Som framgått av tidigare avsnitt föreslår jag att Socialtjänstlagen (SoL) skulle kunna utgöra en alternativ styrningsregim inom hemtjänsten. Orsaken är att jag tolkar det som framkommit i enhetschefers och controllerns utsagor att de vill ta större hänsyn till brukarnas perspektiv i sitt arbete. Men också att de vill ge personalens arbete mening så att de kan känna stolthet över det och behålla sin professionella självständighet. Det omsorgsideal de förespråkar menar jag är tydligt kopplat till SoL.
En närmare granskning av vad SoL (2001:453) innebär ger följande beskrivning. Samhällets socialtjänst skall bygga på demokrati och solidaritetens grund för att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet (ibid., 1§). Den sociala situationen skall inriktas på att frigöra och utveckla
enskildas och gruppers egna resurser samtidigt som verksamheten skall visa respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vidare står det att insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet och det skall finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3§). Från januari 2011 tillkom två nya bestämmelser i lagen; dels en nationell lag om värdegrund för äldre, som skall ge dem ett värdigare liv dels att hemtjänsten skall underlätta vardagen för de äldre. Bestämmelserna framhåller att alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (5 §). Arbetet i äldreomsorgen och omsorgsarbetet skall genomsyras av en värdegrund, där viktiga aspekter är privat och kroppslig integritet, själv- bestämmande, individanpassning och delaktighet och att insatser är av god kvalitet. Men värdegrunden pekar också på att den äldre, så långt möjligt skall få välja när och hur stöd och hjälp eller annan lättåtkomlig service skall ges. Syftet är att underlätta för äldre personer att ha inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänstinsatserna. Ytterligare en förändring, som kom i samband med värdegarantin är att kommunen ges befogenhet att lämna kompensation till en enskild person om kommunen inte klarat av att ge ett beslut i tid eller inte gett det bistånd, som garanterats. Här tydliggör man för brukare och övrig medborgare att det är individens behov som skall respekteras och att hemtjänsten därmed har en ”social funktion” att fylla.
Men för att ovanstående intentioner skall vara genomförbara måste man förändra arbetssättet inom hemtjänsten och utgå från vad brukaren vill ha och när han/hon vill ha detta. SoL är mycket tydlig med att det är brukaren som skall sättas i centrum och att det är utförandeprocessen som bör vara utgångspunkt. Utförandeprocessen kan ses som horisontell, vilket betyder att man bör se den som en helhet eller som ett system. Att utgå från ett systemiskt synsätt svarar väl mot vad Brandt & Stigendal (2012), Seddon & O´Donovan (2010) och Seddon (2010) menar att man bör arbeta med när det gäller service- och tjänsteverksamhet. Seddon (2010) framhåller att det fokus, som idag finns på resursstyrning och kostnadsminskningar snarare bidrar till höjda kostnader, hög personalomsättning och låg arbetsmoral än tvärtom. Eftersom behov behandlas som ”produktion”(jfr maskinmetaforen) ger det upphov till en mängd falska behov eftersom man inte lyckas lösa kundens problem eller göra det på rätt sätt. Kunderna kommer då att klaga och ställa ytterligare krav, som innebär dubbelarbete och efterjusteringar. Orsaken till detta är att man separerat ”tänkandet” och ”görandet” vid beslutfattandet. En lösning på detta är att förstå vad efterfrågan innebär sett utifrån kundernas perspektiv – vad frågar de efter och/eller vilka behov/problem vill de ha uppfyllda och/eller ha hjälp att lösa? Detta ligger i linje med SoL:s utgångspunkt – att det är brukaren och dennes behov, som skall vara utgångspunkt för hemtjänstens arbete. Men då måste man också förbättra det arbetsflöde, som uppstår från det att efterfrågan uppstått till dess man tillfredsställt den.
