En kortare kommunal bakgrund, bra skulle bli bättre
I samband med ett framtidsseminarium i mitten av 1990-talet, som hölls inom ramen för det nystartade arbetet med Vision
2010, gjordes en analys konstruerad utifrån ett scenario där färre
människor framöver skulle arbeta i offentlig verksamhet. Vidare bedömdes befolkningen på Gotland behöva uppgå till 65 000 personer. Först då skulle en acceptabel skattebas uppnås för att kunna erbjuda en fullgod kommunal service. Sammantaget krävdes då fler företag som ger ytterligare arbetstillfällen. För att klara denna situation ansågs bland annat kommunen behöva locka både boende och inflyttare att starta företag på Gotland. Viktigt blev då att framhäva fördelarna med att driva företag på Gotland: begrepp som Småföretagande som livsform,
Kulturmötesplatsen i Östersjön och Smidiga Gotland lanserades.
Fördelarna med att bo och verka på en plats mittemellan öst och väst i Östersjön skulle poängteras. Avgörande var att det skulle vara smidigt och enkelt att ha med kommun och länsstyrelse (som då var direkt involverat i arbetet) att göra (Framtid för Gotland; Vision Gotland 2010).
Smidiga Gotland stod för antagandet om att byråkratin på Gotland var enklare och uppfattades som storleksmässigt mindre än på många andra orter, då gotlänningarna som öbor präglades av det lilla samhällets fördelar. Ambitionen var att omständigheten med närhet mellan människor i gemen, så också mellan beslutsfattare och företagare, borde utvecklas och göras till en ännu större fördel. Samtidigt speglades i mediedebatter Gotlands behov av stödåtgärder som kompensation för bland annat ö-läget, exempelvis hördes röster om Gotlandspaket och placering i olika då aktuella stödområden. Därmed framträdde en inte allt för gynnsam mediebild. Samtidigt fanns och finns ännu idag en svårdefinierad skepsis mot överheten, myndigheter och myndighetspersoner, bland gotlänningar i allmänhet. Förvaltningens faktiska
omfattning och en inte alltid enkelt genomtränglig organisation förstärkte detta. Även bland kommunala medarbetare
kunde denna misstro skönjas. Inte inför egna insatser eller verksamheter, men väl gentemot andra delar av organisationen. I detta läge lanserades Svenskt näringslivs mätning av
företagsklimat.
Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet förstärker en negativ bild
Kortfattad beskrivning av Svenskt näringslivs företagsklimatenkät Kommunerna rankas efter 18 olika faktorer, delade i tre delar. I den första delen anges sex statistiska basfakta om bland annat näringslivets sammansättning, kommunal service och kommunalskatt. De bägge andra delarna uppfångas i en enkät
(se åter avsnittet Företagsklimatmätningarnas tillblivelse). I den andra delen sätter medlemsföretagen i Svenskt näringsliv betyg på olika företeelser med relevans för företagsklimatet. Framför allt värderas olika offentliga aktörers attityder till
företagande. Frågorna i enkäten är inriktade mot allmänhetens, kommunalpolitikernas, kommunaltjänstemännens, medias och skolans attityder till företagande. Frågorna berör även kommunal service till företag, kommunala regler, byråkrati och osund konkurrens samt infrastruktur och tillgång till kompetent arbetskraft. I den tredje delen ingår ett sammanfattande omdöme om företagsklimatet.
