bildprojektet: Ett platsspecifikt designförslag med aspekter av hållbarhet.
Provets mål som ligger till grund för uppgiftsbeskrivningen är att studenten ska kunna presentera och värdera sin egen process från idé till genomförande och resultat. Som inledning till provet presenteras bildprojektet i kursguiden för studenterna genom en övergripande text med ambitionen att visa på helheten genom de olika momentens delar.
Du presenterar, i digital och muntlig form, en analys av din egen skapandeprocess. Du bedöms i din förmåga att framställa bilder för att kommunicera i ett valt syfte samt i att värdera din egen process från idé till resultat.
Processen består av tre transformationer genom olika material tillsammans med reflektioner över egen arbetsprocessen och kamratledda receptionssamtal. []…Detta leder till ett platsspecifikt designförslag med hållbarhet som fokus.
Läraktiviteter omfattar lärarledd undervisning, fältarbete, introduktions- och inspirationstillfällen, handledning, seminarier och receptions/bildsamtal. Studenten ska välja och undersöka en s k ”icke-plats” i offentligheten. I processen ingår dokumentation av platsen i digital och analog form, skissarbete i tre olika material och tre gruppseminarier []samt egen reflektion i processdagbok.
I bedömningsuppgiften presenterar studenten digitalt och muntligt, en analys av egen skapandeprocess från idé till resultat och gör koppling till bildundervisning i skolan. (Prov 3. Kurssida, It´s learning 2018).
Med stöd i de olika momentens uppgiftsformuleringar kommer de att beskrivas och
presenteras i kronologisk ordning.
Val av ”icke-plats” och etnografiskt inspirerad dokumentation/ insamling
av material
Som det framgår av utdraget ovan startar projektet i en visuell etnografiskt inspirerad dokumentation med insamling av artefakter och annat material från en av studenten vald ”icke plats” ett slags ”mellanrum” till synes utan betydelse. Vad en ”icke-plats” kan vara och etnografisk dokumentation beskrivs under introduktionen med fokus på visuelldokumentation En ”icke-plats” kan i det här sammanhanget vara en bortglömd plats i staden eller på landsbygden. Det kan vara ett större område men också en liten plats.
Undersök en s k ”icke-plats” i offentligheten. En icke-plats är ett slags mellanrum, den befinner sig på marginalen, delvis övergiven eller har blivit över.
Du ska leta upp en icke-plats som intresserar eller irriterar dig. På platsen ska du gå omkring och känna in atmosfären, göra skisser, dokumentera med foto och anteckningar hur du upplever platsen. Ta med saker du hittar på platsen, ta färgprover, avtryck eller frottage om det går. Detta är några exempel på hur du kan avbilda platsen. Du ska avbilda platsen på flera olika sätt (Prov 3. Kurssida, It´s learning 2018).
Studenterna genomför en etnografiskt inspirerad dokumentation. Det innebär att de ska vistas på den valda platsen med under längre stunder och även återvända dit under projektets gång. De ska ha fokus på visuella former av dokumentation men samlar också in ljud, lukt och taktil information av platsen. Visuell etnografisk dokumentationen kan innehålla foto, avbildningar, skisser och mixed media genom egna bilder kombinerade med text såsom anteckningar men också film där studenten kan välja att kombinera rörlig bild och ljud. Här används både
76 begreppet skiss som överordnat begrepp och innefattar då både avbildning och idéskapande medan avbildning förtydligas när det handlar om dokumentation som både kan vara ren avbildning men ofta även innehåller egna tankar och idéer. Det är först när det handlar om idéskapande som det kan benämnas som skiss enligt Pirjo Birjenstams som skiljer på begreppen avbildning och skiss i Idéernas födelse (2000). Dokumentationen kan också bestå av exempelvis frottage och artefakter där informationen från platsen både blir visuell och taktil. Studenterna samlar in information om sin valda ”icke-plats” både före och under projektets genom individuella skissprocesser som sker i flera steg där tredimensionellt material, tekniker och verktyg och används utforskande. Genom utforskande och dokumentation av platsen får icke-platsen en betydelse för studenten och hens process under design projektet. Skissprocessen innehåller fem olika moment där skapandet av idén växlar mellan form, innehåll och olika material det sker en växelverkan mellan avbildande och idéskapande.
Receptionssamtalen
Det insamlade materialet från ”icke-platsen” struktureras av studenten och det tas emot genom ett kollektivt studentlett receptions/bildsamtal i grupper om 4-5 personer. Det handlar om vad mottagarna ser och vad det berättar för dem och inte om studentens avsikter med sitt material, efter modell inspirerad av semiotisk bildanalys (Hall, 2003). Ett receptionssamtal bygger på att det är de i en grupp, som inte gjort ”bilden” som samtalar om den. Ett receptionssamtal kring en i detta fall en tredimensionell bild, kan börja med att någon beskriver bilden utan värdering eller tolkning eller genom en runda lägger märke till något som är betydelsefullt för deras första individuella intryck. När bilden är noggrant beskriven övergår samtalet till tolkning. Tolkningarna ändras och utvecklas under samtalet. Detta blir en kollektiv ”respons” till den som gjort bilden. Genom att utmana varandras lärande i ett kollektivt deltagande och ifrågasättande utvecklar deltagarna sin visuella kompetens.