116
Det är personalen som bäst förstår hur kundernas efterfrågan kan analyseras och anpassas till det arbetsflöde som krävs för att uppfylla variation och flexibilitet. De som arbetar med systemet anses vara de som är bäst lämpade att se vilka möjligheter till lärande och utveckling som finns i arbetsflödet (Seddon, 2010). En konsekvens av detta är att beslutsfattandet bör vara integrerat i själva arbetet. Om det här systemiska tänkandet skall bli möjligt krävs också att ledningen ändrar sitt fokus från att leda hemtjänstens personal till att styra själva systemet. I ett sådant tänkande bör ledningen arbeta med att skapa förutsättningar för att förbättra prestationer och kundnöjdhet (ibid.). Som en följd av detta kommer andra mått och mätetal att behöva utvecklas, vilket hemtjänstpersonalen tydligt påpekade vid mina intervjuer. Dessa mätetal kan bidra till att hjälpa chefer och hemtjänstpersonal att bättre förstå och förbättra sina prestationer utifrån den variation, som finns i brukarnas efterfrågan. Fortfarande måste dock budgetmål finnas kvar men fokus skall vara på det operativa arbetet som utförs inom hemtjänsten.
Att se SoL som en alternativ styrningsregim menar jag är möjligt eftersom den bygger på värderingar kring hur äldre skall ha ett värdig och tryggt liv. Men också att de skall få vara med och ha ett bestämmande inflytande på hur och när olika omsorger och insatser skall ges. Omsorgerna och servicen skall vara av hög kvalitet och utföras på ett kostnadseffektivt sätt vilket jag menar är möjligt om organisationen och medarbetarna utvecklas parallellt utifrån ett systemiskt synsätt. Kvalitetsaspekter i processerna är viktigt framgår det i SoL. Kopplar vi detta till hemtjänsten, är det viktigt att förstå och styra organisationen som ett system, så att arbetsflödet inom enheterna kan möta brukarnas efterfrågan. Det är också viktigt att det är personalen inom hemtjänsten som skall svara för mätningar och förbättringar av arbetsflödet. De utsagor jag tagit upp i min studie visar att det är sådana intentioner, som enhetscheferna och dess personal har med sitt arbete, men som är problematiska att uppnå med nuvarande ekonomiskt administrativa ideal. Ett sådant ideal sätter fokus på effektivitet och produktivitet och budget i balans, eller med andra fokus på resursanvändning snarare än kundfokus och arbetsflöden (Bergman & Klefsjö, 2012).
Sammanfattningsvis illustrerar jag mitt resonemang kring de olika styridealen, ett ekonomiskt administrativt ideal och ett omsorgsideal i tabell 4. Tabellen har jag hämtat från Seddon (2010, s. 15). Han jämför command- and-control perspektivet med systemperspektivet utifrån ett antal kriterier. Jag har behållit command-and-control perspektivet, som jag uppfattar ligger i linje med kommunens styrningsregim och det jag kallat för ekonomiskt administrativa styridealet. Men jag har lagt till Socialtjänstlagen (SoL) till systemperspektivet. Detta eftersom lagen väl svarar mot det systemiska perspektiv som Seddon och andra förordar för den typ av offentlig verksamhet jag studerat (se till exempel Bejerot, 2011; Brandt & Stigendal, 2012; Hofstede, 1978). Jag har tagit med utsagor från mitt empiriska material för att
visa på det motstånd som finns mot nuvarande styrningsregim. Alla utsagorna finns med i mitt empiriska material i bilaga 1.
Framtida studier av SoL, som en alternativ styrningsregim, bör fokusera på, att tillsammans med berörd personal i hemtjänsten, arbeta fram en plan för hur ett systemiskt perspektiv kan tillämpas i verksamheten. Det handlar då om att till exempel undersöka vad det är som ”skapar värde” och ger kvalitet för kunderna/brukarna mer konkret. Men också att utveckla chefs- och ledarrollen mot att stödja arbetsprocesserna så att medarbetarna kan ges ökat inflytande och en ökad kompetensbas i sitt arbete.
Tabell 4. Command-and-control perspektiv kontra systemperspektiv/SoL perspektiv samt olika utsagor från aktörer i den kommunala hemtjänsten.
Källa: Modifierad variant av Seddon, 2010, s. 15. Command- and-control perspektivet Utsagor från enhetschefer, exempel på motstånd Systemperspektivet/SoL Perspektiv Hierarkisk
toppstyrning Hur kommer det här kunden och medarbetaren till godo.
Utifrån och in (d.v.s. kundstyrt, min. anm.), system
Utformning Funktionell
indelning Det är kunden som skall vara i fokus. Efterfrågan, värde och flöde
Beslutsfattande Separerat från
arbetet Vi jobbar med att kunden skall ha rätt beslut.
