Så återstår frågan om min studie kan anses ha en bra kvalitet eller ej eller annorlunda uttryckt om jag på ett adekvat sätt redovisat för läsaren min forskningsprocess så denne kan bedöma om mina resultat är trovärdiga eller ej. Det är i första hand mitt kunskapsintresse (epistemologi) och min världsbild (ontologi) som styrt hur jag gått tillväga för att samla in data med hjälp av olika metoder. Min forskning bygger på en empirisk-holistisk världsbild (http://www.fou.nu). Ett holistiskt perspektiv betyder att jag som forskare anser att ”allt hänger samman”, vilket betyder att helheten kan ses som mer än de delar som ingår. Detta står i kontrast till det som kan kallas för en atomistisk världsbild, där helheten enbart utgörs av de olika ingående delarna (ibid.). Som framgått tidigare i detta kapitel har det funnits och finns en omfattande debatt om vilken verklighet, som kan anses mest giltig (jfr Science Wars). Min uppfattning är att man bör förhålla sig ödmjuk till hur världen kan uppfattas. Världen hänger sannolikt samman på något vis och därför behövs såväl förståelse som förklaringar av både naturen och det sociala livet.
Den typ av data jag samlat in kan beskrivas som kvalitativa och bygger på officiella dokument och intervjuer med olika aktörer inom hemtjänstens domän. En viktig utgångspunkt har varit att tolka den mening, som mina respondenter ger olika händelser eller aktiviteter i sin vardag. Mening skapas i min studie utifrån ord snarare än siffror (Saunders m.fl., 2012). Som referensram för denna tolkning har jag använt mig av delar av Giddens struktureringsteori (1976, 1979, 1986) samt nyinstitutionell teori (Lounsbury, 2008;Zetterquist-Eriksson, 2009).
För att avgöra om en studie har en viss kvalitet är det vanligt att man använder sig av begreppen validitet och reliabilitet. Men dessa begrepp är svårapplicerade på en kvalitativ studie. Orsaken är att begreppen utgår från ett positivistiskt perspektiv där hypotestestning och generaliseringar är det som intresserar forskaren. Utifrån ett sådant synsätt antas en studie ha god reliabilitet om studien kan upprepas av andra forskare och då i princip erhålla samma resultat (Saunders m.fl., 2012). Man kan därmed säga att
validiteten/trovärdigheten stärker tidigare studiers resultat. Min studie, som syftar till att öka förståelsen för vad som händer då man inför ett nytt styrinstrument i ett socialt sammanhang där det finns etablerade verk- samhetsnormer för hur arbetet skall utföras, har snarare fokus på den mångtydiga empirin och studieobjektens egna verklighetsuppfattningar och tankesätt. Då är det inte första hand kvalitetsaspekter, som validitet, reliabilitet och reproduktion som är intressanta vid datainsamlingen (http://www.fou.nu). Snarare handlar det om kvalitetsaspekter som beskriver hur medveten jag är om mitt perspektivval, min studies interna logik (kallas också validitet) det vill säga hur delarna hänger ihop till en helhet. Vidare är det viktigt att ange hur jag höjt kvaliteten på mina data samt avslutningsvis om min studie kan anses ha legitimitet. En viktig del i detta är om läsaren kan följa hur jag kommit fram till mina slutsatser.
Jag har visat perspektivmedvetenhet genom att redovisa och diskutera min förförståelse i studien. Genom min delstudie i hemtjänsten blev jag också mer uppmärksam på den styrningsregim som nu används och som redan fanns i min första studie men som delvis gick mig förbi på grund av mitt interorganisatoriska perspektiv. Intern logik, kallas också för validitet eller trovärdighet 40, och syftar på hur väl man beskrivit sin datainsamling, sitt urval av respondenter och sin analysprocess. Trovärdigheten handlar om att få de olika delarna att hänga ihop men också om de resultat jag fått fram kan sägas representera den verklighet jag studerat. Enligt min uppfattning har jag ökat trovärdigheten i min studie genom att ge en utförlig beskrivning av de olika delar, som ingått i min forskningsprocess. Jag har också stärkt trovärdigheten genom att respondenterna själva har fått läsa mina utskrifter av intervjuerna för att komma med förtydliganden eller rätta eventuella missuppfattningar från min sida. Övriga projektmedlemmar har också bidragit till trovärdigheten genom att komma med synpunkter utifrån sina egna delar av projektet. Jag har också använt mig av rikligt med citat från mina intervjuer som ett led i att stödja det resultat jag kommit fram till. Citaten har också gett stöd till min analys och de slutsatser jag kommit fram till. Sammantaget menar jag att trovärdigheten för min studie har ökat genom de kvalitetsaspekter jag tagit upp och därmed också gett legitimitet till studien. Min ambition har varit att läsaren tydligt skall kunna följa hur den frågeställning jag utgått från har en tydlig koppling till min ontologiska utgångspunkt och mitt kunskapsintresse, mitt metodologiska val, min datainsamling och analys samt de slutsatser jag kommer fram till.
En fråga som jag ställt mig är om mina resultat är möjliga att överföra eller tillämpa mer generellt. Svaret på den frågan överlämnar jag till läsare att
40. Jag motsäger mig delvis här eftersom jag tidigare framhållit att begreppen validitet och reliabilitet inte är direkt överförbara till en kvalitativ studie. Men eftersom det kvantitativa perspektivet har dominerat forskning så har deras begrepp fått stor genomslagskraft. Båda begreppen används även när man diskuterar en kvalitativ studies kvalitet.
84
avgöra. Det jag gjort är att presentera den väg min forskningsprocess tagit och där jag vid slutet av vägen presenterat mina resultat. Men om resultaten går att tillämpa för andra enheter och i andra sammanhang får läsaren själv bedöma.
I nästa kapitel beskriver jag den kommun och de data, som jag samlat in kring dess verksamhet och historia.