• No results found

Fastighetsförvaltarens miljöfrågor

4 METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

5.4 Fastighetsförvaltarens miljöfrågor

Vilka miljöfrågor anser de här organisationerna vara viktigast att arbeta med?

För att besvara den frågan har jag granskat vilka miljöaspekter de har värderat som betydande eftersom det är så de viktiga miljöfrågorna definieras i ett miljöledningssystem. Jag har också studerat hur proceduren att identifiera betydande miljöaspekter har gått till.

Organisationernas betydande miljöaspekter

Figur 5.3 visar en översikt över vilka miljöaspekter de här organisationerna har bedömt som betydande samt vilka områden de har formulerat miljömål för.

Formuleringarna av de betydande miljöaspekterna är mina egna men de utgör enbart en kategorisering med avseende på de frågor som organisationerna har uppgett är deras betydande miljöaspekter. Det här är alltså de miljöfrågor som bör vara de som prioriteras i organisationernas miljöarbete. Då materialet har varit svårbedömt alternativt att organisationerna inte velat lämna ut uppgifter har enbart betydande miljöaspekter från fem organisationer tagits med i bilden (mittenkolumnen). De ger emellertid en tillräckligt god bild.

Figur 5.3 Betydande miljöaspekter och områden för miljömål i organisationerna.

Energianvändning för uppvärmning, materialanvändning, inbyggda miljö- och hälsofarliga material och produkter, elanvändning, avfall och transporter är de frågor som av de fem organisationerna värderats som viktigast att arbeta med.

Mer än hälften av de aspekter som omnämns av de här fem organisationerna tas dock bara upp av en organisation. Det beror i synnerhet på att begreppet miljöaspekt ses på något olika sätt. Exempelvis har Storstadsbolaget valt att ange CO2-utsläpp till luft istället för energianvändning och transporter som betydande miljöaspekter. Orsaken till det är att tydliggöra att man fokuserar på att minska miljöbelastningen i form av minskade CO2-utsläpp. Benämningen av miljöaspekter på detta sätt har de alldeles nyligen förändrat.

”Därför att, om tanterna här i seniorhuset släcker lyset eller bara har stearinljus för att vara solidariska. Och så köper de lök som kommer från Tasmanien. Jag menar, struntade de i löken så kunde de ju ha lyset på resten av sitt liv. Så att man måste räkna i ekologiska konsekvenser och inte i kWh”. (Miljöchefen på Storstadsbolaget)

Betydande miljöaspekt

Inbyggda miljö- och hälsofarliga material/prod.

Materialanvändning

Personalens transporter till och från arbetet Utemiljöfrågor

Upphandling av tjänster

Energianvändning för luftkonditionering Hyresgäster med miljöfarlig verksamhet Vattenanvändning

Företag som identifierat denna miljöaspekt som betydande

Företag som har formulerat miljömål för denna miljöaspekt

Storstadsbolaget Mellanstadshus AB Huset Kommunalfastigheter Statslokaler

Staden Fastighets AB Sydbyhus Norrortsbostäder

Betydande miljöaspekt

Inbyggda miljö- och hälsofarliga material/prod.

Materialanvändning

Personalens transporter till och från arbetet Utemiljöfrågor

Upphandling av tjänster

Energianvändning för luftkonditionering Hyresgäster med miljöfarlig verksamhet Vattenanvändning

Företag som identifierat denna miljöaspekt som betydande

Företag som har formulerat miljömål för denna miljöaspekt

Storstadsbolaget

Storstadsbolaget Mellanstadshus AB HusetAB Huset Kommunalfastigheter StatslokalerStatslokaler Staden Fastighets AB Sydbyhus Norrortsbostäder

Att begreppet betydande miljöaspekt inte är entydigt framgår också av att några av organisationerna tar upp miljöinformation till hyresgäster och upphandling av tjänster som betydande. Andra ser sådana aktiviteter mer som medel för att nå miljömålen och kallar dem ej för betydande miljöaspekter:

”Och nästa steg är ju naturligtvis att påverka våra kunder, våra hyresgäster. I det här då, miljöledningssystemet. Så att även de då försöker att tänka på samma sätt.”

