Initialt verkar mätningar av företagsklimat ge upphov till aktiviteter i många kommuner. Tankar, reflektioner och handlingar i rörelse är nödvändiga ingredienser för fortsatt utveckling av både näringsliv och samhälle i stort (se Putnam, Leonardi & Nanetti 1992). Frågan är bara hur strategiska och långsiktiga dessa aktiviteter är samt vilka kreativa och handfasta redskap till nytänkande och förnyelse som mätningarna förser mottagarna
med. Viktigt att påpeka är att företagsklimat rimligen endast är en aspekt av näringspolitik. Politikområdet rymmer mer. Viktigt att påpeka är också att, precis som företagsklimat utgör en begränsad del av det näringspolitiska området, utgör näringspolitik endast en del av de politikområden som ger förutsättningar för näringsverksamhet. Än mer komplext och sammanflätat är de politikområden som totalt sett avgör kommuners attraktivitet och utvecklingspotential i ögonen på besökare, boende och företagare. Sammantaget innebär detta att på liknande sätt som väderrelaterat klimat endast är en del av miljöfrågan, som i sin tur är en av fyra dimensioner av hållbarhetsbegreppet (Molin & Pettersson 2012/kommande), är företagsklimat en underordnad del i en helhetssyn på lokal/ regional utveckling – att specifika frågor sedan trendkänsligt ges förhöjd uppmärksamhet är en annan sak.
Företagsklimatets angelägenhet ska vare sig förringas eller överbetonas. Möjligen riskerar i dessa tider av allmän klimatoro, användningen av klimatassocierade metaforer att marginalisera andra frågor, med relevans både för kommunal näringspolitik och näringslivsutveckling. Företagsklimat borde inte vara en överordnad fråga i svenska kommuner generellt sett, även om den ständigt är aktuell och i vissa situationer kan framstå som akut. Sett i sitt rätta sammanhang är företagsklimat rimligen en bland flera viktiga komponenter i en långsiktig utvecklingsstrategi för många kommuner, men då bör problemformuleringsmakten vila i händerna på kommunerna själva, inte hos externa
granskare. Eller, som en tjänsteman på Svenskt näringsliv resonerar:
Min strategi har alltid varit att teckna problem […] Jag brukar alltid säga till alla kunniga experter på Svenskt näringsliv, att om ni inte lyckas övertyga folk om att det finns problem kommer ingen att vara intresserade av era lösningar, oavsett hur briljanta de är. Att direkt köra ut
lösningar är en kommunikativt alltför komplicerad strategi, det leder lätt till att debatten fokuseras på någon detalj i lösningen (Billing 2011: 28).
Kommunerna behöver ”ta makten över frågan”; och grundat i egenmakt använda externa granskares resultat för att lokalt bland mångfalden relevanta aktörer i samverkan odla ett klimat präglat av öppenhet och dialog, tillit och ömsesidighet i strävan efter långsiktigt hållbar näringslivsutveckling. I ljuset av detta, är en fallgrop att göra företagsklimatförbättringar till en fråga om förfinad förvaltningsbyråkratisk administration av teknikaliteter eller serviceförbättringar som det brukar kallas. Olika former av serviceförbättringar kan istället ses som del av det vardagliga kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbetet som förhoppningsvis bedrivs. En annan fallgrop är att ideologisera frågan. Kommunalt företagsklimat är en betydligt mer stoisk och pragmatisk fråga om problemlösning och relationsbyggande än den ibland framträder som; även om varje kommun ska vara medveten om att frågans primära förkämpe, Svenskt näringsliv, i sitt fullt legitima värv som intresseorganisation har en ideologisk agenda, som i linje med citatet ovan dessutom möjligen går ut på att marknadsföra problem, mer än lösningar.
Svenskt näringslivs mätning av företagsklimat innehåller statistiska basfakta med betydelse för lokalsamhällets och näringslivets utveckling, men utgör strängt taget en
attitydundersökning. I sig är mätningen intressant, inte minst för dess årligen återkommande belysning av frågan. Däremot är metod och analytiskt fokus diskutabla. När Svenskt näringsliv frågar sina medlemmar om hur de upplever offentliga aktörers attityder till företagande och näringsliv kan det synas vara ett onödigt komplicerat sätt att ta sig an frågan – genom att mäta attityder i dubbla led. Om kommunala företrädares attityder gentemot företagande utgör grundutmaning i ett förbättrat företagsklimat borde det möjligen vara enklare att fråga dessa företrädare direkt och utifrån resultatet det ger anslå lämpliga
utvecklingsvägar. Nu befinner sig förmodligen kommunal emancipation i företagsklimatfrågan inte på Svenskt näringslivs prioriteringslista, vilket starkt bidrar till att frågans lösning i många kommuner befinner sig i ett vänteläge (jämför Räkna räkna ranka 2010; se inledningskapitel och kapitel Banal konsensus).
