Övergripande nationell politisk målformulering
I regeringens riktlinjer för de Regionala tillväxtprogrammen framgår att kommunalt företagsklimat uppfattas som en viktig tillväxtfaktor. Företagsklimat är ett av fem prioriterade nationella uppföljningsområden. Via sektorsamverkan ska de fem uppföljningsområdena bidra till att utveckla hållbara lokala arbetsmarknadsregioner utifrån ett näringslivsperspektiv (SOU 2007: 72; Regionala tillväxtprogrammen 06 – På väg mot ett fokuserat tillväxtarbete 2007). På vilket sätt förblir svårfattligt. Företagsklimat framstår ändå som ett övergripande nationellt politiskt mål. Nutek meddelar att:
näringspolitiken måste operera på såväl nationell nivå – skapa gynnsamt företagsklimat där regler, normer och värderingar gynnar entreprenörskap och får företag att växa – som på regional nivå, där bland annat service och tillgång på arbetskraft kan påverkas (Nutek 2005a: 6).
Det kan tolkas som att lagar och regler såväl som normer, värderingar och attityder bör ingå i en definition av företagsklimat. Idag är företagsklimat huvudsakligen ett mellanorganisatoriskt fenomen, inte minst verksamt på kommunal nivå. Tydligt är att viktiga markörer för ett gott företagsklimat är utveckling av entreprenörskap och företagstillväxt, rimligen till både antal och resultat (Det lokala
klimatet 2006). Vidare kan sakenlig service och en lämpligt utbildad arbetskraft antas utgöra viktiga faktorer. Eventuellt antyds även en logik uppifrån, där ramar sätts nationellt och i förlängningen av EU. De nationella ramarna fungerar sedan som styrmekanismer i regionala tillväxt- och utvecklingsplaner, vilka i sin tur sätter agendan för lokala utvecklingsstrategier. Samtidigt konstaterar Nutek (2005b) att det saknas relevanta uppföljningsvariabler för entreprenörskap, företagsutveckling och företagsklimat.
Företagsklimatmätningarnas tillblivelse – ett avgörande initiativ tas
Redan under 1990-talet gavs de så kallade strukturrapporterna ut av SAF. De ansågs ge få eller inga svar på skillnader mellan kommuner. Försök med mer analytiskt och komparativt
inriktade enkäter inleddes därför i ett antal skånska kommuner. 1999 genomfördes sedan undersökningen i landets alla 290 kommuner, i syfte att mäta näringslivsklimatet nationellt och företagsklimatet lokalt. Första årets undersökning genomfördes formellt sett i SAF:s regi och därefter av Svenskt näringsliv. Vartannat år går en större enkät ut till företagare och kommunala politiker. Svaren från de kommunala politikerna och de mer omfattande svar som företagarna ger ingår inte i rankingen. Rankingen bygger i stället på en årligt återkommande, mindre och enbart till företagarna riktad enkät (enkäten beskrivs närmare i avsnittet Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet
förstärker en negativ bild). Endast medlemmar i Svenskt
näringsliv adresseras. Svenskt näringsliv följer sedan upp mätningarna med samtal med kommunala politiker, tjänstemän och företagare, i så kallade dialoger. Utfallet av dessa dialoger förefaller inte redovisas (Fölster & Sekund 2007; Det lokala klimatet 2006).
Begreppets allmänna betydelse slogs fast tidigt, varpå ett uppenbart ensidigt ansvar utdelades.
På lång sikt spelar samarbetsanda och positiva attityder till företagande en avgörande roll för företagsklimatet, faktorer som kan ta lång tid att skapa eller påverka. En förutsättning för ett gott företagsklimat är att politiker och kommunala tjänstemän har en positiv attityd till företagare och företagande. En sådan attityd måste genomsyra hela den kommunala verksamheten (Rönn 2002: 24).
