Student 1: Dokumentation av ”icke-plats, Cykel-rondell”

I avsnittet görs en bildanalys av fyra av student 1s dokumentationer av hens valda ”icke plats”, en ”cykel-rondell”. De första två bilderna som analyseras är fotograferade dokumentationer av cykel-rondellen. Den första är en avståndsbild över platsen och det andra är en närbild. De båda andra dokumentationerna är blyertsskisser med korta skriftliga anteckningar, som student 1 har fotograferat av. Samtliga fyra bilder är representationer av den valda platsen (Jmf Hall, 2003). Analyserna av bilderna från studentens valda ”icke plats” ingår som underlag i den kommande beskrivningen av student 1.

Denotativ beskrivning av: ”Cykelrondell”

Första bilden (figur 1) som analyseras är en fotograferad stående bild. Den är centralkomponerad med en horisontlinje som genom betraktarens blick hamnar på mitten av bilden. Den döljs av bildens huvudmotiv som upptar och två mindre oregelbundna fält vid varsin sida om huvudmotivet. De oregelbundna fälten har brun- och gråaktiga nyanser och upptar tillsammans en tredjedel av bildens bredd. Bakgrunden ovanför utgörs av en cyanblå yta med ljusare blåa och gråaktiga schatteringar i diagonala riktningar mellan övre högra hörnet och neråt vänster. Under de gråbruna fälten finns det till vänster ett ljust fält i ljust grå toner, en sjundedel av bildens höjd. Till höger finns ett mycket smalt liggande ljust, nästan vitt fält. Mellangrunden består av en i sidled centralt placerad form som upptar mellan en fjärde- till tredjedel av bildens bredd och avslutas nedtill med formen av en liggande elips något diagonalt placerad med höger kant högre upp än den vänstra och med böjen nedåt. Hela formen kan beskrivas i

Figur 1. Fotodokumentation, avståndsbild av ”Cykelrondell”.

34 tre delar uppifrån och ner. Den övre delen är oregelbunden med organiskt formade sjok från mellan till mycket mörkgröna nyanser. Den når genom en spets i en av de organiska formerna som bildar en triangel som når upp till bildens övre kant lite till höger om bildens mitt i sidled. Från spetsen blir formen till vänster lägre och går över i en oregelbundet rundad form. Därunder kommer den andra delen som smalnar av något i sidled, denna del är placerad i höjd med bakgrundens gråbruna fält. Detta fält är ett avlångt liggande böjt fält med horisontella smala fält av bruna toner som innehåller mycket åt rött och gult som i överkanten tonar ihop med fältet ovan. Nederdelen följer formen av den ovan nämnda delen av en liggande något diagonalt placerad elips. Elipsen är en smal grå linje i olika nyanser. Förgrunden börjar uppifrån med en svart och mörkgrått kantigt och oregelbundet fält som följer elipsens form och tangerar bildens kanter både i vänster och höger sida, På mitten har det mörka fältet en diagonal spetsform som sträcker sig ut mot vänster sida av bilden. Nedanför är en yta som upptar en tredjedel av bilden och som består av mycket ljusa, gråa, gråblå, beige och gulaktiga nyanser med mycket vitt i. Fältet har diagonala något böjda linjemönster som delvis följer elipsens form och går från höger överkant mot den nedre kanten till vänster. De mörkaste delarna av förgrunden är i nedre högra fältet med grå-blå skugga och en skugga som har en triangelform med basen i bildens nederkant med sin högra sida i bildens mitt. Skuggans överdel är en oval form som avslutas med en topp. Skuggan sträcker sig en sjättedel av bildens höjd upp i bilden och dess topp är placerad under, mitt för spetsformen i det mörka fältet.

Konnotativ tolkning av: ”Cykelrondell”.

I denotationen framträder betydelsen av bildens komposition i samspel mellan olika fälts former och linjer såsom diagonalen och skuggan längst ner. Jag tolkar det som solsken. Skuggornas form och kontrasten mellan bildens kalla och varma färgtoner gör att jag tolkar det som tidigt eller sent på dagen. Det är fortfarande plusgrader då solen har tinat bort snön på asfalten runt dungen i rondellen. Buskaget består både av kala bruna grenar och av vintergrön vegetation samt en stor gran som utgör spetsen högst upp i dungen. Elipsens form, linjer, diagonaler i snön på marken och i molnskyarna tillsammans med spetsen i mörka fältet ger en cirkulerande rörelse i bilden. Skuggan längst ner gör betraktaren till en subjektiv åskådare med blicken in emot bagaget och desto längre åskådaren fokuserar bilden ju mer styrs blicken in mot dungens grenar. Detta är en av de två tydligaste riktningar i bilden. Den andra riktningen är mellan betraktarens blick via skuggan längst ner i bilden (som blir betraktarens skugga) till centrum av dungen som sammanfaller med horisontens placering i bilden genom betraktarens blick.

Min privata association (jmf Nordström, 2009) av bilden leder till filmen ”tillbaka till framtiden” där världen får fart men platsen är den samma flera år senare. Här är det antingen dungen eller allt runt den som kommer i rörelse. Om dungen fokuseras söker sig blicken in mellan grenarna i buskaget till en plats som finns kvar då, nu och i framtiden.