Något förenklat är det Svenskt näringslivs medlemmars attityder till offentliga aktörer som slår igenom i undersökningen, mer än det omvända. Trots att bägge perspektiven borde anses likvärdigt intressanta i sammanhanget. Svenskt näringslivs medlemmars attityder i sig ses inte som problematiska, utan betraktas som sanningsvittnen och bildar utgångspunkt för hur och varför offentliga aktörer bör ändra sättet att tänka och handla. Betänk att när Gotlands kommun för några år sedan, i linje med arbetet med Smidiga Gotland och Raka spåret (se åter avsnitt Kommunens fortsatta strategi för ett
förbättrat företagsklimat), försökte bringa ordning i varför
bilden av kommunens egna mätningar av olika kvalitetsmått sammantaget skilde sig så markant från framför allt Svenskt näringslivs företagsklimatmätning, utformades en enkät i samarbete med Svenskt näringsliv och Företagarna på ön. Intresseorganisationernas insiktsiver av djupare förståelse i frågan tröt emellertid snart, enligt kommunens ansvariga, när man önskade studera enkätresultaten mer i detalj. Förvisso kan rimliga skäl finnas bakom ett sådant förfarande. Varken representanter för Svenskt näringsliv eller Företagarna är tillfrågade inom ramen för detta FoU-projekt om det konkreta händelseförloppet eller ens händelsen i sig. Poängen med att ändå notera detta är de kommunala företrädarnas upplevelse av bristande attityder från intresseorganisationernas sida, att i samarbete försöka nå solidare kunskap om företagsklimatets komplexitet och möjligen finna förbättringsvägar på
Gotland – upplevelser av brister i attityder till samarbete i företagsklimatfrågan förefaller vara dubbelriktade och
Forum för småföretagarforskning (FSF) har delvis fört
diskussionen om företagsklimat framåt, genom att försöka ”rensa” företagsklimatmätningen från platsens förutsättningar. Mest grundläggande brist i många av mätningarna är ändå att det inte redovisas något mer utvecklat och preciserat samband mellan företagsklimat och företags- och näringslivsutveckling. Egentligen borde detta vara själva poängen med begreppets lansering. Oavsett om målvariablerna tecknas i termer av företagstillväxt i storlek och antal, stegrade investeringar eller sysselsättningsökning förblir det oklart hur variablerna ska viktas enskilt och i relation till varandra. I sammanhanget tar SKL ett steg i rätt riktning genom lanseringen av sina bägge NKI-mätningar. I den första görs skillnad mellan företagsmiljö och kommunal service, vilket ter sig rimligt. I den andra läggs (visserligen) fokus på kommunal service och i vilka aspekter som förbättringssträvanden kan nå effekter i olika kommuner, medan företagsmiljön totalt sett lämnas obehandlad. I linje med detta är företagsklimat rimligen både ett bredare och djupare fenomen än allehanda serviceförbättrande åtgärder. Det handlar mer om relationer, än att den ena parten ensidigt ska göra sig attraktivare inför den andre. Tillväxtverket konstaterar:
Kommunernas arbete med näringslivsutveckling är ett medel med mål på både kort och lång sikt. Ett kortsiktigt mål kan vara att företagen ska bli mer nöjda med
kommunens arbete. Dessa insatser kan på lite längre sikt resultera i ett bättre företagsklimat, som i sin tur kan leda till effekter i form av exempelvis ökad tillväxt. Det är dock inte självklart att denna effektkedja existerar, och att det ena leder till det andra (Lokalt tillväxtarbete, en kvalitativ studie
2011: 13).