Svenskt näringslivs mätning har nått stor spridning och
inflytande över föreställningen och debatten om företagsklimat. Framgången har två ansikten: direkt genom det mediala genomslaget och indirekt genom det förändringstryck det satt kommunerna under. Succén orkestrerades genom att undersökningen först exklusivt presenterades i en av de största morgontidningarna, för att därefter spridas vidare. Numera presenteras den i Svenskt näringslivs skrifter och på hemsidan www.foretagsklimat.se. Framgången var dock varken omedelbar eller automatisk. Tvärtom. Enligt Svenskt näringsliv var det först 2003 som det bland kommunerna etablerades ett bredare intresse för mätningen (Fölster & Sekund 2007).
Att definiera företagsklimat, enligt Svenskt näringsliv
Svenskt näringslivs företagsklimatranking är idag ingalunda ensam i sitt slag, vilket behandlas senare i kapitlet. Normen sätts ändå av Svenskt näringsliv. I allmänna ordalag har Svenskt näringslivs definition beskrivits på följande sätt:
Med företagsklimat menar vi summan av alla de regler och attityder som möter företagaren i dennes vardag. Det är genom företagsklimatet som resurser skapas för utveckling av välfärden. Företagsklimatet angår oss alla
(Företagsklimat för alla 2010: 1; jämför exempelvis Det lokala klimatet 2006: 11).
Svenskt näringsliv fastslår i en rapport från 2009, att det föreligger ett statistiskt säkerställt samband mellan ranking och tillväxt i flera avseenden:
En studie från 2008 visade att det fanns ett
statistiskt säkerställt samband mellan kommunernas rankingplaceringar och tillväxten i jobb, befolkning och skatteintäkter. Det innebär att en förbättrad placering i rankingen av företagsklimatet har stor betydelse för den kommunala utvecklingen (Kreicbergs 2009b: 5).
Samtidigt konstateras i en annan rapport, samma år, att gott företagsklimat inte nödvändigtvis är synonymt med kommunal välgång samfällt sett:
Det är inte säkert att ett gott företagsklimat är en garant för en positiv utveckling av skatteintäkter, befolkning och sysselsättning. Befolkningen kanske påverkas mer av satsningar på skola och barnomsorg. Sysselsättningen kan lyftas av den offentliga sektorn och även att människor arbetar i andra kommuner. Detta gäller även skatteintäkter
(Kreicbergs 2009a: 3).
Tydligen både finns och inte finns ett samband mellan företagsklimat och ekonomisk och annan tillväxt. Följaktligen finns en tredje ståndpunkt – samtliga ståndpunkter är
formulerade av samma författare, fördelat på två skrifter utgivna samma år.
Det går givetvis att ha synpunkter på hur Svenskt näringsliv mäter företagsklimatet. Det finns ingen vetenskapligt säkerställd metod för att veta i vilken kommun det är bäst att driva företag. Några viktiga faktorer kanske glöms bort i Svenskt näringslivs ranking och istället kanske oviktiga områden inkluderas. Dessutom kanske de olika faktorerna skulle ha en annan vikt än i dagens mätning. Men även om
det kan finnas utrymme för förbättringar av mätmetoderna finns det starka belägg för att rankingen fångar upp de viktigaste delarna i företagsklimatet (Kreicbergs 2009b: 5).
Välriktade satsningar på företagsklimat har alltså oklar
definitionsmässig relation till ett välmående näringsliv i termer av ekonomiskt framåtskridande såväl som till annan vital kommunal utveckling. Sålunda kan, i princip och tillspetsat utifrån angivna citat: utfattig kommunal förvaltning, arbetslöshet, minskande befolkning och socialt elände vara förenligt med ett gott
företagsklimat. Naturligtvis är detta en konstruerad vulgärtolkning av olika textfragment, men de existerar. Frågan för den kritiskt reflekterande betraktaren är ändå om denna begreppsliga oklarhet inte bara består, utan även bibringas och förädlas in i utformning, analys och slutsatser av Svenskt näringslivs företagsklimatenkät.