Enkäten består mer konkret av tolv frågor, som viktas olika. Elva frågor ingår i samma kategori (enkätsvar A). Fem av dessa frågor rör olika aktörers attityder till företagande. De ges tillsammans en artondels vikt i rankingen (multiplikator 0,2). Två av frågorna rör infrastruktur och ges också tillsammans en artondels vikt (multiplikator 0,5). Övriga fyra frågor i denna del av mätningen väger en artondel var. Enkäten innehåller en sammanfattande fråga som bildar en egen kategori (enkätsvar B), med en tredjedels vikt (multiplikator 6). Sammantaget bygger alltså undersökningen på tre delar: statistik, enkätsvar A och enkätsvar B. Dessa tre delar ges sedan samma vikt vid rankingen. Sveriges 290 kommuner rangordnas efter varje faktor. Kommunen som har lägst kommunalskatt får exempelvis 290 poäng och den med högsta skattesatsen får 1 poäng. Övriga kommuner rangordnas däremellan. Kommunen som får bäst sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen får alltså 290 poäng som multipliceras med sex, vilket ger en total poäng från enkätsvar B på 1740 poäng. Totalt kan en kommun få 5220 poäng (Fölster & Sekunda 2007).
Samtliga 290 kommuner ingår i undersökningen. Urvalet av företag har varierat genom åren. I 2011 års undersökning var urvalet strukturerat på följande vis: I kategorin småkommuner ingår 200 medlemsföretag med färre än 1 200 arbetsställen
och 50 000 invånare. I kategorin mellankommuner med fler än 1 200 arbetsställen och fler än 50 000 invånare ingår 400 medlemsföretag. I kategorin storkommuner som Göteborg och Malmö ingår 600 medlemsföretag och i Stockholm 1 200. Svarsfrekvensen totalt sett hamnade på 53,6 procent. I kommuner med färre än 200 företag, brukar en totalundersökning av medlemsföretagen genomföras. Dessutom fylls urvalet på med ett slumpmässigt stratifierat urval företag ur Centrala företags och arbetsställeregistret (CFAR), så att 200 företag inkluderas, vilket brukar ske i ungefär 60 procent av kommunerna. Huruvida detta förfarande påverkar resultatet förtjänar källkritisk belysning. Föreliggande kapitel är inte rätt plats för en sådan fördjupande analys, det åligger i främsta rummet Svenskt näringsliv. Ändå kan det inte uteslutas ha inverkan på att många mindre kommuner förefaller ha ett bättre företagsklimat än många större, att medlemsföretag blandas med icke-medlemsföretag i 60 procent av kommunerna med färre än 200 medlemsföretag.
11 juridiska bolagsformer inkluderas i urvalet: aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, fysiska personer,
bankaktiebolag, sparbanker, försäkringsbolag, ömsesidiga försäkringsbolag, partrederier, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Urvalet är också stratifierat efter företagsstorlek: 0, 1–4, 5–9, 10–25, 26–200 och 200- anställda. Inom respektive strata sker ett slumpmässigt urval. Maximalt 10 procent
soloföretag ingår i urvalet och maximalt 50 procent med mer än 25 anställda. Urvalet i resterande strata sker proportionellt med storleksfördelningen i respektive kommun. Enkäten skickas till VD eller till platschef (Svenskt näringslivs verksamhetsberättelse – årsredovisning 2008; Det lokala klimatet 2006).
Svenskt näringslivs företagsklimatmätning på Gotland genom åren
I den första mätningen av företagsklimatet 1999 manifesterades och förstärktes den bild, som förmedlades på nyhetsplats
och i debattforum i lokala medier, av Gotlands kommun som mindre företagarvänlig. Klimatmätningens genomslag gjorde att kommunen successivt försökte vidta mer och mer kraftfulla åtgärder för förbättrad företagarservice och förmedla framgången med dessa åtgärder via medierna. Sedan dess har årligen återkommande företagsklimatmätningar genomförts. I genomsnitt har Gotlands kommun mellan åren 2004 och 2011 legat på plats 230 bland landets 290 kommuner.
Total ranking 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
208 234 235 231 234 232 243 226
Tabell 3: Gotland kommuns företagsklimatranking 2004–2011. I 2011 års mätning hamnade kommunen totalt sett på plats 208 (avser data från 2010). Utfallet av 2011 års mätning redovisas i tabellen nedan, fördelat på de 18 variablerna i enkäten. Siffran anger placering på rankinglistan för respektive variabel (siffran i parantes anger genomsnittlig ranking 2006–2011): (se tabell på motstående sida.)