Gotlands utfall i olika mätningar, både som kommun/region och län, ger vid handen att den näringsstrukturella belägenheten är väsentligt bättre rörande statistiska målvariabler än attityder. Hur är det möjligt, att det går förhållandevis bra för
näringslivet på Gotland när intresset riktas mot förhållandevis enkelt kvantifierbara målvariabler, samtidigt som mätningar av företagsklimat ger en nära på spegelvänd föreställning? Endera är företagarna på ön osedvanligt polemiska kverulanter trots förhållandevis goda förutsättningar och positiv faktisk utveckling eller så är de exceptionellt skickliga på att bedriva näringsverksamhet trots miserabelt företagsklimat eller
egentligen en usel offentlig sektor. Att goda förutsättningar och villkor för näringsverksamhet är eftersträvansvärda, torde de flesta iakttagare ställa sig bakom; rimligen också att utsikterna för tillväxt i och av antalet företag ökar under motsvarande goda betingelser. Detta torde vara ställt utom allt tvivel. Däremot försvagas tesen om gott företagsklimat som tillväxtfrämjande kraft, sett utifrån situationen på Gotland. Något i ekvationen haltar. Längre än så ska inte heller slutsatsen dras i detta avseende. I stället kan blicken vändas mot de gotlänska företagarnas attityder till tillväxtfrågor. Attityden till den egna näringsverksamheten, som på Gotland företrädesvis utgörs av småföretagande, präglas av belåtenhet med rådande situation. Visserligen tackar flertalet inte nej till en omsättningsökning, men få vill nyanställa för att uppnå detta, trots att egen tidsbrist anges som en tillväxthämmande faktor. Därför är inte heller behovet av kompetent – ny eller vidareutbildad befintlig – arbetskraft högt prioriterat, vilket tydligt bryter mot det behov som uttrycks överlag i Sverige och internationellt (Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag 2011). Inte heller överensstämmer denna attityd med Region Gotlands uttalade politiska mål, där tillväxt i och av antalet företag,
nyanställning och inflyttning av boende är kärnan i visionsarbetet. Rimligen verkar sådana sakpolitiska skillnader i målbilder menligt för företagsklimatet (se även kapitel Från småkommuner och
storkommun till region och kapitel Hållbar utveckling på Gotland).
En aura av förnöjsamhet verkar vara utmärkande för näringslivet på Gotland, bortsett från relationen till och upplevelsen av
offentlig sektor. Här förhärskar skepsis, irritation och rent av misstroende. Måhända bottnar det, utöver ovan nämnda skillnader i exempelvis målbilder, även i ett historiskt betingat arv av misstroende mot överhögheten, oavsett i vilken skrud den varit klädd – en bruks- eller glesbygdsanda, känd i olika varianter landet runt (se exempelvis Pettersson, Bro & Edlund 2000). Ytterligare ett eventuellt historiskt arv på Gotland är spänningen mellan stad och landsbygd (se inledningskapitlet), vilket återkommande aktualiseras i olika sakfrågor; senast
hösten 2011 i samband med diskussioner om nedläggning av en rad landsbygdsskolor av effektivitets- och rationaliseringsskäl (se www.helagotland.se).
Utmaningen med kommunens/regionens strategi för ett förbättrat företagsklimat kan sammanfattas i två nyckelord:
attityder och kunskap. Förändrade attityder kräver andra
kunskaper – nya kunskaper kräver andra attityder till just detta växelspel. Sambandet är intimt och ömsesidigt. Företagarnas negativa attityder gentemot offentliga aktörers attityder till företagande som framkommer i Svenskt näringslivs mätningar bygger sannolikt delvis på diffusa kunskaper om kommunens grundläggande uppgifter. Samtidigt är inte heller kunskapen bland kommunala medarbetare om företagens villkor och behov särskilt utbredd, vilket i företagarens ögon kan uppfattas som en negativ attityd. Motsvarande mönster – med bristande kunskaper som riskerar att föda negativa attityder – återfinns paradoxalt också inom kommunen rörande annan kommunal verksamhet. Man tycker att den egna verksamheten sköter sig väl, men är inte så säker när det gäller andra funktioner. Åtminstone är det enklare att relatera och rationalisera eventuella svagheter och brister till förutsättningar och villkor för egen verksamhet.
På varje komplex fråga finns ett enkelt svar – som alltid är fel! Detta låter sig enkelt sägas. Problemet är att många policyfrågor hanteras på just detta vis. Enkla lösningar och snabba resultat
efterfrågas. Trots att många problem kräver särskilda och inte sällan långsiktiga omständigheter för att utvecklas framgångsrikt. Företagsklimat är en sådan fråga, som i grunden är svårgripbar, medan debatten i den mån den existerar förs slentrianmässigt från ganska förstenade barrikader. I fokus står resultatet av olika mätningar. Mindre uppmärksamhet ägnas åt vad företagsklimat egentligen är, hur det förbättras och utvärderas. Poängen med allt förefaller mest vara att marknadsföra sig själv som aktör i frågan eller ändra den allmän- och näringspolitiska agendan. Retoriken har därför reducerats till skattelättnader, förenklat regelverk och minskad administrativ börda för företagarna, såväl som serviceförbättringar från offentliga aktörer och borttagandet av trögheter i systemet såsom arbetsmarknadens trygghetslagar och miljöregleringar. I förlängningen ifrågasätts rent av grundläggande delar av demokratin och rättskipningen såsom likhet inför lagen, rättssäkerhet i beslutsfattande och myndighetsutövning.
