisningsmoment. Studien syftar till att synliggöra och diskutera studenternas lärande i, om, och genom bildprocesser under ett bildprojekt i förhållande till undervisningens design. Studien har också icke initierade ansatser till utvecklingsarbete inom bildundervisning. I kapitlet redogörs inledningsvis för metoder och genomförandet av studien. Vidare beskrivs materialet utifrån avgränsningar, urval och procedurer. Studien diskuteras också utifrån reliabilitet, validitet och etiska aspekter.

5.1. Metoder

I studien används kvalitativa metoder dels då materialet är begränsat när det gäller antalet informanter och dels eftersom studien syftar till att undersöka ett mindre material ur olika perspektiv. Semiotisk bildanalys är studiens övergripande metod. För att bredda och fördjupa förståelsen för det insamlade materialet sker triangulering både genom olika metoder och olika slags material. Semiotisk bildanalys kompletteras med empirisk undersökning i form av deltagande observation och informella, semistrukturerade intervjuer (Cohen, Manion, Morrisson, 2011). Deltagande observatör här innebär att insamlingen av materialet sker i en i en lokal för bildundervisning där både platsen och min närvaro är naturlig för studentgruppen. Det insamlade materialet från dessa tillfällen är mina noteringar som består av personliga tolkningar och reflektioner om av vad som sker i rummet. I enlighet med deltagande observation reflekterar jag också över hur denna partiskhet påverkar studenternas beteende (a.a). Studenterna som är studiens informanter, kan under delar av studien även benämnas som deltagare då de aktivt deltar i processen (Fors och Bäckström, 2015). I studien används begreppet deltagare för att särskilja dem från undervisningsgruppens resterande studenter. Genom semiotiska bildanalyser av studiens material visas resultat av enskilda studenters bildprocesser som genom jämförelser med studiens fyra aspekter på och diskussion om det osäkra som potential i -bildundervisning ges också en holistisk bild av studiens resultat (Jmf Cohen, Manion, Morrisson, 2011).

Procedurer och genomförande

Analysen av empirin sker i två delar. I den första delen analyseras de tre deltagarnas digitala presentationer av ett bildprojekt som består av visuella dokumentationer med inslag av text. Först genomförs semiotisk bildanalys på deltagarnas inledande etnografiskt inspirerade dokumentationer av en plats. Därefter analyseras deras fortsatta bildarbete genom semiotisk bildanalys med stöd av resultatet i den första analysen och

kompletterande material insamlat genom intervjuer och deltagande observation. I den andra delen analyseras resultatet ovan genom teorier och begrepp hämtade från teorikapitlet utifrån de fyra aspekter och diskussionen om risktagande som potential i bildundervisning som dedikerats från forskningsöversikten.

Studien av den insamlade empirin börjar med en genomgång av materialet i sin helhet. Redan då insåg jag att underlaget gällande receptionssamtalens betydelse för processer och resultat under bildprojektet var vagt. Denna del av undervisningen saknades helt i

studenternas digitala presentationer och det enda underlaget kommer från mina noteringar från fyra tillfällen då jag har varit deltagande observatör under studentledda receptionssamtal.

28 Som deltagande observatör har jag medvetet intagit en lyssnande och observerande position men svarat på frågor som studenter har ställt till mig. För att fånga studenters röster om receptionssamtalens betydelse för deras bildarbete genomförde jag två informella

semistrukturerade intervjuer med de två deltagare som jag fick svar av under våren 2018. De varade i tjugo minuter och genomfördes i två skolors arbetsrum då jag besökte dem under deras praktik. Vid samtalen fanns ingen mer än jag och informanten närvarande. Följande fråga ställdes: Vad har de studentledda receptionssamtalen betytt för dina olika processer under projektet? Därefter fortsatte samtalet med några öppna följdfrågor, inspirerade av etnografisk intervju. Eftersom jag känner de båda studenterna flöt samtalet naturligt efter det att jag hade ställt huvudfrågan.