Denotation av: Närbild från

”cykelrondellen

Den andra bilden (figur 2) är en liggande fotograferad närbild med grenar i både förgrunden och i mellangrunden. De har olika riktningar. Fyra grenar i bildens mitt bildar en rektangel som ligger diagonalt i bilden med ena hörnet i bildens nederkant en tredjedel från bildens högra sida och når nästan upp till motsvarande plats i bildens övre vänstra del. I bildens för- och mellangrund finns ett myller

35 ljusare fält med varma nyanser. Bakom förgrundens grenar som är täta i båda sidorna av rektangeln men glesa i den. I rektangel syns ett område som har kalla, främst gråblåa nyanser med stänk av gulvitt. Fältet börjar redan i bildens nederkant men förstärks inom rektangeln och tar slut vid ett smalt oregelbundet fält i bildens mitt som sträcker sig från bildens högra sida till två tredjedelar in i bilden. I bildens övre högra hörn bildas en liggande rektangel av bildens över- och högerkanten som tillsammans med en gren i förgrunden som går in från bildens högra hörn. Den liggande rektangelns vänstra sida utgörs av en mörk trädstam som är placerad med foten i ett av bildens gyllene snitt i nedre högra fältet. Stammen är bred och når upp till bildens överkant där den beskärs, det syns några grenar högst upp. Bakgrunden i bilden saknar skärpa, är mycket ljus till höger i bilden och det fältet bildar formen av ännu en rektangel. Högst upp till vänster består bakgrunden av ett gråbrunt duffust område.

Konnotation av närbild på ”cykelrondell”.

Bildens utsnitt placerar betraktaren närmare dungen där hen och tittar in genom den en rektangulära öppningen som är för liten för att ta sig igenom. Den ramar också in ett öppet område med en snöklädd stig som fortsätter vidare in i dungen. Stigen är kantat av tätt ris på vänstra sidan och det står en hög trädstam på dess högra sida. Stammens placering lite till höger om dungens mitt, kan tolkas som den höga gran som syns lite till höger i dungen på den tidigare avståndsbilden. De många skuggorna och solfläckarna visar att solen står lågt och efter analysen av första bilden med asfalt runt rondellen där snön har tinat tolkas det som sen eftermiddag.

Min privata association går tillbaka till ett minne med min faster, från när jag var barn vi skulle fika i en ”iskällare” där man förr högg upp och förvarade isblock från sjön för att kunna göra glass ibland fram till midsommar. Det var spännande för ingången till buskaget där den låg var överväxt med grenar och lite kusligt eftersom källaren som var gjord av stora stenblock där en sten var på väg att falla ner. Det var på eftermiddagen tidig vår, det låg snö kvar och solen stod lågt. Det finns likheter mellan bilden ovan och platsen i mitt minne genom stämningen, solljuset, grenar som ramar in men också spärrar av en snötäckt stig eller öppning. Intressant att både mitt minne och student 1s val av plats handlade om barndomens minnen. Både bilden, hur den är tagen och beskuren och min vetskap om att hen valt en lekplats från sin barndom har bidragit till min privata association.

Gemensam tolkning av båda fotografierna

På båda fotografierna från platsen syns hur student 1 närmade sig den valda platsen. Betraktaren leds in genom riktningen av hens skugga, längst ner i första bilden. Väl framme ser vi in i den andra bilden via hens ögon, igenom rektangeln av grenar in i buskaget. Vi följer blicken in genom grenarna som om vi själva sökte efter något. Genom den denotativa beskrivande delen av tolkningen framträder tydligt de former och skuggor som genom konnotation, tolkning berättar om de stämningar som student 1 har fångat genom sin etnografiskt inspirerade dokumentation (jmf Taguchi, 1997).

Denotativ beskrivning av två

”mixedmedia” bilder

Bilderna (figur 3) är fotodokumentationer av linjeteckningar i blyerts med skrivna noteringar. Båda bilderna har ett stående format. Bilden till vänster visar två stora kantiga former som är jämnstora. Den översta är en rektangel med nästan lika långa sidor. Det andra är en femhörning där basen

36 är lutande uppåt höger och har en något böjd form nedåt och överdelen bildar en triangelform med spetsen som är ca 90° placerad på mitten. I femhörningens nedre halva finns en liten romboid med ett hörn uppåt och ett nedåt. Det finns en pil från översta fyrkanten ner till romboiden i femhörningen. Den översta fyrkanten hänger samman med dubbla linjer i sin högra sida och till vänster om den finns ett diagonalt smalt fält med ett jämnt tvärliggande mönster. Det finns handskriven text längst upp i bilden, i fyrkanten och till höger om femhörningen. Ovanför sistnämnda texten finns ett litet mörkt fält.

Bilden till höger upptas av en utsträckt rektangel som är diagonalt placerad från höger överst mot vänster nederst. Den långa sidan i vänstra kanten är tecknad med två linjer. Till vänster finns skriven text i åtta rader. Två rader överst, lite under sex rader och de två nedersta är inringade och en liten pil leder från den till rektangelns nederkant.