Ditt insamlade material från platsen använder du som underlag för att göra 3 tredimensionella arbeten i olika material. Materialen är förbestämda och återkommer under numren 1, 2 och 3 nedan. Du ska göra ett arbete i taget där du låter dig dras in i processer med teknik och material. Dokumentera med foto och skriv processdagbok under hela designprojektet. Detta ska användas i den digitala examinationen. ”(Prov 3. It´s learning, 2018)
Uppgift 1, Materialitet kartong, Abstraktion
Efter receptionssamtalen presenterar undervisande lärare materialet kartong tillsammans med begreppet abstraktion. Studenterna har arbetat med abstraktion i tvådimensionellt material under sin första bildkurs och undervisningen handlar om vad abstraktion kan betyda när det gäller tredimensionellt arbete. Med utgångspunkt i exempel från receptionssamtalen ser vi på former i motiv som kan förenklas.
Utgå från avbildningarna från platsen. Abstrahera/förenkla motiven. Försök att hitta former, mönster, rytmer, rörelser, färger, avtryck etc. Tänk på skala, väldigt stort och/eller litet, avlångt, runt, helt, sammansatt eller i delar. Gör sedan ett bygge/konstruktion i materialet wellpapp (ta med kartong själva, t ex från återvinningen) och limpistol eller nålar.(Prov 3. Kurssida, It´s learning 2018).
Materialet kartong är valt eftersom lärarnas erfarenheter av materialet är att det är svårt att arbeta realistiskt i men har förutsättningar för abstrakt arbete. Några grundläggande tekniker och material för arbete i kartong introduceras men studenterna uppmanas också att pröva sig fram för att hitta egna sätt att arbeta med materialet. Studenten tar avstamp från sitt insamlade material och med stöd från receptionssamtalet och de egna reflektionerna från sin processdagbok och gör hen ett val som hen undersöker genom arbete i kartong och återvänder kanske till ”icke platsen för att komplettera det insamlade materialet, Under arbetet med begreppet abstraktion i kartong dokumenterar studenten sitt arbete och fortsätter att skriva
77 processdagbok. Skisser, dokumentation och delresultat i kartong tas med till ett nytt studentlett receptions/bildsamtal.
Uppgift 2, Transformation i lera
Nästa deluppgift utgår från begreppet transformation och genomförs i materialet lera. Efter en introduktion kring begreppet och en repetition kring grunderna i att bygga och skulptera i lera startar nästa del av deras undersökande arbete av platsen men nu genom materialet lera och de tekniker och verktyg som de utvecklar under arbetet.
Transformera arbete 1 till ett arbete i materialet stengodslera. Bygg upp något i lera som
du ser i arbete 1. Detta ”något som du ser” kan vara en aspekt som du vill förstärka, utveckla eller fokusera på, en idé från avbildningarna/platsen eller ett innehåll av något slag som du vill pröva eller utmana. Vad händer när du byter material? (Prov 3. Kurssida, It´s learning 2018).
Leran har valts eftersom det har andra egenskaper jämfört med kartong. Leran är plastiskt och formbar och lämpar sig för organiska och mjuka former samt fungerar för både förenklat och detaljerat arbete. Receptionsgruppen som följer varandras processer genom alla stegen träffas igen och leder nya samtal om de andras delresultat i lera.
Uppgift 3 Syntes i metalltråd
Studenterna arbetar undersökande med begreppet syntes i materialet metalltråd. Efter en introduktion kring begreppet syntes och om att se tillbaka på sin hela process hittills. Metalltråd som material introduceras och några sätt att böja och forma med olika tänger etc. visas. Studenten återvänder till sin valda ”icke plats” och går igenom hela materialet, all dokumentation från processdagboken och bildarbetena från de olika momenten. Detta erbjuder möjligheter till att processen både kan fortsätta eller ta en helt ny riktning.
Det tredje arbetet ska vara en syntes av skisser, avbildningar, arbete 1 och arbete 2. Detta kan ses som sammansmältning av din process och produktioner hittills och materialet är ståltråd. Fundera återigen över vad bytet av material gör för din framställning, både problem och möjligheter. Fundera även över vad skillnaderna mellan abstrahera, transformera och syntes kan vara. (Prov 3. Kurssida, It´s learning 2018).
Valet av materialet metalltråd har gjorts som en kontrast till lera. Leran är ett tätt och massivt material men också mjukt och följsamt. Metalltråd är däremot hårt och ger ett fysiskt motstånd men har fördelar genom att det kan erbjuda mer transparanta skulpturer med mellanrum mellan trådarna likt en tredimensionell linjeteckning. Receptionssamtalet som är det sista av de fyra som är schemalagda utgår från delresultatet i metalltråd och avslutas därefter med att se tillbaka på de tidigare processerna och delresultaten.