Integrerat med arbetet
Mätetal Produktion,
mål, standarder
Om jag inte håller budgeten blir jag uppmärksammad och får frågor.
Varför mäts inte de olika aktiviteter vi har för kunderna t.ex. utflykter, fester? Varför mäter man inte utifrån det salutogena synsättet, som förespråkas i anvisningarna?
Förmåga, variation i relation till syfte (dvs.
118 Command- and-control perspektivet Utsagor från enhetschefer, exempel på motstånd Systemperspektivet/SoL Inställning till
kunder Kontraktsmässigt Hur kan detta gynna kunderna? Vi vill överträffa kundernas förväntningar. Vi jobbar mycket med kundnöjdhet.
Vad är viktigt för kunderna
Ledningens
uppgift Planera och kontrollera människor och budgetar
Politikerna och tjänstemännen menar att hemtjänsten är för dyr … men istället för att säga det till kunderna… får vi genomföra besluten. Det behövs mer dialog med beställarna.
Förändringsagent, det vill säga förändra systemet
Grundsyn Kontroll Vi brottas med att få
kundtimmar och personaltimmar i balans.
Det är penningen som styr.
Ekonomin är överordnat allt annat. Ersättningsnivåerna hindrar oss att jobba i mötesforum.
Lärande
Förändring Re-aktiv Vi följs upp via
brukarenkäter och personalenkäter.
Anpassningar, integrerad i systemet
Command- and-control perspektivet Utsagor från enhetschefer, exempel på motstånd Systemperspektivet/SoL Motivation Utifrån (bonus, tävlingar)
Det är väldigt svårt att skicka folk på utbildning, vi har för låg ersättning. Jag kan bara göra lite punktinsatser för delar av gruppen.
Inneboende (personlig utveckling)
120
Referenser
Abbott, A. (1988). The systems of professions – an essay on the division of expert labor. Chicago: University of Chicago Press
Ahrens, T. & Chapman, C. (2002). The structuration of legitimate performance measures and management day-to-day contests of accountability in a UK restaurant chain. Management Accounting Research, vol. 13, s. 1–15
Ahrens, T. & Chapman, C. (2007). Theorizing practice in management accounting research. I C.S. Chapman, A.G. Hopwood & M.D. Shields (red.), Handbooks of management accounting research (s. 99–112). Elsevier
Almqvist, R. (2006). New Public Management – om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll. Malmö: Liber förlag
Almqvist, R., Holmgren-Caicedo, M., Johansson, U. & Mårtensson, M. (2012). Ansvarsfull verksamhetsstyrning. Malmö: Liber förlag
Alvehus, J. (2012). 4 myter om professionella organisationer. Lund: Studentlitteratur
Andersson, M. (2006). Botvids väg till rätt vård. Planering av ett inter-
organisatoriskt vårdkedjeprojekt. Licentiatavhandling vid Mälardalens högskola Anell, A. (2007). Varför är det så svårt att styra sjukvården? Medicinsk
specialisering och professionens intressen. I P. Blomqvist (red.), Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård (s. 78-103). Stockholm: SNS Förlag
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund:
Studentlitteratur
Asplund, J. (1983). Om undran inför samhället. Lund: Argos/Palmkrons förlag Astvik, W. (2003). Relationer som arbete. Förutsättningar för omsorgsfulla möten i
hemtjänsten. Arbete och hälsa 2003:8. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Astvik, W. & Aronsson, G. (2000). Specialister eller generalister? Arbetsvillkor och omsorgskvalitet i hemtjänst- och boendestödsverksamhet. Arbete och hälsa 2000:2. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Astvik, W., Bejerot, E. & Pettersson, I-L. (2001). Gränser i omsorgsarbete: En studie om arbetets innehåll, villkor och kvalitet. Arbete och hälsa 2001:16. Solna: Arbetslivsinstitutet
Barley, S, (1986). Technology as an occasion for structuring: evidence from observations of CT Scanners and the social order of radiology departments. Administrative Science Quarterly 31, s. 78–108
Barley, S. & Tolbert, P. (1997). Institutionalization and Structuration: Studying the links between action and institution. Organization studies, vo18/1, s. 93–117 Baxter J. & Chua, W.F. (2003). Alternative management accounting research –
whence and whiter. Accounting, Organizations and Society, vol. 28, s. 97–126 Beckérus, Å. & Edström, A. (1991). Doktrinskiftet. Nya ideal i svenskt ledarskap.