(Förvaltaren på Sydbyhus)

Likaså anger en majoritet av de intervjuade miljösamordnarna att innemiljöfrågor är en prioriterad fråga de arbetar med. Trots detta har enbart Storstadsbolaget identifierat det som en betydande miljöaspekt enligt figur 5.3.

Identifiering av betydande miljöaspekter

Samtliga organisationer har genomfört en identifiering av betydande miljöaspekter vilket beror av att de utgått från ISO 14001 när de byggt upp sitt miljöledningssystem. Som grund för att identifiera vilka miljöaspekter som är betydande ligger i alla de studerade organisationerna någon form av miljöutredning. I dessa utredningar har man försökt att kvantifiera aspekter beroende på mängd eller omfattning. Det kan exempelvis gälla årlig energi- respektive vattenanvändning i fastigheterna eller hur mycket hushållsavfall som årligen produceras av fastigheternas brukare. I majoriteten av organisationerna har miljöutredningarna genomförts av konsulter. Samma konsulter har sedan också varit behjälpliga i processen att identifiera betydande miljöaspekter.

De konsultmetoder som utnyttjats i de studerade organisationerna för att identifiera betydande miljöaspekter grundar sig i samtliga fall på någon form av poängbedömning. Organisationens miljöpåverkande aktiviteter sammanställs i en lista (exempelvis som den i figur 5.3) och dessa aspekter tilldelas sedan olika poäng beroende på i vilken grad de bidrar till olika miljöproblem, i vilken omfattning de förekommer och om det finns lagkrav som styr aspekterna. I några av organisationerna har också aspekterna satts i relation till de nationella miljökvalitetsmålen (Sveriges miljömål, 2003). Poängen sammanräknas sedan och de aspekter som erhållit flest poäng anses vara betydande. I regel följer därpå ytterligare en värdering som grundar sig på incitament att arbeta med en fråga, främst utifrån ekonomiska motiv. Denna slutgiltiga värdering avgör sedan vilka områden man prioriterar i det fortsatta arbetet.

Som tidigare har tagits upp är tillgången på kvantitativa data för att genomföra bedömningen ofta begränsad. Som konsekvens kan objektiviteten och träffsäkerheten i resultatet förstås ifrågasättas. Då tillgången på miljödata är bristfällig och metoderna i hög grad kriteriebaserade utgör bedömningen snarare en avspegling på rådande samhällssyn, praxis i branschen och företagsekonomiska prioriteringar än en naturvetenskapligt grundad jämförelse.

I intervjuerna tydliggörs att flera miljösamordnare ej varit så intresserade och involverade i proceduren att identifiera betydande miljöaspekter. Mina intervjuer tyder på att för den handlingsinriktade miljösamordnaren känns det inte så väsentligt att lägga sina resurser på att se till att identifieringen av miljöaspekter går till på ett trovärdigt och konsekvent sätt. Man vill hellre komma igång att arbeta praktiskt med de miljöfrågor man anser är väsentliga.

Man hade kunnat förvänta sig att de organisationer som valt att inte certifiera sig då tog mer lätt på processen att identifiera betydande miljöaspekter. Det går emellertid inte att spåra några sådana skillnader mellan de certifierade och de icke certifierade organisationerna i denna studie.

”Det finns ju en metodik, en rutin för hur det ska gå till och den …jag vet inte om jag klarar av att beskriva den. Alltså våra betydande miljöaspekter idag det är i huvudsak att se till att vi följer lagstiftningen.” (Miljöchefen på Staden Fastighets AB)

”Hittills har vi ju egentligen bara haft så att vi reviderar, eller vi går igenom, vi tittar tillbaka på den här första konsultutredningen då, en gång per år. Och ser vad vi borde ta itu med härnäst. Men nån regelrätt, så att säga, omvärdering av den gjorda

miljöutredningen då 97/98 det har vi inte gjort.” (Miljöchefen på Norrortsbostäder)