När allt material var insamlat påbörjades analysen av deltagarnas digitala presentationer. Först analyserades deras inledande visuella dokumentationer av valda ”icke - platser” genom semiotisk bildanalys kombinerat med ”image-text” analys. Resultatet av den först genomförda analysen redovisas i sin helhet och de andra två som sammanfattningar (de finns i sin helhet i bilaga 5). För att få syn på studenternas bildprocesser, hur de har arbetat med olika material och tekniker utifrån uppgiftens formuleringar görs ett urval som innehåller merparten av studenternas visuella dokumentationer avseende deras undersökande bildarbete av en plats genom olika tredimensionella material. Deltagarnas bilder av process, del- och slutresultat analyseras vidare genom semiotisk bildanalys med stöd av den första analysen och insamlat kompletterande material från mina noteringar som deltagande observatör och från intervjuer. Resultaten från de semiotiska analyserna sätts därefter i ett teoretiskt sammanhang genom studiens teorier och begrepp, hämtade från teorikapitlet. De diskuteras vidare utifrån forskningsöversiktens fyra aspekter. Undervisningens design problematiseras genom

diskussion om och i så fall hur ett risktagande genom det osäkra och oväntade kan ses som en potential i bildundervisning.

Semiotisk bildanalys

Semiotisk bildanalys används som metod för att både kunna identifiera betydelsebärande tecken och teckenkedjor i det visuella materialet och för att kunna tolka det. I den här studien undersöks exempelvis former, färger och strukturers betydelse under deltagarnas bildarbeten. Den denotativa nivån av semiotisk bildanalys bidrar till att den som analyserar materialet kan ta ett steg tillbaka och undersöka vad som syns på bilden för att sen tolka det på en konnotativ nivå. De olika nivåerna erbjuder också möjligheter att under analysarbetet skifta mellan

beskrivning och tolkning. För mig som är inbäddad i studien är det verktyg som kan bidra till att jag både kan se materialet på nya sätt och samtidigt använda den kunskap som jag är bärare av. Först genomförs en semiotisk bildanalys med inslag av ”image-text” analys och därefter analyseras deras visuella dokumentationer av bildprocesser, del-, och slutresultat. Syftet är att besvara studiens första frågeställning genom att analysera vad som blir synliggjort när det gäller studenternas bildprocesser och lärande. Semiotisk bildanalys genomförs först på de tre deltagarnas inledande visuella dokumentationer av vald ”icke plats” och därefeter på deras dokumentationer av deras bildprocesser och delresultat. Resultaten av de semiotiska analyserna avser kunna besvara första frågeställningen.

I Visual Methodologises (2012), utvecklar Gilian Rose visuella metoder med aspekter på hur bilder kan användas i forskning, där semiotiken både används separat och i kombination med image/text analys. Detta har inspirerat mig till att i studiens semiotiska bildanalyser även använda ”image-text” analys då materialet består av ”mixed-media”. I det här fallet handlar det om att det i det visuella materialet förekommer inslag av skriven text. Avsikten är att få syn på vad bild och text berättar och vad dessa likheter och skillnader betyder för tolkningen av helheten. Under den semiotiska bildanalysen används nivåerna: denotation, konnotation och privata associationer som analysverktyg. Under den första, denotativa fasen intas ett så

29 objektivt förhållningssätt som möjligt där betraktaren, i detta fall jag beskriver det jag ser i bilderna och försöker bortse från mina tolkningar och värderingar. Bilderna beskrivs noggrant utifrån färger, former, komposition och så vidare. Under den andra, konnotativa nivån tolkas bilden subjektivt (jmf Rose, 2012). I tolkningen ryms även privata associationer: Dessa öppnar upp för alla de olika personliga tankar som en bild väcker hos dig som betraktare. Dessa associationer kan exempelvis vara ett minne som dyker upp eller en idé som relaterar till våra inre bilder (G Z Nordström, 2009).

Analys genom studiens teorier och begrepp

Resultatet av studiens semiotiska bildanalyser kommer också att analyseras utifrån studiens teorier och begrepp. Avsikten är att studera empirin i förhållande till kursdesignen och de fyra aspekterna från forskningsöversikten för att besvara den nadra frågeställningen.Genom att undersöka om och i så fall hur det oväntade och osäkras synliggjorts diskuteras betydelsen av kursens design för studenternas bildprocesser. Det bildar underlag för studiens tredje frågeställning.