Bejerot, E. (2011). New Public Management och läkarnas arbetsförhållanden. I Nilsson, A. (red.). Ett hållbart arbetsliv – om organisation och ledarskap. Stockholm: FAS
Berger, P.L. (1969). Invitation till sociologi. Stockholm: Rabén & Sjögren. Berger, P.L. & Luckman T. (1966). The social construction of reality. Doubleday
(Svensk översättning från engelska: Kunskapssociologi. Wahlström & Widstrand)
Bergman, B. & Klefsjö B. (2012). Kvalitet – från behov till användning. Lund: Studentlitteratur
Blomgren, M. & Sahlin-Andersson, K. (2003). Ledning på distans. Att skapa kunskap för politisk styrning av hälso- och sjukvården. Stockholm: Landstings- förbundet
Blomgren, M. (1999). Pengarna eller livet? Sjukvårdande professioner och yrkes- grupper i mötet med en ny ekonomistyrning. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet
Blume, E. (2013, 21 juni). Läkarna i protest mot vårdsystemet. Dagens Nyheter, s. 8 Boland, R. (1993). Accounting as the interpretive act. Accounting, Organizations
and Society, vol 18, no 2/3, s. 125–146
Boland, R. (1996). Why shared meaning have no place in structuration theory. A reply to Scapens and Macintosh. Accounting, Organizations and Society, vol 21, s. 691–697
Brandt, J. & Stigendahl, L. (2012).Lean och systemsyn i stat och kommun – förutsättningar, hinder och möjligheter. Sekreterarrapport 2012, Innovations- rådet
Brante, T. (1989). Anthony Giddens och samhällsvetenskapen. Stockholm: Sym- posium bokförlag
Brunsson-Holmblad, K. (2005). Ekonomistyrning – om mått, makt och människor. Lund: Studentlitteratur
Brännmark, M. (2012). Lean i kommun och myndigheter – en översikt över existerande empirisk forskningslitteratur. Innovationsrådet
Burns, J. (2000). The dynamics of accounting change – inter-play between new practices, routines, institutions, power and politics. Accounting, Auditing and Accountability Journal, vol. 13, nr 5, s. 566–596
Burns, J. & Scapens, R. (2000). Conceptualizing management accounting change: an institutional framework. Management Accounting Research, vol. 11, s. 3–25 Czarniawska, B (2013). What social science theory is and what it is not. I H. Cor-
vellec (red.), What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Köpenhamn: Liber/Copenhagen Businsess School Press
Christensen, T. & Laegreid, P. (2002). New Public Management. The transformation of ideas and practice. Aldershot: Ashgate
Collier, P.M. (2001). The power of accounting: a field study of local financial management in a police force- I Management Accounting Research, 2001, vol. 12, s. 465-486
Corvellec, H. (red.) (2013). What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Köpenhamn: Liber/Copenhagen Business School Press
Covaleski M.A. & Dirsmith, M.W. (1988). The use of budgetary symbols in the political arena: a historically informed field study. Accounting, Organizations and Society, s. 1–24
Deming, W. (1986). Out of crisis: quality, productivity and competitive position. Cambridge: Cambridge University Press
Deming, W. (1994). The New Economics- for industry, government, education. Cambridge: The MIT Press
122
Doolin, B. (2004). Power and resistance in the implementation of a medical management information system. Information Systems Journal, vol. 14(4), s. 343–362.