Svenskt näringslivs undersökning är vansklig, eftersom den är inriktad mot en aktörs attityder till andra aktörers attityder till den första aktörens verksamhet. Det är rimligtvis företagarnas attityder till offentlig verksamhet som har störst genomslag i undersökningen, eftersom de besvarar enkäten. Under variablerna allmänhetens och kommunalpolitikers attityder har man alltså inte frågat vare sig allmänheten eller politikerna utan de medlemsföretagare som besvarar enkäten, om hur de uppfattar allmänhetens och politikernas attityder till företagande. Rimligen utgör attityder en väsentlig del av företagsklimatet och eftersom det är företagarnas attityder som samlas in så är det också de som till stor del anger klimatet eller snarare hur det framträder i undersökningen.
Kunskapsbilden behöver förstärkas, dels för att analytiskt bättre fånga begreppets innehåll och fenomenets dynamik, dels för att ge bättre underlag till handlingsinriktade förbättringsstrategier
i kommuner med olika förutsättningar. Åtminstone en
kompletterande ansats till Svenskt näringslivs mätning skulle kunna balansera och fördjupa förståelsen av klimatfrågan.
Statistik
(vikt 1/3) Enkätsvar A (vikt 1/3) Enkätsvar B (vikt 1/3)
Marknadsförsörjning
255 (261)
Allmänhetens attityder till företagande 170 (183) Företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 236 (254) Kommunalskatt 228 (255) Kommunalpolitikers attityder till företagande 222
(222)
Entreprenader 30
(38)
Kommunala tjänstemäns attityder till företagande 248
(264)
Andel i arbete 80
(110)1
Medias attityder till företagande 257 (232)
Företagande 29 (41) Skolans attityder till företagande 187 (179)
Nyföretagsamhet 762 Kommunens service till
företagen 230 (243)
Kommunens tillämpning av lagar och regler 259 (274)3
Konkurrens från kommunen verksamheter mot de privata företagen 266 (274)
Vägnät, tåg- och
flygförbindelser 135 (173)
Tele- och IT-nät 243 (214)
Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens 127 (110)
1 Endast perioden 2008–2011.
2 Ny variabel. Tidigare benämnd Nyföretagande. 3 Endast perioden 2008–2011.
Tabell 4: Svenskt näringslivs klimatmätning på Gotland 2011.1 1 foretagsklimat.svensktnaringsliv.se/kommunover.do?rc=0980&y=2010.
En väg att anträda kan vara att låta också kommunala och andra offentliga aktörer som bedriver verksamhet i kommunen besvara frågan om hur de uppfattar företagarnas attityder till offentlig service och myndighetsutövning samt givetvis hur de ser på företagare och företagande. Nämligen ett omvänt perspektiv gentemot det som Svenskt näringslivs mätning förmedlar. Ansvaret för en sådan mätning vilar knappast i första hand på Svenskt näringsliv. Samtidigt kan det te sig underligt att Svenskt näringsliv, som ändå vartannat år låter politiker svara på en enkät i denna riktning, inte behandlar detta material på motsvarande vis som det årligen återkommande enkätmaterialet, utöver att redovisa de samlade enkätsvaren i faktadatabasen på hemsidan.2 Här har kanske SKL ett ansvar att axla.
