Att synliggöra fastighetsförvaltningens miljöbelastning

Med utgångspunkt från studierna av miljöstyrning i de nio organisationerna ville jag sedan undersöka hur miljöpåverkan skulle kunna beskrivas och redovisas

samt hur sådan information skulle kunna användas i miljöstyrningen (forskningsfrågorna 4-5). I kapitel 3 har jag introducerat ordet miljöbelastning som en precisering på vad jag menar med miljöpåverkan. Jag kommer därmed att tala om att synliggöra miljöbelastningar i detta avsnitt. I avsnittet beskrivs angreppssätt samt hur jag samlat data som fått utgöra utgångspunkt för min diskussion. På vilka grundval jag sedan har valt ut exempel på lämpliga indikatorer/nyckeltal samt hur de har beräknats ses istället som resultatredovisning och kommer i kapitel 6. Detta gäller även erfarenheterna av att samla in nödvändiga data.

Verkliga data från en förvaltningsenhet som underlag

För att kunna diskutera hur miljöbelastningar skulle kunna synliggöras och redovisas valde jag att arbeta med verkliga data från ett företag. En möjlighet hade också varit att utgå från de nio organisationernas miljöutredningar och från denna information föreslå ett antal användbara indikatorer. Genom ett sådant tillvägagångssätt skulle jag emellertid gå miste om möjligheten att få erfarenhet av svårigheter/begränsningar respektive möjligheter att samla in nödvändiga data.

Även här har jag istället valt att utnyttja fallstudiemetodik. Eftersom mitt primära syfte med denna del var att få ta del av verkliga data som skulle kunna användas för att beräkna miljöbelastningar fanns egentligen ingen anledning att samla data från flera analysobjekt. Då mina studier av miljöstyrning visade att rutinerna för att samla data för uppföljning av miljöarbetet kunde skilja sig ansåg jag det emellertid intressant att välja två objekt. På grund av tidsbrist var jag till slut tvungen att överge den tanken och i slutändan koncentrerade jag mig på att få tillräckligt med data från ett objekt. Det jag gick miste om var i synnerhet möjligheten att kunna redovisa jämförelser vilka hade kunnat tydliggöra hur miljöbelastningar från olika förvaltningsenheter kunde förklaras.

Detta var emellertid inte ett primärt syfte för denna undersökning.

Förvaltningsenheten – en organisatorisk avgränsning för miljöstyrning

Vad kunde då vara ett lämpligt analysobjekt för att försöka beräkna miljöbelastningar för fastighetsförvaltning? I fastighetsförvaltarens miljöstyrning krävs information om miljöpåverkan såväl på aggregerad (företag eller förvaltningsområde) nivå som på byggnadsnivå. Mina intervjustudier visade att åtminstone övergripande miljömål formuleras på företagsnivå och att detaljerade miljömål ofta formuleras på det som motsvarar

förvaltningsområdesnivå. För att söka efter åtgärder för att uppnå målen måste man vanligen ner på fastighets- eller byggnadsnivå. Fastighetsförvaltarens miljöaspekter kan inte alltid knytas till enskilda fastigheter/byggnader.

Exempelvis krävs transporter av varor och människor, skötsel av utemiljöer, inköp av olika slag som är svåra att relatera till en viss fastighet. Det finns således flera orsaker till att det finns behov av mer aggregerad information än för enskilda byggnader.

Som jämförelseobjekt för mina beräkningar har jag därför valt något som jag kallar för förvaltningsenhet. Förvaltningsenheten är fysiskt avgränsad och kan vara en mindre del av eller lika med ett organisatoriskt förvaltningsområde.