Ändå kan sammanfattningsvis konstateras att, enligt Svenskt näringsliv, kännetecknas ett bra företagsklimat i grunden av samtal och samarbete mellan berörda aktörer.
En bra löpande dialog mellan företagare och politiker om vardagsfrågor men också om gemensamma framtidsfrågor är många gånger den ”osynliga” framgångsfaktorn i
mätningar av företagsklimatet (Företagsklimat för alla
2010: 3).
I avsaknad av mer utvecklade preciseringar av begreppet, förblir företagsklimat vara just det som Svenskt näringsliv mäter. Accepteras detta, får begreppet företagsklimat en status som är svår att ifrågasätta (se konkret, Löwenberg, Molin & Pettersson 2009; Pettersson 2010). Få har något att vinna på detta. Väsentliga samhällsbyggande begrepp för demokratins fortlevnad och utveckling såsom frihet, jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter och kanske hållbar utveckling, och i en möjlig framtid företagsklimat, överlever inte utan reflektion, ifrågasättande och debatt – den dagen diskussionen avstannar
förtvinar begreppen som praktiska realiteter (se vidare om
Essentially Contested Concepts, i Gallie 1956; Connolly 1983;
Pettersson 2007).
Sveriges Kommuner och Landsting – motvikt i debatt? Sveriges kommuner och landsting (SKL) är arbetsgivar- och
intresseorganisation för landets 290 kommuner och 18 landsting samt ett växande antal regioner. I den funktionen borde SKL ha en viktig roll att spela i företagsklimatsfrågor, inte minst genom att agera samlat på ett sätt som enskilda kommuner inte kan. Länge axlade SKL inte den rollen. 2009 proklamerades emellertid bättre företagsklimat som en prioriterad fråga och året därpå publicerades en inspirationsskrift. Om företagsklimatets påverkansfaktorer och autonomi skrivs:
Företagsklimatet i en kommun är något som påverkas av en rad olika faktorer. Vissa av dem påverkas och styrs från global, europeisk eller nationell nivå, medan andra har en mer lokal förankring där kommuner och regioner har möjlighet att forma och påverka utfallet (Företagsklimatet –
kommunen gör skillnad 2009: 3).
Vissa delar av företagsklimatet, såsom det definieras i Svenskt näringslivs mätning, anses således vara bortom kommunernas påverkan. Vissa delar kan hanteras enskilt eller i samverkan med andra medan andra delar fastställs av andra beslutsorgan i samhället. Men frågan är vad SKL menar. Är företagsklimatet något reellt som kommunerna borde kunna påverka eller menar de möjligheten att påverka resultatet av Svenskt näringslivs mätning? Troligen det förstnämnda, eftersom SKL:s arbete för ett förbättrat företagsklimat fokuserats mot kommunal tillgänglighet och företagsservice. Våren 2009 genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till Sveriges samtliga kommundirektörer (Företagsklimatet – kommunen gör skillnad 2009; se vidare avsnitt om SKL:s
näringslivschefens roll och arbete särskilt uppmärksammats (se Den strategiska mångsysslaren 2008). Företagsklimat sågs emellertid kopplat till fler delar av den kommunala verksamheten, inte minst gällande myndighetsutövning i form av tillståndsgivning och tillsyn, men också som servicegivare, uppdragsgivare och markägare. För tillfället pågår ett policy- och utvecklingsarbete inom SKL för att, dels undersöka läget i kommunerna, dels sprida goda exempel och på annat sätt bidra till kunskapsbildning och inspiration (Förenkla – helt enkelt 2010; se också .se Företagen 2010; Räkna räkna ranka 2011). Om företagsklimat skriver SKL:
Företagsklimatet på lokal och regional nivå har stor betydelse för uppkomsten av företag och för befintliga företags möjligheter att växa. Ett bra företagsklimat skapar fler arbetstillfällen, en ökad inflyttning samt i förlängningen såväl en bättre privat som offentlig service i kommunen
(Företagsklimatet – kommunen gör skillnad 2009: 5). I en enkät ställd till ansvariga för näringslivsfrågor i kommunerna framgår att fyra av fem anser att näringslivsfrågorna prioriteras högt eller mycket högt i deras kommun. Vidare uppfattas följande förhållanden i nämnd ordning som viktigast för
ekonomisk tillväxt, varav företagsklimat placeras på andra plats (jämför Företagsklimatet – kommunen gör skillnad 2009):
1 Regionförstoring och kommunikationer
2 Lokalt företagsklimat 3 Goda boendemiljöer 4 Kompetensförsörjning 5 Lokal- och
markförsörjning
6 God offentlig service 7 Diversifiering av
näringsliv
8 Annan faktor 9 Regionalpolitiska stödåtgärder
Tabell 1: Viktiga förhållanden för ekonomisk tillväxt (Källa: SOU 2007:72: 218).