Referenser
Opublicerade källor
Näringspolitiskt program för Gotland 2012–2015. Beslutsunderlag. Erhållit 2012-02-28 i wordformat från Stefan Persson via epost med vissa förtydliganden om beslutet i Regionfullmäktige.
Källor från Internet
EU:s strategi för hållbar tillväxt, Europa 2020. ec.europa.eu/
europe2020/priorities/sustainable-growth/index_sv.htm. Hämtad 2011- 12-04.
Företagsklimatet i Sverige. foretagsklimat.svensktnaringsliv.se/ kommunover.do?rc=0980&y=2010. Hämtad 2011-12-04. Inbjudan Insikt (2010). www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_ samhallsbyggnad/foretagsklimat/insikt. Hämtad 2011-12-04. The Global Competetiveness Report. gcr.weforum.org/gcr2011/. Hämtad 2011-11-10.
Region Gotlands koncernstyrkort 2011-2015. Antaget av
regionfullmäktige 2011-04-26. www.gotland.se/imcms/48846. Hämtat 2011-11-01.
Metodbeskrivning företagssamhetsmätning (2011). www.
svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00017/Metodbeskrivning_ 17119a.pdf. Hämtad 2011-11-01.
Regionalt tillväxtprogram för Gotland 2008–2011: Styrdokument. http://www.gotland.se/imcms/41773. Hämtad 2011-06-30. Riksrapport – Årets företagarkommun (2011). www.foretagarna.se/ Global/Rapporter/2011/AFK/Riksrapport_.pdf. Hämtad 2011-11-13. Vi ska bli ledande på företagsklimat (2011). Publicerad 2011-09-13. www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7103456. Hämtad 2011-10-11. www.arenafortillvaxt.com/. Hämtad 2009-12-09. www.foretagarna.se. Hämtad 2011-11-13. www.svenskastadskarnor.se. Hämtad 2012-04-24. www.scb.se/Pages/List____250940.aspx. Hämtad 2012-02-27. www.svensktnaringsliv.se/fragor/foretagsklimat/foretagsklimat_12595. html. Hämtad 2011-12-04.
www.svensktnaringsliv.se/fragor/foretagsklimat/foretagsklimat_12595. html. Hämtad 2012-04-24.
Öns företagare ger regionen underkänt (2011). Publicerad 2011-09-07. www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7093229. Hämtad 2011-10-10.
Publicerade källor
Achtman, U. & Pettersson, C. (1996): Ungdomar och anställdas syn på kommunala arbeten. Trygghetsfonden för Kommuner och Landsting: Stockholm.
Almerud, M., Hjortzberg, G. & Krassén, P. (2011): Högskolekvalitet 2011. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Billing, A. (2011): ”Schismen” Fokus 2011 (1 juli–25 augusti), s. 20–37. Boréus, K. (1994): Högervåg: Nyliberalism och kampen om språket i svensk offentlig debatt 1969–1989. Tidens Förlag: Stockholm. Bortom krisen – om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin (2009). Globaliseringsrådet: Stockholm.
Braunerhjelm, P. red (2009): Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling. Entreprenörskapsforum: Stockholm.
Braunerhjelm, P. red (2010): En innovationsstrategi för Sverige. Entreprenörskapsforum: Stockholm.
Braunerhjelm, P. red (2011): Ett innovationspolitiskt ramverk: Ett steg vidare. Entreprenörskapsforum: Stockholm.
Connolly, W.E. (1983): The Terms of Political Discourse. Princeton University Press: Princeton.
Deal, T.E. & Kennedy, A. (1982): Corporate Cultures: The rites and rituals of corporate life. Addison-Wesley Pub: Reading.
De Geer, H. (1992): Arbetsgivarna: SAF i tio decennier. Svenska Arbetsgivarföreningen: Stockholm.
De Geer, H. (2007): Från svenska modellen till Svenskt näringsliv: Om SAF och den svenska arbetsmarknadens organisering under 1990- talet. Ratio: Stockholm.