Uppgift 4. Ett platsspecifikt designförslag med valbar aspekt på
hållbarhet
”Processen genom tre steg leder till ett platsspecifikt designförslag med hållbarhet i fokus.” (Prov 3. Kurssida, It´s learning 2018). Introduktionen till detta moment fokuserar begreppen vad platsspecifikt betyder och förklaras genom exempel på platsspecifik konst från Wanås skulpturpark och olika perspektiv på hållbarhet såsom social-, och ekonomisk hållbarhet men också om naturresurser.
Bildprojektet knyts samman och studenterna arbetar med ett platsspecifikt designförslag med valbar aspekt på hållbarhet. Här är valet av material, tekniker och verktyg valbart och olika material kan kombineras. Studenten inspireras av sina tidigare dokumentationer av platsen och tidigare processer under bildprojektet. En del återvänder till icke-platsen och några receptionsgrupper träffas utanför den schemalagda designen av undervisningen för att ge varandra respons under arbetet.
78 Det färdiga designförslaget fotograferas och bildbehandlingen sker genom valfritt program men undervisningen sker främst i Photoshop. Genom bildbehandling ”placeras” designförslaget på den av studenten valda icke-platsen.
Sammanställning inför den examinerande digitala presentationen
De ska värdera och sammanställa ett urval från alla sina processer under sitt bildprojekt. Introduktionen inför denna del anknyter till portfoliometodiken genom ett arbetssätt inspirerat av densamma som de har arbetat med under föregående kurs (Lindstöm, 2005). De ska precis som då utgå från de egna erfarenheterna från det undersökande bildarbetet genom dokumentationer och insamlat material med stöd från reflektioner och skisser i processdagboken. Skillnaden är att sammanställningen av urvalet är i digital form.
Inför sammanställningen av den digitala presentationen erbjöds studenterna undervisning i Prezi eftersom programmet erbjuder en översiktlig visualisering av bildprojektets helhet och det är lätt att skifta mellan de olika delarna. Studenterna kunde även välja att använda andra digitala program och det vanligaste valet var powerpointpresentation. Handledning från lärarna erbjöds för båda programmen under arbetets gång.
Digital och analog presentation
Arbetet avslutas med en digital presentation av process och resultat tillsammans med en utställning av uppgiftens analoga del- och slutresultat.
Presentation av hela arbetet sker digitalt och muntligt med de tre tredimensionella produktionerna samt designförslaget ”live” i rummet vid ett seminarium med studentgruppen och examinerande lärare närvarande. Du får 15 minuter där du presenterar och värderar dina processer och resultat digitalt, muntligt och ”live”. Den digitala presentationen ska innehålla urval av dina visuella dokumentationer, process- dagbok och annat insamlat material från hela din process från början till slutresultat. Frågor du kan behandla är t ex betydelsen av material och tekniker, vad händer när du transformerar ditt innehåll till ett nytt material och teknik. Vad händer när tredimensionella arbeten dokumenteras digitalt? Vilken del av processen hade störst betydelse för ditt designförslag? Vilka möjligheter eller hinder ser du att omsätta delar av din erfarenhet från projektet i skolan?(Prov 3, It`s learning, 2018)
Presentation av hela arbetet sker i huvudsak digitalt och muntligt på ett seminarium med studentgruppen närvarande. De presenterar digitalt och värderar muntligt hela bildprojektet. Studenten visar även de tre delresultaten och slutresultatet ”live” i rummet. Frågor som behandlas är betydelsen av material och tekniker, vad som händer när man transformerar något till ett nytt material och teknik? Vad sker när tredimensionella arbeten dokumenteras digitalt? Vilken del av processen hade störst betydelse för designförslaget? Vilka möjligheter eller hinder studenten ser när det gäller att omsätta erfarenheter från projektet till arbete med elever i skolan?
Summativ bedömning av provet
Studenterna är medvetna om att de bedöms och betygssätts på provet. Målet som ska uppfyllas och kriterierna för den graderade bedömningen har kommunicerats till studenterna. De blev muntligt upplästa vid kursintroduktionen och har varit tillgängliga i kursguiden.
Kriterier för betyget G: Värderingen av den egna processen från idé till resultat presenteras muntligt med relevanta ämnesspecifika begrepp och är inriktad mot utveckling. Visualisering och bildmaterial i prezi är genomtänkt i relation till syftet, platsen och processen.
För betyget VG: Utöver betygskriterierna för G är värderingen av den egna processen
nyanserad och problematiserande. Visualisering och bildmaterial i prezi präglas av självständighet i uttryck.(Prov 3, It`s learning, 2018)
79 Vilken betydelse de har haft under studenternas arbete har inte undersökts i studien. I betygskriteriet för G nämns prezi men detta ändrades till valbart digitalt presentationsprogram efter önskemål från studenterna.
80
BILAGA 3: Tabell. Översikt över forskningsöversiktens avhandlingar och