Intervjuer och deltagande observation

Underlaget när det gällde de studentledda receptionssamtalen var litet. De nämndes inte alls i sdeltagarnas digitala presentationer. Det enda som fanns var mina egna noteringar från då jag som deltagande observatör närvarat vid några av ”receptionssamtalen”. Vid dessa tillfällen har jag främst har lyssnat, iakttagit och fört anteckningar men ibland också besvarat studenters frågor om exempelvis material och tekniker (Jmf Cohen, Manion, Morrisson ed. 2011). Det ledde till att jag genomförde två semistrukturerade kompletterande intervjuer i samtalsform där syftet och huvudfrågan var förutbestämd. Intervjuerna var inspirerade av etnografisk intervju där både huvudfråga och följdfrågor var öppna (Fors och Bäckström, 2015). Mina noteringar som deltagande observatör ger fördjupad inblick i de processer, tankar och frågor under arbetet med bildprojektet och vad de har bidragit till. Min kunskap om det som inte redovisas i deras visuella digitala presentationer har varit betydelsefull för min förståelse för helheten av deltagarnas arbete. Intervjuerna och de deltagande observationerna används komplement till och för att vidga min förståelse för materialet under studiens analyser.

5.2. Material

Här kommer först studiens material, avgränsningar och urval att presenteras. Därefter redogörs det för procedurer och genomförande av studien. Materialet i studien är stort och brett och består av följande tre delar:

1) Tre lärarstudenters digitala presentationer från ett examinerande bildprojekt, våren 2018. Insamlingen av materialet skedde när presentationerna lämnades in som examintion.

2) Mina noteringar från fyra kurstillfällen där jag har varit närvarande som deltagande observeratör. Det gäller schemalagda studentledda receptionssamtal om varandras bildarbete.

3) Två informella semistrukturerade samtalsintervjuer med de två av studiens tre studenter som jag fick svar från vid förfrågan via mail.

De avgränsningar, urval och procedurer avseende studiens material som gjorts kommer att redogöras för i detta avsnitt.

Avgränsningar och urval

Den första avgränsning handlar om vad i det insamlade materialet som analyseras i studien. Den andra avgränsningen har styrt både antalet och vilka studenters digitala presentationer

30 som ingår i studien. En tredje avgränsning gäller en vid något tillfälle begränsning av material genom urval av studenternas bilder. I studien har deltagarnas undersökande bildarbete och resultat utifrån arbetsformer och undervisningens design studeras medan uppgiftens innehåll om hållbara aspekter bara nämns.

Urvalet av vilka studenters arbeten som ingår i studien har gjorts utifrån praktiska regler så att det inte skulle styras av tycke, smak eller min närhet till dem. Urvalet av totalt tolv studenter skedde först genom frågan om vem som ville vara med. Fem studenter svarade positivt på min förfrågan om att använda deras digitala presentationer i min studie och därefter gav fyra av studenterna gav sitt samtycke till att jag utan några förbehåll fick använde deras digitala presentationer i min studie.

Del två av urvalet skedde därefter utifrån vilka studenter som kunde tänka sig att delta om det skulle bli aktuellt med uppföljande samtal eller intervjuer. Detta ledde till urvalet av studiens tre studenter. När jag under våren 2018 efter den aktuella kursens slut bestämde mig för att genomföra intervjuer som informella samtal med deltagarna i studien kontaktade jag dem via mail. Två av dem skulle jag vid tidpunkten besöka under deras avslutande praktik. Efter tre misslyckade försök att få tag i den tredje deltagaren beslutade jag mig för att genomföra bara genomföra två intervjuer.

I urvalet av bildmaterialet från de tre deltagarnas digitala presentationer ingår deras första bilder av valda ”icke-platser”. I de fall där bildmaterialet var rikligt med flera upprepande, nästan identiska bilder utgick urvalet utifrån de bilder som jag ansåg vara mest representativa för uppgiften.

5.3. Reliabilitet, validitet och etiska aspekter

I det här kapitlet kommer studien att diskuteras i förhållande till reliabilitet och validitet och därefter utifrån etiska aspekter. Min kunskap om och närhet till såväl deltagare som insamlat material och vad det kan ha inneburit för studien kommer att behandlas.

Reliabilitet och validitet avseende min roll i förhållande till studiens underlag

Genom att tydligt redogöra för hur insamlingen av materialet har gått till, min position i förhållande till deltagare och insamlat material samt mina tidigare erfarenheter av bildämnet i skolan och bildundervisning inom lärarutbildning ges en tolkningsram för studien. Att redovisa genom vems blick och erfarenheter som studiens analyser har genomförts kan bidra till en läsares förståelse för studien och därmed bidra till att öka studiens reliabilitet och validitet.

