Byter vi perspektiv från myndighetsansvar till dem som faktiskt ska genomföra den regionala utvecklingen framstår det mesta som annorlunda. Inte sällan handlar regional utveckling om att med projekt sprungna ur lokala behov konkurrera om de statliga medel som finns att tillgå. Varje projekt riskerar då att bli en lång segdragen kamp, mot byråkrati och regler. Varje projekt riskerar då att bli en lång segdragen kamp, mot byråkrati och regler. Mot kommun, länsstyrelse och ofta byråkrater som ovanför dessa är satta att administrera de EU-medel som också kan användas för regionala eller lokala projekt. På Gotland har man på många ställen organiserat sig lokalt i olika grupperingar under varierande associationsformer. Så finns till exempel
föreningarna Fårö Framtid och Utveckling Norra Gotland samt aktiebolagen Heligholm utveckling AB och Nygarn utveckling AB på arenan. Andra aktörer är olika företagsnätverk (se kapitel De
framväxande mäklarna). Gotlands kommun har under många
år varit drivande för att öns företagare ska organisera sig i olika företagsnätverk och intresseföreningar. Ett exempel är föreningen Tillväxt Gotland som i princip är satt att stimulera företagandet på ön och som under en tid fungerat som remissinstans vid fördelandet av de regionala utvecklingsmedlen. Ett annat exempel utgörs av föreningen Produkt Gotland (se kapitel
Produkt Gotland).
En fråga som inställer sig tidigt är som vanligt vem eller vilka är det som står för regional tillväxt. I de regionala styrdokumenten antas det axiomatiskt att det är företagare och företag som ska göra det, men längre än så blir det svårt att komma. Länsstyrelsens i Gotlands län program Utveckla natur- och
kulturturismen! går runt problemet genom att göra svepande
hänvisningar till entreprenörskap samtidigt som det hänvisar till att ett pilotprojekt ska försöka ge exempel på hur det skulle kunna gå till (ett projekt till viket vi återkommer i kapitel Krattad
manege vid Blå lagunen?). ” Vid en genomlysning av Regionalt tillväxtprogram för Gotland 2010–2011: Insatsdokument
upptäcker vi rätt snart att utvecklingspengar, med något undantag, bara går till projekt där kommunen/regionen, Länsstyrelsen i Gotlands län eller högskolan utgör part eller ägare Det ligger också i sakens natur. Det är inte tillåtet för svenska myndigheter att ”gynna” enskilda näringsidkare eller deras verksamhet (se kapitel De framväxande mäklarna). Medel för regional utveckling går därför till stor del till projekt som går ut på att stärka det som vi brukar kalla stödstrukturer eller utgörs av direkta investeringar för att höja kultur- och naturvärden som till exempel en varsam ombyggnation av Visby centrum mitt i världsarvet. Stöd till stödstrukturer kan vara att främja föreningar som Tillväxt Gotland och Gotlands Turistförening (som dock
under 2011 avvecklat sig själv), eller förbättra företagarservice hos öns myndigheter, eller sätta igång olika utredningar för att få reda på förutsättningar för olika saker som nya färjelinjer, eller vindkraftsutbyggnad eller annat som stämmer överens med de i policydokumenten utpekade områdena. Det startas alltså få företag direkt med dessa pengar. I stället är det enskilda medborgare som på eget bevåg antingen själva eller i grupp startar företag och därmed står de för utvecklingen.
I praktiken är det dock inte så enkelt. Föreningen Tillväxt Gotland utgör ett bra exempel. Gotlands politiker tycks inte riktig lita till sin egen förmåga att fatta bra beslut rörande öns regionala tillväxt, eller hållbara utveckling, om vi skiftar språkbruk. I stället har politikerna tillsammans med företrädare för näringslivet skapat ett slags hybridorganisationer mellan det offentliga och privata. Tillväxt Gotland har till exempel haft i uppgift att vårda det platsvarumärke som utarbetats för Gotland samt sköta företagarservice medan Gotlands Turistförening fram till år 2011 haft i uppdrag att sköta destinationsmarknadsföringen och drivit öns turistbyrå (se kapitel Banal konsensus), men under de senaste två åren har regionens politiker och tjänstemän fortsatt att fundera kring hur de ska organisera det som i regionen kallas platsmarknadsföring och företagsservice. Flera försök att lägga ut dessa funktioner på ny(a) entreprenad(er) har gjorts, men hittills har alla upphandlingar misslyckats (Organisering av platsmarknadsföring av Gotland och företagsservice KS 2011/236).I stället föreslås regionen själv organisera dessa, för den regionala utvecklingen så viktiga, delar i aktiebolagsform. Som motiv anges att ingen velat lägga bud på verksamheterna med de villkor regionen ställt. För att använda just aktiebolagsformen hänvisar regionen till att dessa bolag ska ”samverka ekonomiskt och ’göra affärer’ med privata aktörer” (Organisering… KS 2011/236:2). Dessutom vill regionen tydliggöra dessa verksamheter genom att bolagen ska använda egennamn. Syftet är tydligt. Bolagen ska framstå som självständiga aktörer skiljda från regionen i övrigt.
• Den ena verksamheten föreslås omfatta
platsmarknadsföringen av Gotland rörande ”Besöka” och ”Bo & Leva” samt ”Besökservice” (turistbyrå och Gotland Convention Bureau) och ”Inflyttarservice”.