Förvaltningsenheten kan bestå av en eller flera fastigheter med såväl byggnader som tomtmark i form av både grönytor och hårdgjorda ytor som alla sköts av fastighetsförvaltaren. Även vägar och parkeringar som byggts just för att betjäna de brukare som bor eller arbetar i förvaltningsenheten ingår under förutsättning att de sköts och underhålls av fastighetsförvaltaren. Skötseln sker vanligen av ett visst antal anställda knutna till enheten. Med förvaltningsenhet menar jag alltså en organisatorisk tillhörighet. Ett idealt fall är som i figur 4.2 nedan där enheten utgörs av ett homogent, sammanhängande bostadsområde som är så pass stort att fastighetsförvaltarens personal enbart arbetar i detta område. Transporter som tillhör skötseln sker huvudsakligen inom den avgränsade förvaltningsenheten.

Det kan lika gärna vara så, i synnerhet i tätorts- och innerstadsmiljö, att förvaltningsenheten utgörs av ett spritt antal mindre fastigheter som sköts av samma personal och som organisatoriskt tillhör samma förvaltningsområde, se figur 4.3. Transporter som tillhör skötseln sker här huvudsakligen mellan förvaltningsenhetens olika delar. Av mina intervjustudier framgick också att i de fall detaljerade mål formuleras på denna eller förvaltningsområdesnivå har man vanligen tagit fram rutiner för att samla in data som kan användas för uppföljning av målen.

Figur 4.2 Fysiskt sammanhängande förvaltningsenhet.

Figur 4.3 Organisatoriskt sammanhängande förvaltningsenhet.

Urval av förvaltningsenhet

Eftersom jag redan kände till svårigheterna att samla miljödata från fastighetsförvaltning genom tidigare erfarenheter (t ex Johansson och Wijkmark, 1999; Malmqvist, 2001b, 2002; Brunklaus och Thuvander, 2002) utgjorde tillgängligheten till data det absolut viktigaste kriteriet vid valet av studieobjekt.

Valet föll därmed på ett företag som också ingick i intervjustudien och som jag hade uppfattat hade tillgång till en stor mängd data jag var intresserad av. Då jag sex år tidigare hade arbetat i detta företag samt återknutit kontakter i samband med intervjuerna kunde datainsamlingen underlättas betydligt. Med andra ord, jag visste vem jag skulle tala med direkt för att få fram de uppgifter jag var intresserad av. En förvaltningsenhet i företaget valdes ut i samråd med företagets representant med möjligheterna att få fram data som viktigaste kriterium. För enkelhets skull föredrog jag också en homogen förvaltningsenhet av typen i figur 4.2. Objektet beskrivs mer ingående i kapitel 6.

Datainsamling - fastighetsdata

I kapitel 3 har jag fört ett resonemang om hur miljöbelastningar av fastighetsförvaltningen skulle kunna synliggöras och vilka data som i så fall skulle kunna krävas. Studien avgränsades till att omfatta några miljöaspekter i fastighetsförvaltarens verksamhet. Datainsamlingen inriktades primärt på ett antal miljöpåverkande flöden. Jag har därmed också inriktat mig på att i första hand beskriva det jag tidigare kallat för extern miljöpåverkan. Ambitionen var att få med huvudparten av de miljöaspekter fastighetsförvaltarna arbetar med,

Hus

Parkering

Bilväg

Gräns för värderingsområde

Hus

Parkering

Bilväg

Gräns för värderingsområde

Gata

Hus

Gräns för värderingsområde Gata

Hus

Gräns för värderingsområde

med ledning av de resultat som framkommit i den första delstudien. Samtidigt var inte ambitionen att täcka in allt utan att använda datamängden som diskussionsunderlag. De kriterier som har legat till grund för valet av aspekter har varit att åtminstone några av dem skall vara möjliga att översätta till miljöbelastningar samt att några bör ta upp sådana miljöaspekter som inte fångas om man väljer att studera en enskild fastighet. Exempel på de senare är transporter, maskinanvändning, städning och användning av kemikalier relaterat till driften av fastigheterna. Jag koncentrerade mig på driften av fastigheterna och valde därför att inte heller ta upp materialflöden som används vid en eventuell om- och nybyggnation. Slutligen skall sägas att urvalet av aspekter också föregicks av en värdering med avseende på vilka data som ansågs vara möjliga att tillgå. Denna värdering byggde på mina egna erfarenheter på området (t ex. Malmqvist 2001b, 2002) samt granskning av de nio studerade organisationernas miljöutredningar.