Ungefär hälften av kommunerna uppger sig arbeta
sektorövergripande för att främja tillgänglighet och service, och i förlängningen förbättrat företagsklimat. Tillfrågade kommunchefer ger följande bild över de viktigaste insatsområdena:
Attitydarbete (exempelvis bemötande) 75,3 (procent)
Handläggningstider 48,9
Företagsbesök 43,8
Samordning över förvaltningsgränser 40,4
Servicegrad i myndighetsutövning 39,9
Tillgänglighet 20,2
Information på hemsida 12,4
Utveckla e-tjänster 7,9
Införa beslut på delegation 5,1
Annat 4,5
Tabell 2: De viktigaste delarna i kommunens arbete med tillgänglighet och service till företag (Källa: Företagsklimatet – kommunen gör skillnad 2009: 15). Tre av fyra kommunchefer anger alltså attitydarbete som den klart viktigaste frågan för förbättrad tillgänglighet och företagsservice. I detta innefattas bemötandet av företagaren i olika sammanhang, vilket involverar politiker och tjänstemän i arbetet på olika
sakförvaltningar och strategiförvaltningar. Attityder är nära kopplade till inställning till samt förståelse och kunskap om
företagens vardag och betydelse för tillväxt och välfärd i samhället. Även om lösningen på ett förbättrat företagsklimat ser olika ut i landets kommuner, eftersom förutsättningarna varierar, finns enligt SKL tre genomgående kännetecken som är viktigare än andra (Förenkla – helt enkelt 2010):
• Det börjar med ledarskap,
• fortsätter med samarbete mellan förvaltningar och, • attityder avgör.
SKL ifrågasätter utformningen av flera mätningar av företagsklimat, främst för att de inkluderar faktorer som kommunerna har små eller obefintliga möjligheter att påverka. Fokus i många mätningar anses mer ligga på nationellt näringslivsklimat, än kommunalt företagsklimat. Vissa faktorer som mäts anses mer appellera till inflyttare och boende än till företagare och företagande: ”Det är snarare kommunens boendeattraktivitet eller regionens företagsklimat som mäts än det som kommunerna själva har ansvar för och direkt kan påverka” (Företagsklimatet – kommunen gör skillnad 2009: 5; jämför Fokus 2010: 21; .se Företagen 2010). Samtidigt påpekas att företagaren rimligen inte bara låter det strikt företagsrelaterade råda när lokaliseringsort väljs (se vidare Företagens väg in till kommunerna 2011). Allmänt sett fungerar attraktiva orter, enligt SKL, som magnet för det mesta, också företag.