Konnotativ tolkning av två ”mixedmedia” bilder.

Bilderna berättar om hur rektangeln prövas genom att lutningen och formen ändras till en romboid och den spegelvänds. Formen på dungen från första bilden har förenklats till en femhörning. Genom att rektangelformen förminskas och trycks ihop till en romboid och placeras i nederkanten på femhörningen liknar det ett cirkustält med en öppning inramad av tyg genom de dubbla linjerna som avser att visa grenarnas grovlek. I andra bilden syns en distinkt och förenklad form. Den kraftigare grenen till höger om rektangeln från figur 2 är representerad genom dubbla linjer och förstärker formen.

Den privata association som jag först får gäller bilden längst ner till vänster där formen har likheter med ett tält och en öppning. Jag minns ett besök på en cirkus när tältet skulle rivas och en man med häst var på väg ut genom öppningen eller är det något jag konstruerat i efterhand genom erfarenheter från andra bilder som jag har sett. Plötsligt dyker en inre bild från en tragisk händelse från min bardom upp från då jag var och såg två kringresande artister som gick på lina högt över torget i byn där jag bodde och en föll ner och omkom. Denna minnesbild griper tag i en annan då jag i bakrutan på bilen såg hur en flicka i min ålder på cykel glömde stanna och flög högt upp mot den tidens telefonledningar innan hon slog i marken. Dessa inre bilder som är mycket privata påverkar hur jag läser bilder.. Fortfarande har jag svårt att se på lindansrare på cirkus.. Jag byter fokus och ser de andra båda bilderna utifrån ett ovanifrån perspektiv och då associerar jag till kartor och en hage. Kartorna kan bero på att jag har tävlat i orientering som barn och att formen av den högra bilden har en lite oprecis fyrkantig form som en hage. Dessa bilder gav mig färre associationer och de var mindre privata. Det kan bero på att den skrivna texten både styrde mina tankar och stängde en del möjliga associationer. Det skulle vara intressant att höra om några andras privata associationer tangerade mina för att undersöka vilka tecken i bilden som i såfall lett fram till associationerna. Dessa kan komma fram under receptionssamtalen under tolkningsfasen. De bidrar till ett socialkonstruktionistiskt gemensamt kunsskapsskapande där vi kan lära oss hur olika människor tolkar våra bilder just vid det tillfället i det sammanhanget. Tolkningarna kan ibland ligga nära varandra, ibland sammanfalla med bildskaparens avsikter och ibland vara helt olika. Dessa erfarenheter kan tas med i det fortsatta bildskapande.

Imagetextanalys: jämförelse mellan bild och text i två ”mixedmedia”

bilder.

I bilden till vänster i det övre vänstra hörnet står en beskuren text: ”förenkling/bygge” det relaterar till uppgiftens beskrivning och i den övre rektangeln står ordet ”öppning” förstärker det som också syns på bilden. Till höger om femhörningen står ordet ”cirkus” vilket också tolkas in tillsammans med bilden i den konnotativa nivån. I bilden till höger i de två översta raderna står det överst ”gjorde om” vilket säger något om student 1s process. Under står det

37 vilket visar på en reflektion kring materialitet och ett betraktande på platsen eller dokumenterat material. Därefter står det ”Hållbar utveckling =att leva i harmoni med naturen”. Det visar att hen redan här börjat fundera på aspekt av hållbarhet och läst om det i uppgiftsbeskrivningen fastän den delen ännu inte var introducerad. Undervisningen bygger på att studenterna möter momenten som utmaningar under pågående process. I de två sista raderna på bilden som är inringade kan man läsa: ”Naturens öppna armar” vilket berättar om student 1s tolkning av sitt eget skissande, ett idéskapande som formulerats i text.

De båda bilderna har berättat om form och om hur formen förenklats, spegelvänts eller förstärks under processen. De tecknade bilderna och den skrivna texten har liknande berättelser. Bilderna är öppnare för tolkning medan orden ”öppning” och ”cirkus” stänger för andra möjliga tolkningar. Betydelsen av uppgiftens formuleringar blir tydlig genom den skrivna texten, genom orden ” gjorde om” som anknyter till uppgiftsbeskrivningens uppmaning att pröva och ompröva. Hållbarhet står det också om i uppgiften vilket syns i hens skisser. Textur och material blir mer förtydligat i texten än i bilden. Genom textanalysen blev en smal grenliknande form längst upp till vänster med jämt fördelade små cirklar på, som missades i den semiotiska analysen uppmärksammad. Grenens yta kan tolkas som textur, mönster i barken. Genom imagetextanalysen läses hela uppslaget och informationen av de olika delarna kompletterar varandra och gör helheten intressantare medan två av orden begränsade läsningen av bilderna.

6.1.2. Student 2: Dokumentation av ”icke-plats, Ödeplats”.

In document "Våga släppa taget" : Det osäkra och det oväntade som potensial i bildundervisning. (Page 39-43)