Dysart-Gale, D. (2005). Communication Models, Professionalization, and the Work of Medical Interpreters. Health Communication, 17(1). Hämtad 2014-03-01 från http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1207/s15327027hc1701_6#.U14WxPRd VKU. doi: 10.1207/s15327027hc1701_6
Edvardsson, B. & Witell, L. (2012). Tjänstekvalitet. I H. Jordal (red.), Den svenska tjänstesektorn, s. 345–358. Lund: Studentlitteratur
Englund, H. (2005). Struktur och handlingar i en kommunal reform – erfarenheter av balanserad styrning. Doktorsavhandling, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Englund, H, & Gerdin, J. (2008). Structuration theory and mediating concepts: pitfalls and implications for management accounting research. Critical Perspectives on Accounting, vol. 19, s. 1122–1134
Englund, H, Gerdin, J. & Burns, J. (2011). 25 years of Giddens in accounting research: Achievements, limitations and the future. Accounting, Organizations and Society, vol. 36, s. 494–513
Englund, H. & Gerdin, J. (2012, in press). Structuration theory in accounting research: applications and applicability. Critical Perspectives on Accounting European Public Sector Award (2013). Hämtad 2013-02-13 från
http://www.epsa2013.eu/?utm_source=European?Institute+ofPublic?Administra tion
Fransson, O. & Jonnergård, K. (red.) (2009). Kunskapsbehov och nya kompetenser – professioner i förhandling. Stockholm: Santerius förlag
Fischer, C. (2007). Researching and writing a dissertation. A guidebook for business students. Essex: Printice Hall
Giddens, A. (1976). New rules of sociological method: a positive critique of interpretative sociologies. New York: Basic Books Inc.
Giddens, A. (1979). Central problems in social theory – action, structure and contradiction in social analysis. London: McMillan Press Ltd.
Giddens, A. (1986). The constitution of society. Oxford: Polity Giddens, A. (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Granlund, M (2001). Towards explaining stability in and around management accounting systems. Management Accounting Research, vol. 12(2), s. 141–166 Grönroos, C. (2000). Service Management and Marketing. A Customer Relationship
Management Approach.Chichester: Wiley
Gunnarsson, H., Hedenström Gustafsson, M. (2011). Hemtjänstval knäcker kommunalarna. Kommunalarbetaren, (8), s. 10–15,
Gurt, S. (2012). Så dödar vi en människa. Stockholm: Wahlström & Widstrand förlag
Gustafsson, A. (2012, 12 oktober). Socialsekreterare slår larm. Dagens Nyheter, s. 8 Hacking, I. (1999). The social construction of what? Cambridge: Harvard University
Press
Hallberg, M. (2013). Looking at theory in theory of science. I H. Corvellec (red.), What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Köpenhamn: Liber/Copenhagen Businsess School Press
Hartman, L. (2011, 16 oktober). Hur får vi konkurrensutsatt välfärd att fungera optimalt? Dagens Nyheter, s. 6
Hartman, L. (red.) (2011). Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS förlag
Hasselbladh, H., Bejerot, E. & Gustafsson, R. (2008). Bortom New Public
Management – institutionell transformation i svensk sjukvård. Lund: Academica Adacta
Hellqvist, A. (1997). Praktik och idéer. Om organisationsrutiners betydelse i förändringssammanhang. Doktorsavhandling vid Linköpings universitet Hermele, K. (2001). Det globala kasinot och dess kritiker från Keynes till Tobin.
Stockholm: Ordfront.
Hofstede, G. (1978). The poverty of management control philosophy. Academy of Management Review, juli 1978
Holmström, N. & Lindholm, G. (2011). Från begrepp till beslut. Stockholm:Bonnier Utbildning
Hood, C. (1995). The New Public Management in the 1980s: variations on a theme. Accounting, Organizations and Society, vol. 20, nr 2/3, s. 93–109
Högberg, O. & Wallenberg, J. (2013). Spänningen mellan styrning och professionell självständighet. Rapport 18. Göteborg: Kommunforskning i Västsverige. Institutet för Kvalitetsutveckling. Hämtad 2013-02-13 från ”Utmärkelsen Svensk
Kvalitet och Bättre Skola”, http://www.siq.se/
Jansson, B., Nitz, L., Wedin, M. (2013, 24 juni). Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller. Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/ Johanson, U. & Skoog, M. (2007). Verksamhetsstyrning - för utveckling, förbättring och förändring. Malmö: Liber
Johnson, B. (2001). Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner. Statsvetenskaplig Tidskrift, årg. 104, nr 2, s. 97–114
Kaplan, R. & Norton, D. (1996). The balanced scorecard: translating strategy into actions. Boston: Harward Business School Press
Konkurrensverket (2013:1). Kommunernas valfrihetssystem – med fokus på hemtjänst. Slutrapport 2013:1
Kraus, K. (2007). Sven, inter-organizational relationships and control – a case study of domestic care of the elderly. Doktorsavhandling vid Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI), Stockholm
Kraus, K. (2008). Sven eller pengarna? Styrningsdilemman i äldrevården. Stockholm: EFI, Handelshögskolan
Lagrosen, S. & Lagrosen, Y. (2011). Mänsklig kvalitetsutveckling. Lund: Studentlitteratur
Lappalainen & Szebehely, M. (1996). Äldreomsorg, kvalitetssäkring och
välfärdspolitik. I J. Palme J & I. Wennemo (red.), Generell välfärd. Hot eller möjligheter. Stockholm: Norstedts Tryckeri
Larsson, P. (2012, 29 februari). Undersköterska slår larm om brister i hemtjänsten: Brukarna är personnummer och vi är robotar. Eskilstuna-Kuriren, s 1, 4-5 Larsson, R. (2012). Stressen ökar när alltmer tid går till att gå in och ut system.
