Drivkrafter för miljöarbetet

Varför organisationer väljer att inleda miljöarbete eller bedriva miljöstyrning kan ha flera orsaker. I större enkätstudier i företag i Sverige nämns konkurrensfördelar (Zackrisson et al, 2000), tryck från kunder och lagstiftning (Näringslivets miljöchefer, 2002) som viktiga orsaker. De angivna drivkrafterna kan emellertid vara olika om man frågar varför en organisation väljer att inleda miljöarbete eller om man frågar vilka drivkrafter som finns för de frågor i miljöarbetet man mer specifikt väljer att arbeta med.

Omvärldsintresset är den övergripande drivkraften för miljöstyrning

Varför har de organisationer jag har studerat valt att arbeta med miljöstyrning?

De personer jag har intervjuat anger i kör att de inte upplever några uttalade krav om att de bör bedriva miljöarbete. Likväl har de valt att göra det. Vare sig kund-, ägar-, myndighets- eller andra intressentkrav upplevs som stora. Inte heller nämns ekonomiska eller konkurrensmässiga incitament som avgörande.

Miljöchefen på Mellanstadshus uttrycker det på följande sätt:

”Så har det ju också legat ganska väl i tiden med miljö. Det har blivit mer accepterat och mer en del av det dagliga livet. Att man ska tänka på det”

(Miljöchefen på Mellanstadshus)

Bland de undersökta organisationerna i min studie råder en bred enighet om att den absolut främsta orsaken till att miljöarbetet inleddes var att man började få en känsla av att man borde arbeta med detta. I flera fall var en viktig katalysator också att det fanns en ”eldsjäl” med befogenheter i organisationen som, av samma skäl, började driva miljöfrågan.

Att omvärldens ökade intresse för miljöfrågor hade betydelse visar exempelvis följande citat från Norrortsbostäder:

”Vår kommun har ju varit väldigt tidigt ute och väldigt framgångsrika när det gäller just Agenda 21-arbetet. De ligger långt framme i Sverige också som jag bedömer det och

det har nog påverkat de anställda på det sättet att det har inte varit konstigt att börja tänka på miljöfrågor i Norrortsbostäder”

(Miljösamordnaren på Norrortsbostäder)

I Sverige kom Agenda 21-arbetet att bli vida utbrett under 1990-talet.

Arbetssätten byggde mycket på underifrånperspektiv och att skapa miljömedvetenhet som kunde resultera i att människor ökade sin handlingsberedskap för miljöåtgärder i sin vardag. Dels har många kommuner inom ramen för Agenda 21-arbetet ordnat miljöutbildning för all personal, inklusive för det kommunala bostadsbolagets anställda. Dels insåg många Agenda 21-samordnare att det kommunala bostadsbolaget utgjorde en viktig aktör för att i nästa led kunna engagera många människor (deras hyresgäster) rörande miljöåtgärder i deras vardag (i första hand källsortering). Flera av de kommunala organisationerna i studien verkar tidigt ha kommit i kontakt med Agenda 21-arbetet vilket verkar ha spelat en viss roll när det gäller att komma igång med eget miljöarbete. De privata organisationerna har också inspirerats av Agenda 21-arbetet men att vara ett offentligägt företag innebär också ett samhällsansvar vilket följande citat ger uttryck för:

”…i och med att vi då är ett helt statligt ägt bolag så måste vi göra vår insats.”

(Miljöchefen på Statslokaler)

De privata organisationerna nämner istället finansmarknaden som en omvärldsintressent man lyssnar till:

” Finansanalytiker hade börjat skriva rapporter om det här och miljöfonder hade startat och så”. (Miljösamordnaren på AB Huset)

Miljöfonder kan bland annat innebära att en fondförvaltare gör en analys av vilka börsnoterade företag som de anser har det bästa miljöarbetet. Dessa företag väljer man då att investera i, i en viss miljöfond. Staden Fastighets AB, som är ett av de två intervjuade företagen som är börsnoterade, menar likväl att denna drivkraft är svag för att arbeta med miljöfrågor men ändock av större betydelse än kundkraven;

”Det är ju bara en, nischade fonder och sånt där alltså. De är intresserade men de flesta placerare är inte intresserade. Det här är en marginell företeelse. Men den är i alla fall tydligare än hyresgästsidan.” (Miljöchefen på Staden Fastighets AB)

När det gäller Kommunalfastigheter är det istället ägardirektiven som styr all verksamhet, inklusive miljöarbetet. Vilka miljömål som går att uppnå beror i hög grad på hur den rådande politiska majoriteten prioriterar miljöfrågan.

