4. Arbetet mot internationell dubbelbeskattning, skatteflykt och skadlig
4.2 BEPS-projektet
4.2.1 Översiktligt om projektet
År 2013 inleddes ett omfattande arbete mot internationell skatteflykt, BEPS-projektet. Många länder såg stora problem med skatteplaneringsstrategier som går ut på att utnyttja luckor i skatteregler och det faktum att ländernas skattesystem inte överensstämmer. För att motverka skenetableringar och skattebaserodering genom avdragsgilla betalningar såsom ränta eller royalty, behöver staterna kommunicera med varandra samt införa samordnade regler mot olika former av skatteundandraganden. De globala bolagsskatteintäkter som staterna går miste om årligen uppskattades till mellan 100 och 240 miljarder US-dollar, vilket motsvarar ungefär 4-10 %91 av bolagsskatterna. Internationell skatteflykt är således inte enbart reserverat för EU-länder eller ens OECD-länder, utan är något som träffar stater runtom i hela världen och därför sker BEPS-arbetet på en global nivå. Ett imponerande antal på 13792 stater är medlemmar i BEPS-projektet och såväl OECD-länder som länder som inte är medlemmar i OECD deltar på lika villkor.
Syftet med projektet var att samla en rad olika åtgärder som staterna kan införa för att komma till bukt med problemet med eroderande skattebaser till följd av flyttning av vinster. Dessa åtgärder är femton stycken och kallas för ”action plans”:93
88 Andersson, K., Vad är BEPS och vad innebär det för Sverige?, SN, 2016, s. 639, 642, 644, 647.
89 Dahlberg, M., Internationell beskattning, s. 254.
90 Hultqvist, A., Wiman, B., BEPS – Implementering i svensk skatterätt, SvSkt, 2015, s. 115-116.
91 OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Measuring and Monitoring BEPS, Action 11: 2015 Final Report, s. 101.
92 Se sammanställning av de 137 staterna, uppdaterad december 2019, Members of the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS (IF), https://www.oecd.org/tax/beps/inclusive-framework-on-beps-composition.pdf.
93 För sammanfattning av åtgärderna se OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Explanatory Statement, 2015 Final Reports.
Action 1: Address the tax challenges of the digital economy Action 2: Neutralise the effects of hybrid mismatch arrangements Action 3: Strengthen CFC-rules
Action 4: Limit base erosion via interest deductions and other financial payments
Action 5: Counter harmful tax practices more effectively, taking into account transparency and substance
Action 6: Prevent treaty abuse
Action 7: Preventing the artificial avoidance of permanent establishment status Action 8-10: Assure that transfer pricing outcomes are in line with value creation Action 11: Measuring and monitoring BEPS
Action 12: Require taxpayers to disclose their aggressive tax planning arrangements (Mandatory disclosure rules)
Action 13: Transfer pricing documentation and country-by-country reporting Action 14: Making dispute resolution mechanisms more effective
Action 15: Develop a multilateral instrument to modify bilateral tax treaties Denna uppsats handlar om skiljedomsförfarandet för att lösa skattetvister och rör sig därmed i huvudsak kring den näst sista åtgärden i BEPS-projektet. Åtgärd 14 är visserligen en del av arbetet inom OECD och alltså inte inom EU, men kommer likväl presenteras i uppsatsen av den anledningen att skattetvistlösningsdirektivet från EU bygger på åtgärd 14 (se avsnitt 4.3.3). Också åtgärd 15 har anknytning till bestämmelser om skiljeförfarande eftersom det multilaterala instrumentet (MLI) utgör ett sätt för hur bestämmelser om tvistlösning kan införlivas i nationell lagstiftning. Ett av huvudsyftena med MLI är nämligen att införliva OECD:s åtgärdsplan på ett snabbt sätt och innehåller artiklar om obligatoriskt och bindande skiljeförfarande.94 Av utrymmesskäl kommer MLI enbart kort nämnas.
4.2.2 Åtgärd 14 – Effektivisering av skattetvistlösningsmekanismerna
Rapporten fastslår en minimistandard för att lösa dubbelbeskattningskonflikter.
Förfarandet för att lösa konflikterna inleds med en ”mutual agreement procedure”
(MAP)95 som på svenska översätts till ”ömsesidig överenskommelse”. Enligt standarden ska staterna se till att det finns möjlighet till en sådan MAP i skatteavtalen och att den behöriga myndigheten har de befogenheter som krävs för att ingå en överenskommelse.96 Behörig myndighet är för svensk del ytterst finansministern, men som delegerat detta till SKV.97 MAP-proceduren är alltså tänkt att lösa dubbelbeskattningskonflikter genom att en skattskyldig då kan vända sig till de behöriga myndigheterna i respektive inblandad stat med sin situation, varpå de tvistande staterna ska söka åtgärder i form av en överenskommelse som undanröjer eventuell dubbelbeskattning. Förutom att en skattskyldig kan påtala när denne anser sig ha blivit beskattad i strid med bestämmelserna i skatteavtalet, ger
94 OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Explanatory Statement, 2015 Final Reports, s. 18 & Eriksson, I., Mustapha, E., Svensson, J., Det Multilaterala Instrumentets inverkan på det svenska skatteavtalsnätet, SvSkt, 2019, s. 503-504.
95 Det är inte enbart BEPS-projektet som innehåller bestämmelser om MAP. Dessa återfinns i art.
25 i OECD:s modellavtal, art. 25 (a) och (b) i FN:s modellavtal och art. 25 i USA:s modellavtal.
96 OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Making Dispute Resolution Mechanisms More Effective, Action 14: 2015 Final Report, s. 11-12.
97 Art. 3 baserade på OECD:s modellavtal. Se även Dahlberg, M., Internationell beskattning, s.
313.
proceduren också behöriga myndigheter utrymme att komma överens om dubbelbeskattningskonflikter som inte omfattas av skatteavtalen.98
Det som gör MAP-förfarandet fördelaktigt är att utan denna möjlighet hade staterna för att träda i förhandlingar med varandra behövt gå via landets utrikesdepartement. Istället ges den myndighet vars huvudsyssla är beskattning, och som därför troligen besitter den nödvändiga kunskapen, en direkt förbindelse med motsvarande myndighet i den andra staten vilket medför att det blir ett både snabbare och enklare förfarande.99
Det finns emellertid också vissa brister med MAP-proceduren. En betydande sådan är att det för vissa typer av situationer har tagit väldigt lång tid att få till en överenskommelse, om ens någon alls. En stat har inte haft någon skyldighet att lösa tvisten genom en MAP och detta gör att en stat vid eventuellt missnöje kan skjuta på förhandlingarna. Den skattskyldige förblir då dubbelbeskattad eller på annat sätt beskattad i strid med dubbelbeskattningsavtalet.100 För att en skattskyldig inte ska lämnas väntande på en lösning alltför lång tid ingår i BEPS-projektets åtgärd 14 att staterna kan komma överens om att om förhandlingarna inte leder till en överenskommelse inom en viss tid, ska frågan avgöras genom ett bindande skiljeförfarande.101 Länderna får då utse en grupp oberoende personer som ska föreslå en lösning om hur dubbelbeskattningssituationen kan undanröjas, och om inte staterna hittar en annan lösning är länderna bundna av den som föreslagits. Till skillnad från innan kommer staterna alltså vara pressade att finna en lösning på skattetvisten eftersom skiljeförfarandet, såvida staten väljer att införa reglerna, kommer vara obligatoriskt och bindande.102 Sverige har ställt sig positiv till förfarandet.103
För att tillämpa skiljeförfarandet måste alla de länder som avser att använda förfarandet se till att bestämmelserna blir en del av skatteavtalen. Detta kan göras antingen genom att:
§ alla aktuella dubbelbeskattningsavtal förhandlas om, eller
§ reglerna blir en del av det multilaterala instrument som föreslås i action 15.
Det första alternativet innebär ett mycket omfattande och tidsutdräkt arbete eftersom det tar lång tid att förhandla om skatteavtalen. Ungefär 30 stater, däribland Sverige, har beslutat att försöka åstadkomma en genväg genom att tillämpa skiljeförfarandet genom MLI vilket är ett spännande ämne att se hur det utvecklas i framtiden.104
98 Dahlberg, M., Internationell beskattning, s. 313.
99 A.a., s. 313-314.
100 Sallander, A-S., Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal, avhandling Jönköping, 2013, s. 190-191.
101 Sedan 2008 finns det en ny punkt i art. 25 (5) i OECD:s modellavtal som alltså numera innehåller bestämmelser om obligatoriskt skiljeförfarande (skiljenämnd).
102 OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Making Dispute Resolution Mechanisms More Effective, Action 14: 2015 Final Report, s. 41 ff.
103 Eriksson, I., Mustapha, E., Svensson, J., Det Multilaterala Instrumentets inverkan på det svenska skatteavtalsnätet, SvSkt, 2019, s. 513-514.
104 A.a., s. 503, 513.