Jag har på olika sätt tagit ett steg tillbaka för att distansera mig till empirin. Det har först skett genom valet att främst fokusera studenternas digitala presentationer framför de möten som jag haft med dem under kursen men också genom att analysen av materialet

genomfördes efter att de hade avslutat sin utbildning. Den tydligaste distanseringen skedde dock under de båda semiotiska bildanalyserna. Semiotisk bildanalys som analysmetod stödjer en distansering till materialet genom att skifta mellan olika nivåer av beskrivning och tolkning (Jmf Rose, 2012; Mitchell, 1994). Genom den denotativa delen identifieras bilders tecken och deltecken (Jmf Nordström, 2009). Trots min ambition att förhålla mig icke värderande under denotationen kommer den alltid att färgas av egna val av exempelvis beskrivande ord som därefter påverkar tolkningen. Under mitt analysarbete har detta varit ett verktyg för mig att både kunna se det visuella materialet på ett nytt sätt i under tolkningsfasen men också fått syn på mig som tolkare av bilder och några av mina förutfattade tankar. Under analysarbetet har det uppstått en växelverkan mellan vad som syns i bilden och min tolkningen av den, vad bilden gör med oss och vad vi gör med den (Carlsson och Koppfelt, 2008). Analysarbetet har bidragit till att både stärka studiens validitetet och reliabilitet. Validiteten har ökat genom

31 denotationen då fokus enbart varit på det som avsetts att studeras. Detta har också bidragit till ökad reliabilitet (Jmf Cohen, Manion, Morrisson, 2011). Distansering som också har ökat tillförlitligheten har även skett när resultaten av de semiotiska bildanalyserna utifrån fyra aspekter på bildundervisning har analyserats med stöd av studiens begrepp och teorier. Detta har bidragit till att se de nämnda resultaten ur nya perspektiv.

Etiska aspekter

Min pedagogiska och forskningssituation behöver problematiseras utifrån mitt förhållande till det insamlade materialet då jag har både varit ansvarig för kursplanen och designen av undervisningen i samråd med två kollegor och är kursansvarig för, samt undervisande och examinerande lärare i kursen. Genom detta har jag förkunskap om och närhet till både empiri och deltagare.

I en studie som denna, då jag är inbäddad i kursen där mitt studieobjekt ingår, finns många etiska aspekter att förhålla sig till. Min roll kan vara problematisk ur maktsynpunkt, eftersom jag var lärare och examinator i kursen, samtidigt som jag samlade in delar av materialet till den här studien. Hur distanserat jag än försökt förhålla mig, så har jag också behövt vara medveten om min relation till studenterna, deras arbeten och mina visioner av designen av undervisningen. Min utgångspunkt att genom min kontinuerliga självreflexivitet (Jmf Cohen, Manion, Morrisson, 2011), kommer min involvering i bildprojektet främst att vara en styrka som ger ökad förståelse för deltagarnas förutsättningar och deras olika processer under analysarbetet. Eftersom de hade avslutat sin utbildning var de inte längre beroende av min bedömning och betygssättning, vilket också styrker trovärdigheten av resultatet. Jag är medveten om att min position som lärare för två av studenterna som fortfarande gick sin avslutande kurs i vfu (verksamhetsförlagd utbildning) under tiden då jag skickade ut min förfrågan kan ha påverkat någon av dem till att ge sitt samtycke. Ingen av dem har återkallat sitt samtycke efter det att vfu-kursen var klar.

Alla deltagare i undersökningen har gett sitt samtycke både muntligt och bekräftat det skriftligt via mail att deras digitala presentationer används i studien och publiceras i denna masteruppsats i enlighet med GDPR. Även om samtliga dessutom godkänt att deras namn får användas är materialet anonymiserat och varken namn eller bilder på studenterna kommer att vara med.

Jag menar att genom min medvetenhet, så har jag kunna förhålla mig kritiskt till vad min involvering i studiens empiri har betytt och kunnat använda min kunskap om studiens bildprojekt som en styrka. Det har bidragit till att jag kunnat göra fördjupade analyser av deltagarnas bildprocesser men också till att jag har kunnat se min egen design av undervisning utifrån nya aspekter. Detta har möjliggjorts genom de olika sätt att distansera mig som nämnts ovan.

32