• Den andra verksamheten, som är riktad mot företag, föreslås omfatta marknadsföring av Gotland rörande ”Verka & Etablera” samt ”Etableringsservice”
(Organisering… KS 2011/236: 3).
Således mynnar det mångåriga sökande som Gotlands kommun/Region Gotland bedrivit efter ett fungerande sätt att hantera en stor del av öns strategiskt och praktiskt viktiga politikområden ut i ett förslag om att bedriva verksamhet i två aktiebolag. Rörande Gotlands kommuns strävandens se vidare i kapitlen Raka spåret och De framväxande mäklarna.
Att undersöka praktiker innebär ofta att fokus skiftar från den regionala nivån där tjänstemän och politiker har att se till hela regionens utveckling i sin gärning till det lokala där enskilda företag, föreningar och utvecklingsgrupper verkar.
Detta forskning- och utvecklingsprojekt har följt några exempel på sådana enskilda och grupperingar som strävat efter att utveckla verksamheter och därmed bidra till öns regionala tillväxt. I de efterföljande kapitlen kommer vi att exemplifiera med Lummelundagrottan AB, företagsnätverket Produkt Gotland och de lokala utvecklingsbolagen Heligholm utveckling AB och Nygarn utveckling AB samt ett bageri. Vi har också ägnat tid åt regionens och länsstyrelsens arbete. Men innan dess kan det vara på sin plats att orda lite om det forsknings och utvecklingsprojekt som denna publikation är ett resultat av.
Referenser
Opublicerade Källor
Näringspolitiskt program för Gotland 2012–2015. Beslutsunderlag. Erhållit 2012-02-28 i wordformat från Stefan Persson via epost med vissa förtydliganden om beslutet i Regionfullmäktige.
Källor från Internet Tillväxtverkets hemsida:
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/regionalutvec kling.4.418280eb12db85acaec80003612.html, hämtad 17 juli 2011.
Region Gotlands hemsida
Strategiska program:
Bygg Gotland: Översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 http:// www.gotland.se/imcms/50630 hämtad 2011 06 30.
Miljöprogram för Ekokommun Gotland 2008–2012 http://www.gotland. se/imcms/17907 hämtad 2011 06 30.
Organisering av platsmarknadsföring av Gotland och företagsservice KS 2011/236 http://gotland.se/imcms/59643 hämtad 2011 11 18. Regionalt tillväxtprogram för Gotland 2008–2011 Styrdokument http:// www.gotland.se/imcms/41773 hämtad 2011 06 30.
Vision Gotland 2010 Översiktsplan, mål och strategier, tryckt.
Vision Gotland 2025 Regionalt utvecklingsprogram för Gotland – RUP http://www.gotland.se/imcms/38064 hämtad 2011 06 30.
Region Gotlands/Gotlands kommuns hemsida:
http://www.gotland.se/imcms/53049, hämtad 2010-12-07.
Länsstyrelsens i Gotlands län hemsida
Sandström & Östergren (2008) Utveckla natur- och kulturturismen! http://www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/ publikationer/natur-och-miljo/utveckla_natur_kulturturismen.pdf, hämtad 2011 06 30.
Bläse Kalkbruksmuseums hemsida
Verksamhetsberättelse för Bläse Kalkbruksmuseums
intresseförening 2009: http://www.blasekalkbruksmuseum.se/bilder/ Verksamhetsberattelse 2009.pdf, hämtad 2012-01-06.
Publicerade källor
Boman, L. (1990): Gotländsk självstyrelse – från landstinget till enkommunen. Gotlands kommun.
Forsberg, A. (2010): Kamp för bygden: en etnologisk studie av lokalt utvecklingsarbete Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet.
Gannholm, T. (1994): Gotland Östersjöns pärla: centrum för handel och kultur i Östersjöområdet under 2000 år. Ganne Burs, Stånga.
Gotlands kommun 40 år – en krönika (2011): Region Gotland. Molin, T. (2003): Den rätta tidens mått: Göthiska förbundet, fornforskningen och det antikvariska landskapet, Skrifter från forskningsprogrammet Landskapet som arena, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.
Molin T., Müller D., Paju M. & Pettersson R. (2007) Entreprenören och Kulturarvet: om nyskapat kulturarv i Västerbottens Guldrike Riksantikvarieämbetets rapport 2007:5.
Molin T. & Paju M. red. (2007) Industrihistoriska kulturarv i regional utveckling – sociala och ekonomiska aspekter Riksantikvarieämbetets rapport 2007:4.
Sandström & Östergren (2008) Utveckla natur- och kulturturismen! http://www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/ publikationer/natur-och-miljo/utveckla_natur_kulturturismen.pdf 2011 06 30.
Vision Gotland 2010: Översiktsplan, mål och strategier, antagen av Gotlands kommunsfullmäktige1995-02-13.
Riksdagstryck
Riksdagens protokoll 2011/12:35.
Prop 2009/10:156: Regionalt utvecklingsansvar i vissa län.
Prop 2011/12:21 Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun.
SFS 2002:34: Lag om samverkansorgan i länen. SFS 2007:713: Förordning om regionalt tillväxtarbete.
SFS 2010:630: Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. SFS 2010:632: Lag om ändring i lagen (2002:34).
SOU 1967: 23: Länsindelningsutredningens slutbetänkande.
Periodika
GA 2010-11-17 Medeltidsveckan i kris.
GT 2011-08-08 Ny kampanjidé räddar veckan http://www.helagotland. se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7035581.