Men de är inga bra mått på hur kommunerna själva är på att skapa ett bra företagsklimat. En del kommuner satsar mycket resurser på näringslivsutveckling, men på grund av dåliga förutsättningar kan resultaten ändå bli svaga. Andra kommuner behöver inte satsa på att utveckla det lokala näringslivet eftersom de är attraktiva som boendekommuner och ingår i stora arbetsmarknadsregioner (Företagsklimatet – kommunen
gör skillnad 2009: 5).
Över 81 procent av de svarande kommuncheferna i SKL:s undersökning (redovisat i tabell 2) anger att de olika mätningarna ger ett stöd i arbetet med företagsklimatet i kommunen; endast drygt 11 procent är av motsatt åsikt. Vari stödet består är oklart (Företagsklimatet – kommunen gör skillnad 2009). I en annan studie genomförd av Tillväxtverket återfinns möjligen delar av ett svar:
Vårt intryck från intervjuerna är att externa mätningar av företagsklimat tillmäts större betydelse i kommuner som
saknar eller har outvecklade egna system för uppföljning och utvärdering (Lokalt tillväxtarbete, en kvalitativ studie
2011: 41).
Oklart är om stödet företagsklimatmätningarna förmedlar främst handlar om att sätta frågan under lupp och mana till tanke och handling eller om det också innefattar vägledning om vad ett gott företagsklimat innehåller och hur det uppnås i olika sammanhang. Största vikt av de olika undersökningarna förefaller SKL i slutändan tillmäta Svenskt näringslivs
klimatmätning. Följaktligen erkänner och tar SKL avstamp i Svenskt näringslivs definition av företagsklimat, med ett tillägg om kommunal egenmakt:
Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö. Det är en definition som i stort avgränsar begreppet till det som den enskilda kommunen själv har rådighet över (Företagsklimatet –
kommunen gör skillnad 2009: 5; jämför Företagsklimat för alla 2010: 1; Det lokala klimatet 2006: 11).
Av denna definition följer inriktningen på SKL:s arbete för ett förbättrat företagsklimat med fokus på hög tillgänglighet, god service och ett gott samarbete, externt såväl som internt. Viktigt blir också att skapa och förmedla en bild av gott entreprenörskap i kommunen. SKL påtalar behovet av kontinuerlig dialog och proaktivt arbete som inkluderar kommunikativ förmåga, mandat och kunskap. Förståelsen för varandras vardag och uppdrag måste öka, mellan näringslivets aktörer och offentlig sektor. Viktiga frågor som regelförenkling och minskad byråkrati anses primärt hanteras nationellt och på EU-nivå (Förenkla – helt enkelt 2010). Företagens utveckling och tillväxt är i förlängningen beroende av en mängd faktorer alltifrån ändamålsenlig infrastruktur och bra boende via omsorg, skola och vård till markupplåtelse och alkoholtillstånd (Företagsklimatet – kommunen gör skillnad 2009).
Vad som delvis saknas i SKL:s strategi är attityder kopplade till inställning, insikt och kunskap om offentlig sektors bidrag till tillväxt och välfärd i samhället. Att känna sig behövd, uppskattad och betydelsefull i sin roll som kommunal medarbetare eller chef, är en intern arbetsmiljö- och effektiviseringsfråga som kommunerna själva har direkt inflytande över, och nog så viktig del i bemötandet av andra och i förlängningen för företagsklimatet. Ändå lyser det med sin frånvaro i de flesta undersökningar av företagsklimat; företagarnas kunskap och attityder till offentlig verksamhet problematiseras inte heller av SKL, annat än som allmän uppmaning eller förhoppning om att näringslivets aktörer måste ha respekt och förståelse för myndighetsutövning och demokratiska processer, trots att det huvudsakligen är dessa kunskaper och attityder som ger utslag i flertalet företagsklimatmätningar – en folkbildningsprocess skulle möjligen kunna fungera i förbättrande riktning, något som SKL kan initiera och stöda. Om inte för andra, så åtminstone som erbjudande till nyföretagare (Förenkla – helt enkelt 2010).