8. Slutsatser och avslutande reflektioner
8.2 Avslutande reflektioner
Några övergripande reflektioner jag vill avsluta med är att det är intressant att remissinstanser påpekar att den svenska implementeringen av EU-rättsliga direktiv ofta går utöver vad som är nödvändigt enligt det aktuella direktivet som är aktuellt.
Denna kritik utdelades också för införandet av skattetvistlösningsdirektivet. Det belystes att det faktum att Sverige går utöver vad som krävs enligt direktivets minimikrav inte är bra för företagens konkurrenskraft. Det vore intressesant att
undersöka hur andra stater infört direktivets bestämmelser för att se om Sverige verkligen gått längre än de andra medlemsländerna. Ett ämne för kommande forskning vore att jämföra det svenska införandet av direktivet med andra länders tolkningar och implementeringar. I direktivet rekommenderas samtliga EU-medlemmar att undersöka tillämpningen av direktivet efter en period på fem år och sedan lämna synpunkter till kommissionen. Men även dessförinnan tycker jag att det skulle vara intressant att göra denna jämförelse. Det skulle också vara betydelsefullt att se hur lång tid det har tagit att lösa tvisterna samt vilka tillämpningssvårigheter som uppstått. För att få ett rimligt resultat av den undersökningen, behöver dock några år först få passera.
En sista reflektion som slog mig när jag gjorde min analys, var att jag tyckte mig kunna urskilja en skillnad i vilken ”part” som ansågs att direktivet sätter i fokus för varför skattetvister faktiskt måste komma till en lösning. Har direktivet tillkommit för att effektivisera staternas möjligheter till tvistlösning, eller har det kommit till för att motverka den skattskyldiges risk att sitta fast i dubbelbeskattningskonflikter?
Vilken part direktivet sätter i främsta fokus anser jag får betydelse för hur direktivet implementeras i nationell rätt då den främsta partens behov bör tas hänsyn till när direktivet ger olika valmöjligheter. Mitt resonemang lyder enligt följande.
Staternas arbete med att motverka skattebaserosion och vinstflyttning gör att det sker omfattande förändringar i staternas skattelagstiftning, dessutom under en kort tid. Det leder till komplexa regelsystem och med komplexiteten, samt med den differens som också uppstår angående staternas olika tolkningar av nya regelverk, kommer staterna hamna i tvister kring vilken som är den mest korrekta tolkningen för att försvara sin skattebas. Att skattetvister löses är följaktligen något som givetvis ligger i staternas intresse och att det engagerar EU:s institution som sådant är också givet. Men en intressegrupp som jag antar bör ha mest fokus är de skattskyldiga, eftersom utan dessa företag och personer finns det inte något att beskatta. Jag tror att anledningen till att reglerna nu har införts genom ett ingripande från EU är på grund av kopplingen till den inre marknadens fria rörligheter. När skattehinder hämmar marknaden påverkas hela världens ekonomi och som i förlängningen ger mindre skatteintäkter för alla stater. Tidigare i min analys belyser jag några exempel där regeringens argumentation indikerar att fokus läggs på att ge staternas behöriga myndigheter ett verktyg för att lösa skattetvister. Att skattetvistlösningsdirektivet tillkommit för att vara ett verktyg till den svenska behöriga myndigheten får jag uppfattning av är ett synsätt som också delas av SKV eftersom verket anger i sitt remissyttrande till lagförslaget att den valda lagstiftningstekniken bör användas med försiktighet, men att det ändå är ett acceptabelt val eftersom regelverket i praktiken enbart kommer tillämpas av SKV.263 Jag ställer mig frågande till om inte regelverket kommer tillämpas av fler än SKV, exempelvis skattskyldiga och skatterådgivare. Som tidigare nämnts har jag en stor förståelse för att direktivet naturligtvis är ett verktyg för staternas behöriga myndigheter. Men jag intar samtidigt ståndpunkten att direktivets tvistlösningsmekanismer sätter den skattskyldige i centralt fokus. Denna perspektivskillnad om huruvida skattetvistlösningsdirektivet är ett verktyg för behörig myndighet eller om det framförallt ska möjliggöra att den skattskyldige ges tillgång till att driva tvisten fram till en lösning, kan utgöra anledningen till att vissa moment i tvistlösningsprocessen inte anses behövas i svensk reglering då SKV bedöms inte ha det behovet (se avsnitt 7.7 om behörig domstol). När jag studerar