Kommunalfastigheter är troligen dock ej representativt för kommunala fastighetsförvaltningar i landet över lag. De kommunala bostadsbolagen är inte alls styrda på detta sätt och representanterna från dessa organisationer upplever det snarare som att de ligger långt före sina respektive kommuner. Det visar sig emellertid att de kommunala bostadsbolagen i min studie tillhör den grupp av allmännyttiga bostadsbolag som tagit egna initiativ för att ligga i fronten när det gäller miljöarbete i branschen.

Hos IMC, som arbetar på uppdrag, är det numera i synnerhet krav från kunderna som bidrar till miljöarbetet. Kundkraven är emellertid relativt specifika och i synnerhet omfattar de hur IMC sköter miljöinformation om kundernas fastigheter. Här gäller följaktligen vanliga avtal, IMC gör helt enkelt det som kunden kräver, bara de får betalt.

”Om kunden ställer krav på att vi ska bara köpa miljömärkta produkter eller vad det kan vara, eller att vi ska minska alla förbrukningar med en viss % då får vi naturligtvis jobba efter det så länge vi naturligtvis får betalt.” (Miljösamordnaren på IMC)

Även om ekonomi inte framförs av någon av miljösamordnarna som en drivkraft för att bedriva miljöstyrning finns det argumentet under ytan. Såväl Staden Fastighets AB som Statslokaler uppger att man i och med de ständigt pågående köp/sälj-processerna i dessa företag såg ett stort värde i att få ökad ordning och kontroll på sina fastigheters miljöstatus inför framtida försäljningar. Det utgjorde alltså ett argument för att inleda miljöstyrning.

Ett par av miljösamordnarna uttrycker också att de är övertygade om att miljöarbetet långsiktigt är ekonomiskt lönsamt för företagen. I det operativa miljöarbetet använder de också sådan argumentation gentemot ledningen. De menar bland annat att energibesparande åtgärder på lång sikt ger värdehöjande effekter i företaget som därmed kan stärka företagets konkurrenskraft längre fram. Likaså anser de att det finns en stor fördel med att ligga steget före i miljörelaterade investeringar, exempelvis i utveckling av bostadsnära källsortering då kommunen successivt höjer taxorna.

”Det drabbar vårt varumärke och det kostar mer pengar och idag är det mer att det är nödvändigt att göra det. Och det är en konkurrensfördel som vi ser idag. Men man måste också jobba med det och marknadsföra att vi gör det här (miljöarbetet, min anm.).” (Miljöchefen i Statslokaler)

Representanterna från de privata företagen i studien framhåller att miljöarbetet i dotterbolagen har underlättats när koncernledningen fattat beslut om att arbeta efter miljöledningssystem. Detta gäller Staden Fastighets AB och AB Huset medan IMC har haft svårare att driva miljöarbetet på grund av bristande koncernintresse.

Ekonomiska incitament betydelsefulla för vilka miljöaspekter man väljer att arbeta med

Mer uttalade kundkrav och inte minst ekonomiska incitament får således främst betydelse för vilka frågor man väljer att prioritera i miljöarbetet. Exempelvis framgår det av mina intervjuer genomgående att energifrågorna prioriteras då man ser möjligheter till ekonomiska besparingar inom detta område. Åtgärden att underlätta källsortering har åtminstone några av organisationerna arbetat med för att de har upplevt kundkrav på detta område. Statslokaler har i undantagsfall haft potentiella hyresgäster som också ställt krav på exempelvis ”grön el” i lokalerna. Kundkraven upplevs trots allt som små. Staden Fastighets AB:s miljöchef sammanfattar kundkraven;

”…vanliga hyresgäster, de bryr sig aldrig. Myndigheter kan göra det, statliga och kommunala.” (Miljöchefen i Staden Fastighets AB)

Certifierade miljöledningssystem finns det emellertid inga kunder som ställer krav på i denna bransch, åtminstone inte för närvarande.