Hämtad 2012-11-15, från http://www.suntliv.nu/amnen/Ledarskap-och- organisation/
Lindelöf, M. & Rönnbäck, E., (2004). Att fördela bistånd. Om handläggnings- processen inom äldreomsorgen. Doktorsavhandling vid Umeå universitet Lingås, L.G. (1998). Över andras tröskel. Etik vid omsorgsarbete i andras hem.
Lund: Studentlitteratur
Lindvall, J. (2011). Verksamhetsstyrning. Från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. Lund: Studentlitteratur
Liljevall, E. (2010). Tolv nycklar till framgång – vård, omsorg och valfrihet. Höganäs: Bokförlaget Komlitt AB
Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling: varför – vad – hur? Lund: Studentlitteratur
124
Llewelyn, S. (2003). What counts as theory in qualitative management and accounting research? Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 16, nr 4, s. 662–708
Lounsbury, M. (2008). Institutional rationality and practice variation: new direction in the institutional analysis of practice. Accounting, Organizations and Society, vol. 33, s. 349–361
Macintosh, N. (1994). Management Accounting and Control Systems – an organizational and behavioral approach. England: John Wileys & Sons Macintosh, N. & Scapens, R. (1990). Structuration theory in management
accounting. Accounting, Organizations and Society, vol. 15, nr 5, s. 455–477 Messner, M. (2009). “The limits of accountability”. Accounting, Organizations and
Society, Vol. 34, s. 918–938
Morgan, G. (1997). Organisationsmetaforer. Lund: Studentlitteratur
Målqvist, I., Åborg, C. & Forsman, M. (2011). Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg – en kunskapssammanställning om New Public Management. Rapport 2011:11. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälso- akademi
Målqvist, I. (2009). Styrningens påverkan på omsorgskvalitet, ekonomi och arbets- förhållanden i hemtjänsten – utveckling av ett kvalitetsledningssystem. Stockholm: Karolinska Institutet
Nordström, M. (2000). Hemtjänsten. Organisering, myndighetsutövning, möten och arbeten. Lund: Studentlitteratur
Olsson, E. (2005). Hemtjänstens organisationsformer och kvalitet in i 2000-talet. Lund: Socialhögskolan
Otley, D. (2008). Did Kaplan and Johnson get it right? Accounting, Auditing and Accountability Journal, vol. 21, nr 2, s. 229–239
Parkatti, J. (2007). Anthony Giddens struktureringsteori och dess betydelse för diskussionen om metodologisk individualism kontra holism. Helsingfors: Helsinki University
Parment, A. (2010). Ekonomistyrning – kort och gott. Stockholm: Liber Förlag Parsons, K. (2003). The Science Wars. Debating scientific knowledge and
technology. New York: Prometheus Books
Quist, J. (2005). Sammanhållna processer – en studie om horisontell samverkan. Karlstad: Centrum för tjänsteforskning
Roberts, J. (2013). “Testing the limits of structuration theory in accounting research”. Critical Perspectives on Accounting (in press)
Roberts, J. & Scapens, R. (1985). Accounting systems and systems of accountability – understanding accounting practices in their organizational contexts.
Accounting, Organizations and Society, vol. 10, nr 4, s. 443–456
Rouse, J. (2007). Practice philosophy. I S. Turner & M. Risjord (red.) Handbook of the philosophy of science (vol.15): Philosophy of anthropology and sociology. London: Elsevier
Saunder, M., Lewis P., & Thornhill, A. (2012). Research methods for business students. London: Prentice Hall
Scapens, R. (2006). “Understanding management accounting practices: A personal