263 Se Fi2019/00521/S3 – SKV, s. 1.
direktivets syften och ändamål utläser jag att regelverket sätter företag och personer i primära fokus. Den uppfattningen anser jag dessutom styrkas av det faktum att de behöriga myndigheterna redan innan haft möjligheter, även om de nu effektiviserats, att lösa internationella dubbelbeskattningskonflikter genom exempelvis ömsesidiga överenskommelser i skatteavtal. De som med direktivet ges möjlighet att driva processen är den skattskyldige, och då bör rimligtvis inte dennes verktyg i verktygslådan tas bort. Det är onekligen den skattskyldige som lider den primära förlusten av att stå mitt i tvisten om dubbelbeskattning.
Källförteckning
Offentligt tryck
Europeiska unionen Direktiv
Rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen
(skattetvistlösningsdirektivet).
Rådets direktiv 2016/1164/EU av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion
(skatteflyktsdirektivet eller direktivet mot skatteundandraganden).
Konvention
Konvention 90/436/EEG. Konventionen av den 23 juli 1009 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap.
EU-förslag
Regeringskansliet Faktapromemoria 2018/19:FPM32 Meddelande om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik.
https://data.riksdagen.se/fil/63CF188F-1484-474C-A720-79272A46439E
Sverige Proposition
Prop. 2018/19:143 Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU.
Prop. 2017/18:61 Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder.
Lagrådets yttrande
Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-05-23.
Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Erik Nymansson och Thomas Bull.
https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/2019/05/Genomf%C3%B6rande-av-direktivet-om-skattetvistl%C3%B6sningsmekanismer-inom-EU-1.pdf
Remissyttranden
Yttranden avseende betänkandet Fi2019/00521/S3:
- Datainspektionen - Domstolsverket
- Föreningen för auktoriserade revisorer (FAR) - Företagarna
- Förvaltningsrätten i Stockholm (FR Sthlm)
- Handelshögskolan på Göteborgs universitet (juridiska institutionen) - Handelshögskolan i Stockholm
- Insamlingsstiftelsen Rättvis skatteprocess
- Justitiekanslern
- Kammarrätten i Stockholm - Konkurrensverket
- Lantbrukarnas riksförbund (LRF) - Näringslivets Skattedelegation (NSD) - Regelrådet
- Riksdagens ombudsmän (JO) - Skatteverket (SKV)
- Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) - Svensk Försäkring
- Svensk Handel
- Svenska Bankföreningen
- Sveriges Advokatsamfund (Advokatsamfundet) - Tillväxtverket
Betänkanden
Fi2019/00521/S3 Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU.
Rättsfall
Europeiska domstolen
Mål C-169/03 Wallentin (förhandsavgörande).
Mål 6/64, Costa mot ENEL, REG 1964, s. 1141.
Litteratur
Bernitz, Ulf., Kjellgren, Anders., Europarättens grunder, upplaga 5, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2014.
Bernitz, Ulf., Kjellgren, Anders., Introduktion till EU, upplaga 5, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2014.
Dahlberg, Mattias., EU och svensk företagsbeskattning, SNS Förlag, Stockholm, 2019.
Dahlberg, Mattias., Internationell beskattning, upplaga 4, Studentlitteratur AB, Lund, 2017.
Gräns, Minna., Decisio Juris, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2013.
Hettne, Jörgen., Otken Eriksson, Ida (red.)., EU-rättslig metod – Teori och
genomslag i svensk rättstillämpning, upplaga 2, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2017.
Hultqvist, Anders., Legalitetsprincipen i inkomstbeskattningen, Juristförlaget JF AB, 1995.
Lehrberg, Bert., Praktisk juridisk metod, upplaga 10, Iusté Aktiebolag, Uppsala, 2017.
Lodin, Sven-Olof., Lindencrona, Gustaf., Melz, Peter., Silfverberg, Christer., Almendal-Simon, Teresa., Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt Del 1-2, upplaga 16, Studentlitteratur AB, Lund, 2017.
Melz, Peter., Kristoffersson, Elenor., Mervärdesskatt – en introduktion, upplaga 19, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2018.
Sallander, Ann-Sophie., Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal, JIBS Dissertation Series No. 089, Jönköping Universitet, 2013.
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:615410/FULLTEXT01.pdf
Sandgren, Claes., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne material, metod och argumentation, upplaga 4, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018.