Den strategiska mångsysslaren (2008): Redovisning och analys av enkät om näringslivschefens roll. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm.
Det lokala klimatet (2006): En studie av undersökningar som mäter företags- och näringslivsklimat. Delrapport 1. Region Skåne, Nutek och Skånes regionala tillväxtprogram: Malmö.
Fokus 2010: 21.
Framtid för Gotland: Sammanfattning av framtidsseminariet den 29-30 april 1993. (Stencil).
FSF: s företagsklimatindex (2007): Forum för småföretagsforskning, FSF: Örebro.
Fölster, S., Kreicbergs, J. & Sahlén M. (2011): Konsten att strula till ett liv: Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Fölster, S. & Sekund, M. (2007): Allt kan bli bättre – Så skapar du det bästa företagsklimatet. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Förenkla – helt enkelt (2010): En inspirationsskrift om hur kommunen kan arbeta för ett bättre företagsklimat. Sveriges Kommuner och Landsting samt Tillväxtverket: Stockholm.
Företagarna om kommunen – Gotlands kommun (2008): Statistiska centralbyrån: Stockholm.
Företagens förväntningar på kommunen (2011). Tillväxtverket: Stockholm.
Företagens villkor och verklighet (2011). Tempo nr 4. Tillväxtverket: Stockholm.
Företagens väg in till kommunerna (2011). Delrapport 1 om regelförenkling på kommunal nivå – Undersökning av Sveriges kommuner. Näringslivets regelnämnd, NNR: Stockholm.
Företagsklimat (2011): Insikt – En servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm. Företagsklimat för alla (2010). Svenskt näringsliv: Stockholm.
Företagsklimatet – kommunen gör skillnad (2009): En
enkätundersökning om kommunens tillgänglighet och service till företagen. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm.
Företagsamheten 2012 – Gotlands län (2012): Företagsklimat. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Företagsamheten 2012 – Riket (2012): Företagsklimat. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Gallie, W.B. (1956): ”Essentially contested concepts” Proceedings of the Aristotelian Society. New Series 56: 167–198.
Handbok om lokalt företagsklimat (2011). Svenskt näringsliv: Stockholm.
Henrekson, M (1996): Företagandets villkor: Spelregler för sysselsättning och tillväxt. SNS Förlag: Stockholm.
Innovationsplan Sverige – underlag till en svensk innovationsstrategi (2011). Innovation för tillväxt. IVA: Stockholm.
Jackson, T. (2009): Prosperity Without Growth: Economics for a finite planet. Earthscan: London.
Johansson, J. (2000): SAF och den svenska modellen: En studie av uppbrottet från förvaltningskorporatismen 1982–91. Acta Universitatis Upsaliensis: Uppsala Universitet.
Jörnmark, J. (2002): ”Företag och företagande i Sverige” Andersson- Skog, L. & Krantz, O. red: Omvandlingens sekel. Studentlitteratur: Lund.
Kjellberg, A. (2000): ”Arbetsgivarstrategier i Sverige under 100 år” Strøby Jensen, C. red: Arbejdsgivere i Norden: En sociologisk analyse af arbejdsgiverorganiseringen i Norge, Sverige, Finland og Danmark. Nord 2000:25. Nordisk Ministerråd: København.
Kreicbergs, J. (2009a): Klättrar bäst som klättrar sist. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Kreicbergs, J. (2009b): Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Kreicbergs, J. (2009c): Företagsamhet: Första halvåret 2009 – Riket. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Kreicbergs, J. (2009d): Företagsamhetsmätning – Gotlands län. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Kreicbergs, J. (2011a): Företagsamhet 2011 Sverige: februari. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Kreicbergs, J. (2011b): Företagsamhet 2011 Gotlands län: februari. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Larsson, M., Molin, T. & Pettersson, C. red (2010a): Förutsättningar för upplevelseindustri och kreativa näringar på Gotland: Forskning, utveckling och praktik i samverkan. Forskning för nya näringar, 2010: 1. Högskolan i Jönköping.
Lindsö, E. (2010): Livet, makten och konsten att våga vara sig själv. Albert Bonniers Förlag: Stockholm.
Ljunggren, S-B. (1992): Folkhemskapitalismen: Högerns
programutveckling under efterkrigstiden. Tidens Förlag: Stockholm. Lokalt företagsklimat (2008). Svenskt näringsliv: Stockholm.
Lokalt tillväxtarbete, en kvalitativ studie (2011): Kan kommuner påverka tillväxt och i så fall hur? Rapport 0086. Tillväxtverket: Stockholm. López-Claros, A., Porter, M.E., Sala-i-Martin, X. & Schwab, K. eds (2006): The Global Competitiveness Report 2006–2007. World Economic Forum: Geneva.