Ett indatablad (bilaga 4) upprättades som först skickades ut i förväg till min kontaktperson på företaget så att han fick fylla i så mycket han kunde. Vilka uppgifter som verkade möjliga att plocka fram diskuterades sedan igenom med berörda personer i företaget. Som utomstående forskare kan det vara mycket svårt att komma till ett nytt företag och snabbt få de uppgifter man är ute efter.

Att jag tidigare hade arbetat där underlättade därför avsevärt.

Som kompletterande metod gick jag också runt själv i förvaltningsenheten och noterade uppgifter samt fotograferade för att skapa mig en bild över den fysiska miljön vilket skulle kunna ge ett mervärde vid resultatdiskussionen.

Triangulering skedde således främst i den form att jag kunde få vissa uppgifter bekräftade genom observation. Ett exempel på detta är att elbilar verkligen användes i området, figur 4.4.

Figur 4.4 Fastighetsskötaren Boris dyker upp i en av företagets elbilar när jag var ute i förvaltningsenheten.

Insamlingen av data utgjorde sedan grund för att diskutera vilka möjligheter som finns att tillgå användbara uppgifter om förvaltningsenhetens miljöbelastning.

En mindre delmängd av de insamlade uppgifterna har sedan utnyttjats för att föreslå ett antal miljöindikatorer och för att diskutera möjligheterna till att beräkna miljöbelastningar från sådana data.

Datainsamling – övriga uppgifter

För att kunna genomföra beräkningar av miljöbelastningar enligt LCA-metodik krävs också andra uppgifter som inte är knutna till förvaltningsenheten. LCI²⁸ -data för bränslen har jag i möjligaste mån hämtat från en sammanställning över livscykeldata som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram (Uppenberg et al, 1999). LCA-data för el kommer från en LCA-studie gjord av Vattenfall (Brännström-Norberg et al, 1996). För att räkna om uppgifter om bränsleanvändning, etc, har jag utnyttjat den danska LCA-metoden UMIP:s omräkningsfaktorer från utsläpp till miljöbelastningar, sk.

karakteriseringsfaktorer (Wenzel et al, 1997). Forsberg (2003) rekommenderar att de LCI-data som utnyttjas för elanvändning bör utgöras både av medelvärden och värden för marginalel. Syftet brukar få avgöra om man väljer det ena, det andra eller bägge. I mitt fall har jag velat beskriva miljöbelastningar för aktuella förhållanden, en statusbeskrivning, och jag har då gjort bedömningen att medelvärden bäst tjänar mitt syfte. Värden för marginalel kan vara mer relevanta då man vill räkna på vad olika förändringar i framtiden kan tänkas leda, i ändrade miljöbelastningar. Tillförlitligheten hos såväl omräkningsfaktorer som utnyttjade LCI-data är förhållandevis god så till vida att det är de bästa uppgifter vi har att tillgå idag. Forsberg (2003) poängterar emellertid att för att kunna göra trovärdiga miljöbedömningar idag och i framtiden är det viktigt att kvaliteten på LCI-data stärks.

Ovan nämnda LCI-data är så kallade generiska eller genomsnittliga data. För fjärrvärme och avfallshantering har jag emellertid samlat in specifika data som gäller för rådande lokala förhållanden. Det ger möjlighet att presentera en mer korrekt bild av hur det ser ut på just den studerade förvaltningsenheten. I övrigt har jag haft kontakt med ett antal personer för att få data om exempelvis produkters elkonsumtion, avfallshantering, miljömärkning, etc. Av bilaga 5 framgår källor för de övriga data jag har använt mig av.

28 LivsCykelInventering.