Kommunens fortsatta strategi för ett förbättrat företagsklimat – Raka spåret
Sedan mitten av 1990-talet har ett internt kommunalt
kvalitetsarbete pågått: först med Smidiga Gotland som epitet, sedan med Raka spåret – till ett smidigare Gotland och nu senast Raka spåret – till ett bättre företagarklimat. Bakom benämningarna finns ett kvalitetsarbete, speciellt inriktat mot förbättrad service gentemot företagare. De kundenkäter som förvaltningarna i kommunen genomförde inom ramen för detta arbete gav en delvis annan samlad bild än Svenskt näringslivs företagsklimatmätningar. De kommunala tjänstemännen fick förhållandevis goda vitsord för sitt agerande. Dessutom visade andra mätningar att det gick bra ekonomiskt för gotländska företag (se nästa avsnitt om Alternativa mätningar
av företagsklimatet på Gotland). En arbetsgrupp tillsattes
bestående av företrädare för de förvaltningar som hade mest företagskontakter i sin vardagliga verksamhet. Uppgiften var att fånga problemets kärna och beståndsdelar, varför undersökningarna ger så divergerande bilder av företagens villkor på Gotland. En enkät riktat till företagen utformades. I
samarbete med Svenskt näringsliv och Företagarna skickades enkäten ut till deras medlemmar. Utskicket genererade 101 svar. Emellertid vägrade Svenskt näringsliv och Företagarna senare att lämna ut sina medlemsregister för fördjupad analys av materialet eller att själva korskontrollera materialet för att undvika eventuell dubbeltäckning av företag med medlemskap i bägge organisationerna. Någon statistisk analys gjordes därför inte, eftersom undersökningspopulationen inte kunde fastställas (se vidare diskussion om detta i avsnitt Företagsklimat för egenmakt, tillit och ömsesidighet – avslutande reflektioner). Däremot
analyserades svaren på enkätens öppna frågor. Återkommande beskrivningar beaktades. En åtgärdsplan utformades,
innehållande både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Sedan åtgärdsplanen varit på remiss hos samtliga kommunala
förvaltningar, Svenskt näringsliv och Företagarna antogs i mars 2006 handlingsprogrammet Smidiga Gotland – en åtgärdsplan
för Gotlands kommun (se kapitel Raka spåret).
Sedan arbetet med Smidiga Gotland respektive Raka spåret inleddes har snart 15 år förflutit. Många förutsättningar har förändrats. Inte minst har nedläggelse av regementen och industrier, inflyttning av statliga myndigheter och framväxt av nya verksamheter medfört dynamik i näringslivet och på arbetsmarknaden. En effekt är att de utmaningar som Smidiga Gotland och Raka spåret syftar till har ändrats. De ursprungliga utmaningarna kvarstår dock i stora stycken men kompletterade med nya. Raka spåret upplevs idag vara en metod för
förbättrad service gentemot nyetablerade företag. Som sådan är den viktig och fungerar i allt väsentligt tillfredställande. Ändå efterfrågas bättre uppföljning och samordning mellan förvaltningar. Problemet som många ger uttryck för, i våra intervjuer, oavsett hur direkt involverade de varit i arbetet, är oklarheten om vilka utmaningar som Raka spåret egentligen adresserar idag, utöver det självklara arbetet med en ständigt förbättrad service och myndighetsutövning. Även målbilden
framstår som diffus. Effekten är att det är svårt att så här långt bedöma om Raka spåret har varit framgångsrikt eller inte, i termer av måluppfyllelse. En annan effekt är att det är svårt att skilja utmaningarna som associeras med Raka spåret från annat kvalitetsarbete och mer vardaglig verksamhetsutveckling. Fyra metoder framträder alltjämt centrala i satsningen:
• Tillgänglighet – kommunen strävar efter att vara tillgänglig och att den information som företagare (och andra) kan behöva ska vara lätt att hitta och förstå. • Handläggningstider – kommunen strävar efter att
förkorta dessa.
• Bemötande – kommunen strävar efter att ha ett gott bemötande och ge tydliga och raka besked.
• Information och kommunikation – kommunens information ska vara tydlig och lättbegriplig. När kommunen kommunicerar ska kommunen vara lyhörd och lyssnande likväl som tydlig i vad den säger.
Ett viktigt skäl till satsningen har just varit kommunrankingen av företagsklimat. Resultatet framställer specialinriktat kvalitetsarbete av detta slag som ett tveeggat vapen; särskilt med Svenskt näringslivs mått mätt. Problemet för kommunen med de fyra metoderna är en svag och outvecklad analytisk koppling till ett förbättrat företagsklimat – är det vägen till ett bättre företagsklimat på Gotland i detta läge?