Simon Almendal, Theresa., Skatteanpassade transaktioner och skattebrott, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005.
Artiklar
Eriksson, Isak., Mustapha, Ella., Svensson, Jessika., Det Multilaterala
Instrumentets inverkan på det svenska skatteavtalsnätet, SvSkt, 2019, s. 502-520.
Hultqvist, Anders., Wiman, Bertil., BEPS – Implementering i svensk skatterätt, SvSkt, 2015, s. 309-324.
Hultqvist, Anders., Internationell interaktiv rättsbildning i skatterätten, SN, 2014, 77-99.
Kleist, David., The Multilateral Convention to Implement Tax Treaty Related Measures to Prevent BEPS – Some Thoughts on Complexity and Uncertainty, Nordic Tax Journal, 2018; 1:31-48.
https://content.sciendo.com/view/journals/ntaxj/2018/1/article-p31.xml
Markham, Michelle., New Developments in Dispute Resolution in International Tax, Revenue Law Journal: Volume 25 issue 1 article 4, 2017.
https://www.austlii.edu.au/au/journals/RevenueLawJl/2015/4.pdf Peczenik, Aleksander., Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT, 1990, 41-52.
Rick, Johan., Användning av OECD-material vid tolkning av svensk intern skatterätt – när och i så fall hur?, SvSkt, 2016:8, s. 541-550.
Strömholm, Stig., Användningen av utländskt material i juridiska monografier – Några anteckningar och förslag, SvJT, 1971, s. 251-263.
Tjernberg, Mats., OECD:s dokument, tolkningsvärdet för ren intern rätt, SvSkT 2017:2, s. 118-129.
Ye, Eugenia., IFA-föredrag om det multilaterala instrumentet, SvSkt, 2018:2 s 177.
Rapporter (litteratur)
Hultqvist, Anders., Om beredningsprocessen för skattelag, SvNärl., september 2014.
Internetkällor
Rapporter (internet) OECD:s modellavtal:
Model tax convention (full version), OECD, 2019.
https://read.oecd-ilibrary.org/taxation/model-tax-convention-on-income-and-on-capital-2017-full-version_g2g972ee-en#page1179
(hämtad 2020-05-10)
OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Measuring and Monitoring BEPS, Action 11: 2015 Final Report
https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/9789264241343-en.pdf?expires=1586325930&id=id&accname=guest&checksum=53171DD51A6 54E6C60FAC5513851304B
(hämtad 2020-04-06)
OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Making Dispute Resolution Mechanisms More Effective, Action 14: 2015 Final Report
http://www.oecd.org/tax/making-dispute-resolution-mechanisms-more-effective-action-14-2015-final-report-9789264241633-en.htm
(hämtad 2020-04-06)
OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Developing a Multilateral Instrument to Modify Bilateral Tax Treaties, Action 15: 2015 Final Report http://www.oecd.org/tax/developing-a-multilateral-instrument-to-modify-bilateral-tax-treaties-action-15-2015-final-report-9789264241688-en.htm (hämtad 2020-04-06)
Explanatory Statment (sammanfattning av alla 15 BEPS-åtgärder) http://www.oecd.org/ctp/beps-explanatory-statement-2015.pdf (hämtad 2020-04-06)
Övriga internetkällor
EU:s officiella hemsida, Om EU, EU:s mål och värderingar, https://europa.eu/european-union/about-eu/eu-in-brief_sv (hämtad 2020-04-03).
OECD:s officiella hemsida, Om organisationen, https://www.oecd.org/about/
(hämtad 2020-04-02).
OECD Home, OECD invites India to participate in its Committee on Fiscal Affairs,
http://www.oecd.org/ctp/oecdinvitesindiatoparticipateinitscommitteeonfiscalaffair s.htm
(hämtad 2020-04-03).
Members of the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS (IF), uppdaterad december 2019
https://www.oecd.org/tax/beps/inclusive-framework-on-beps-composition.pdf (hämtad 2020-04-01)
SKV:s officiella hemsida, Rättslig vägledning, Regler och ställningstaganden, Skatteavtal,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/15311.html (hämtad 2020-04-01)
Regeringens officiella hemsida, så styrs Sverige, lagstiftningsprocessen, https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/lagstiftningsprocessen/
(hämtad 2020-04-10)
Lagrådets officiella hemsida, om Lagrådet, https://www.lagradet.se/om-lagradet/
(hämtad 2020-04-10)