Lundgren, H. red (2001): Arbetsgivarnas dilemma. Ekelids förlag: Stockholm.
Lundh, C. (2002): Spelets regler: Institutioner och lönebildning på den svenska arbetsmarknaden 1850–2000. SNS-förlag: Stockholm. Löwenberg, C., Molin, T. & Pettersson, C. (2009): Utvärdering av Raka spåret i Gotlands kommun. Högskolan på Gotland. (Stencil).
Molin, T. (2003): Den rätta tidens mått: Göthiska förbundet, fornforskningen och det antikvariska landskapet. Skrifter från forskningsprogrammet Landskapet som arena. Umeå universitet: Umeå.
Molin, T. & Pettersson, C. (2012/kommande): Natur- och kulturpolitik för hållbar utveckling (prel titel): Gotland University Press. Högskolan på Gotland.
Moss Kanter, R. (1989): When Giants Learn to Dance: Mastering the challenge of strategy, management, and careers in the 1990s. Simon and Schuster: New York.
Nilsson, T. (2004): Mellan arv och utopi – moderata vägval under hundra år, 1904–2004. Santérus Förlag: Stockholm.
Nutek (2005a). Nuteks årsbok 2005. Rapport 2005: 9. Nutek: Stockholm.
Nutek (2005b): Regionala tillväxtprogrammen 2004: På väg mot hållbar tillväxt. Rapport 2005: 44. Nutek: Stockholm.
Nycander, S. (2002): Makten över arbetsmarknaden: Ett perspektiv på Sveriges 1900-tal. SNS-förlag: Stockholm.
Peters, T.J. & Waterman, R.H. (1982): In Search of Excellence: Lessons from America’s best-run companies. Harper & Row: New York.
Pettersson, C. (2007): Glokal institutionalisering: Mötet mellan globala och lokala idéer om kommunal näringspolitik för hållbar utveckling. Örebro Studies in Political Science 19, Örebro Universitet.
Pettersson, C. (2010): ”Företagsklimat på Gotland – vad, hur och varför mäter man?” Larsson, M., Molin, T. & Pettersson, C. red: Förutsättningar för upplevelseindustri och kreativa näringar på Gotland: Forskning, utveckling och praktik i samverkan. Forskning för nya näringar, 2010: 1. Högskolan i Jönköping.
Pettersson, C. (2011a): ”Metaphors and myths in political life”
Pettersson, C. & Christensen, D. eds: Local Development and Creative Industries. Gotland University Press, no 9.
Pettersson, C & Bro, A. (2011): ”Is ”development” necessary to innovation?” Pettersson, C. & Christensen, D. eds: Local Development and Creative Industries. Gotland University Press, no 9.
Pettersson, C., Bro, A. & Edlund, A. (2000): Visionär pragmatism: Om näringslivsutveckling för hållbar utveckling i Karlskoga. Novemus, Örebro universitet.
Putnam, R.D., Leonardi, R. & Nanetti, R.Y. (1992): Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton University Press: Princeton.
Regional ekonomisk tillväxt (2005). Förutsättningar, indikatorer och mått. Statistiska Centralbyrån: Stockholm.
Regionala tillväxtprogrammen 06 – På väg mot ett fokuserat tillväxtarbete (2007). Nutek Infonr 028–2007. Nutek: Stockholm. Räkna Räkna Ranka (2011): En rapport om att mäta företagsklimatet i kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm.
Rätt attityder och bra dialog viktigt för ett bra företagsklimat (2010). Svenskt näringsliv: Stockholm.
Rönn, J. (2002): ”Tillsammans kan vi förändra”: En skrift om bra och dåligt företagsklimat. Svenskt näringsliv: Stockholm.
Sahlin-Andersson, K. (2000): Transnationell reglering och statens omvandling – granskningssamhällets framväxt. Score rapportserie 2000: 14. Score: Stockholm.
Schumpeter, J.A. (1976): Capitalism, Socialism and Democracy. George Allen &Unwin: London.
Schwab, K. (2010): The Global Competitiveness Report 2010–2011. World Economic Forum: Geneva.
Schwab, K. (2011): The Global Competitiveness Report 2011–2012. World Economic Forum: Geneva.
.se Företagen (2010). En undersökning om kommunernas webbplatser utifrån ett företagsperspektiv. Sveriges Kommuner och Landsting: