Publicering och kostnader för förfarandet

5. Genomförandet av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU

5.3 Det svenska förslaget i huvuddrag (med utgångspunkt i betänkandet)

5.3.8 Publicering och kostnader för förfarandet

SKV ska tillsammans kunna komma överens med andra berörda behöriga myndigheter om att den ömsesidiga överenskommelsen ska publiceras.

Publiceringen kräver sökandens samtycke. Om de behöriga myndigheterna inte kan komma överens eller om sökanden inte samtycker till publicering av det slutliga beslutet, ska SKV istället publicera en sammanfattning av den ömsesidiga överenskommelsen. SKV ska översända sammanfattningen till sökanden innan publicering, därefter får publiceringen ske tidigast 60 dagar efter att sökanden tagit del av sammanfattningen. Sökanden får invända mot publicering av information som rör exempelvis handels-, affärs-, industri-, eller yrkeshemligheter eller om det skulle strida mot allmän hänsyn att utlämna informationen. Det som SKV ska publicera ska verket också översända till EU-kommissionen. Kommissionen ska upprätthålla en central databas över det som offentliggörs. Uppmärksammas bör att dessa bestämmelser inte bedöms behöva lagfästas i den svenska tvistlösningslagen, utan har införts i förordningen.¹⁹⁰

185 Fi2019/00521/S3, s. 68-71 & se 5 kap. skattetvistlösningslagen.

186 Se avsnitt 7.6.

187 Art. 15.4 skattetvistlösningsdirektivet.

188 Fi2019/00521/S3, s. 71 & 5:5 2st., 5:6 4st. skattetvistlösningslagen.

189 Fi2019/00521/S3, s. 73-75 & art. 17 skattetvistlösningsdirektivet.

190 Fi2019/00521/S3, s. 77-78 & 15-17 §§ skattetvistlösningsförordningen & art. 19 skattetvistlösningsdirektivet.

Avseende förfarandets kostnader ska de, såvida inte de behöriga myndigheterna kommer överens om något annat, delas lika mellan de berörda medlemsstaterna.

Detta gäller endast kostnader för de oberoende personerna samt deras arvode.

Medlemsstaterna ska inte stå för kostnader som berörd person ådrar sig. Det finns också undantag för när den berörda personen kan få stå för samtliga kostnader och det är exempelvis om sökanden återkallar sin ansökan om tvistlösning. För att den behöriga personen ska få stå för alla kostnader krävs behöriga myndigheters samtycke. Det nu sagda föreskrivs i tvistlösningslagen och stadgas likalydande i direktivet. Det ska också sägas att det redan i direktivet anges vissa beloppsgränser för hur mycket de oberoende personernas tjänstgöring får kosta medlemsstaterna.¹⁹¹ 5.3.9 Behörig domstol

I artikel 2 i skattetvistlösningsdirektivet definieras begrepp som används i direktivets artiklar. Behörig myndighet beskrivs som den myndighet i en medlemsstat som utsetts att vara behörig i den aktuella medlemsstaten och i denna uppsats har klargjorts att rollen tillfallit SKV. Något annat som definieras är behörig domstol. Det beskrivs att det är ”den domstol, tribunal eller annat organ i en medlemsstat som har utsetts som sådan av medlemsstaten i fråga”¹⁹². I betänkandet framhåller utredningen att direktivet ger utrymme för varje medlemsstat att anpassa bestämmelserna efter sitt rättssystem och allmänna förvaltning. Utredningen bedömer att de uppgifter en behörig domstol enligt direktivet ska utföra inte ligger i linje med de måltyper och ärenden som faller under vad svenska domstolar normalt har till uppgift. Exempelvis föreskriver direktivet att sökanden ska kunna vända sig till en behörig domstol för att begära att SKV ska utnämna oberoende personer och för att få det slutliga beslutet verkställt av SKV (när myndigheten underlåtit att göra dessa uppgifter inom föreskriven tid). Enligt utredningen ska sökanden istället vända sig till SKV med sin begäran. Avslår verket begäran ska detta ske i form av ett beslut som sedan kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt utredningen finns det därför inget behov att utse behörig domstol i Sverige.¹⁹³

5.3.10 Överklagande

I betänkandet uttrycks att det är viktigt att det är tydlig vilka beslut som ska kunna överklagas och därmed ska detta framkomma i skattetvistlösningslagen (se 10 kap.

i lagen). Utredningen konstaterade att det är ett antal olika typer av prövningar SKV ska utföra enligt skattetvistlösningslagen, men att antalet överklaganden av verkets beslut likväl uppskattas att bli få. Av denna orsak föreslogs att överklagandena ska tas upp till prövning i Förvaltningsrätten i Stockholm och att samtliga beslut kräver prövningstillstånd till kammarrätt.¹⁹⁴

191 Fi2019/00521/S3, s. 79-80 & art. 12 skattetvistlösningsdirektivet & 9 kap.

skattetvistlösningslagen.

192 Art. 2.1b) skattetvistlösningsdirektivet.

193 Fi2019/00521/S3, s. 78-79.

194 A.a., s. 80-81.

6. Ett fiktivt exempel på skattetvistlösningsförfarande

När skattetvistlösningsförfarandet ovan beskrivits har det förekommit en hel del tidsfrister. I syfte att få en uppfattning om hur lång tid det faktiskt kan tänkas ta för en skattskyldig att få sin skattesituation löst, ska jag här sammanfatta tidsfristerna i de olika stegen för att därefter beräkna fram en ungefärlig tid. Som tidigare framgått finns flera alternativa scenarion vilket medför att avsikten inte är att beräkna alla möjliga utfall, utan snarare enbart vad som kan tänkas vara normalfallet. För tydlighetens skull hittar jag på ett exempel att förhålla sig till. Anta att en skattskyldig mottar ett beslut som visar sig ge upphov till en skattetvist i början på februari år 2020.

6.1 Ansökan om tvistlösning

Efter att ha fått lite tid för att granska sitt skattebesked och tillämpligt skatteavtal, upptäcker den skattskyldige i mars år 2020 att två stater (medlemmar i EU) gör anspråk på att beskatta dennes inkomst eller att denne på annat sätt blir beskattad i strid mot tillämpligt skatteavtal.

En ansökan om tvistlösning ska ges in till SKV inom tre år från den dag som sökanden fick del av det beslut eller besked om åtgärd som medfört eller kan medföra att en skattetvist uppstår. SKV ska inom två månader bekräfta att ansökan mottagits. Om ansökan behöver kompletteras ska SKV utfärda ett föreläggande om att sökanden ska ge in uppgifter. Föreläggandet ska utfärdas inom tre månader från det att ansökan om tvistlösning togs emot. Sökanden ska lämna svar inom tre månader från det att föreläggandet togs emot. Inom sex månader från att ansökan anses komplett ska SKV pröva om ansökan godtas. En ansökan som inte prövas inom sex månader, ska anses ha godtagits av SKV.

Den skattskyldige upprättar en ansökan och skickar in den i slutet på mars.

Eftersom den skattskyldige inte är så van att urskilja vad som är relevant fakta och vilka kopior som ska bifogas, behöver SKV inhämta kompletterande uppgifter för att kunna pröva ansökan i sak. SKV skickar föreläggande i mitten av april och får svar bara någon vecka senare på grund av att den skattskyldige är mycket angelägen om att lösa den uppkomna situationen.

Nu ska ansökan prövas av samtliga behöriga myndigheter inom en tidsfrist på sex månader. Den skattskyldiges ansökan godtas redan efter fyra månader (trots att tiden löper över sommarmånaderna), dvs i början på september år 2020.

6.2 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

Om samtliga behöriga myndigheter godtar ansökan om tvistlösning ska de försöka lösa tvisten genom en ömsesidig överenskommelse. Om ansökan nekas i någon av de behöriga myndigheterna kan den skattskyldige begära att en rådgivande kommitté inrättas för att pröva om avvisningen av ansökan var riktig. För enkelhetens skull antar vi här att samtliga behöriga myndigheter godtog den skattskyldiges ansökan, de behöriga myndigheterna ska då försöka lösa tvisten inom två år eller som längst tre år efter förlängning av behörig myndighet.

Scenario 1, om en överenskommelse träffas ska SKV så snart som möjligt underrätta sökanden om när detta skedde och vad den innebär. Sökanden har därefter 60 dagar på sig att meddela SKV om överenskommelsen godtas. Godtas lösningen av sökanden ska den verkställas av SKV så snart som möjligt.

Skattetvisten är då uppskattningsvis löst november år 2022 (början på september år 2020, plus två år, plus 60 dagar).

Scenario 2, om de behöriga myndigheterna inte når en överenskommelse ska sökanden underrättas om detta samt ges en motivering till varför tvisten inte kunde lösas. Den skattskyldige vill givetvis att skattetvisten ska lösas, varför denne begär att inrätta en rådgivande kommitté. Begäran ska lämnas inom 50 dagar från dagen då den skattskyldige tog emot underrättelsen om att behöriga myndigheter inte uppnått en ömsesidig överenskommelse inom den angivna tvåårs-fristen. Sökanden ska ge in begäran till SKV och i det påhittade exemplet gör den skattskyldige det så snabbt denne hinner. Uppskattningsvis blir det i slutet på september år 2022 (början på september år 2020, plus två år, plus två veckor).

6.3 Inrättande av rådgivande kommitté

Begäran av inrättande av rådgivande kommitté kan avslås av behörig myndighet i fall där påföljder har ålagts för skattebedrägeri, grov vårdslöshet mm.. Detta är inte fallet i exemplet utan vi antar att begäran av inrättande av rådgivande kommitté godtas av samtliga behöriga myndigheter. Inrättande ska ske i samråd mellan SKV och övriga berörda behöriga myndigheter. Det finns ett tidskrav på att kommittén ska vara inrättad inom 120 dagar från dagen då begäran mottogs. Inom samma 120 dagar ska SKV underrätta sökanden om att kommittén har inrättats, översända arbetsordningen mm.. I det aktuella exemplet inrättas den rådgivande kommittén efter uppskattningsvis 90 dagar. För enkelhetens skull utför SKV sina åligganden, exempelvis att utse oberoende personer, så sökanden behöver inte skicka in en begäran om detta. Kommittén är således inrättad och börjar förhandla om en lösning i början på januari år 2023 (slutet på september år 2022, plus 90 dagar).

Kommittén ska senast inom sex månader lämna sitt förslag på hur tvisten ska lösas. Yttrandet ska lämnas skriftligen till SKV och sexmånaders-fristen börjar löpa från den dag som kommittén inrättades. Om kommittén anser att ärendet behöver mer tid får fristen förlängas med tre månader. I detta exempel är det tillräckligt med sex månader, kommittén överlämnar därmed sitt yttrande till SKV i början på juli år 2023.

6.4 Ömsesidig överenskommelse efter yttrande från en kommitté 6.4.1 De behöriga myndigheternas olika beslutsalternativ

När SKV mottagit yttrandet från den rådgivande kommittén ska SKV lösa tvisten med den eller de andra behöriga myndigheterna genom en ömsesidig överenskommelse. De behöriga myndigheterna är fria att komma överens om en annan lösning än den som föreslagits av den rådgivande kommittén, men om så inte sker är de bundna av den kommitténs lösning på tvisten. Den tid de behöriga myndigheterna har att komma fram till det slutliga beslutet är sex månader från den dag då kommitténs yttrande mottogs. I exemplet mottog SKV kommitténs yttrande i början på juli år 2023 och sexmånaders-fristen räknas därmed från den tidpunkten.

Nu är vi framme vid sluttampen i förfarandet och här blir det lite krångligare.

När SKV har förhandlat klart med övriga berörda behöriga myndigheter ska SKV, så snart som möjligt, underrätta sökanden om att en överenskommelse nåtts och om dess innebörd. Sökanden ska därefter inom 60 dagar meddela SKV om lösningen godtas och om denne avstår från att vidta andra rättsliga åtgärder. I exemplet antar vi att den skattskyldige godtar överenskommelsen och avstår från andra rättsliga möjligheter, vilket gör att det som blir kvar är att överenskommelsen ska verkställas av SKV. Enligt den svenska lagen är emellertid verkställandetiden olika beroende på om det slutliga beslutet grundar sig på yttrandet eller om de behöriga myndigheterna enats om en annan lösning.

Överenskommelsesituation 1. Om SKV träffat en ömsesidig överenskommelse med övriga berörda behöriga myndigheter om att lösa tvisten på annat sätt än vad som föreslogs av den rådgivande kommittén i yttrandet, ska SKV vidta de åtgärder som krävs för att verkställa överenskommelsen så snart som möjligt efter att sökanden givit klartecken. Eftersom de behöriga myndigheterna i denna situation har förhandlat fram en alternativ lösning, kan tänkas att de behövt nästintill hela förhandlingstiden på sig. Den slutliga överenskommelsen träffas uppskattningsvis därmed början på januari år 2024 (början på juli år 2023 plus ca sex månader). Den skattskyldige har inom 60 dagar meddela SKV om överenskommelsen godtas. I exemplet är sökanden angelägen om att få tvisten löst så den skattskyldige godtar lösningen så fort denne hunnit se över vad överenskommelsen innebär.

Uppskattningsvis ger den skattskyldige SKV klartecken att verkställa efter 30 dagar och SKV ska därmed verkställa så snart som möjligt. Om SKV inte genomför denna förpliktelse kan den skattskyldige begära verkställande, men i exemplet är inte detta nödvändigt. För överenskommelsesituation 1 är skattetvisten slutligen löst ca 1 mars år 2024.

Överenskommelsesituation 2. Om de behöriga myndigheterna beslutar att lösa tvisten i enlighet med den rådgivande kommitténs lösningsförslag kan tänkas att de mer är redaktionella justeringar och övrigt pappersarbete som behöver göras.

Möjligtvis utnyttjas inte sexmånaders-fristen av de behöriga myndigheterna eftersom det grova jobbet redan är gjort av kommittén. Yttrandet mottogs i början på juli år 2023 och de behöriga myndigheterna ser över förslaget under två månader för att sedan besluta i enlighet med yttrandet. I mitten av september år 2023 meddelar SKV sökanden att en ömsesidig överenskommelse har träffats. Sökanden har då 60 dagars svarstid. Den skattskyldige ser över lösningen under en månad och meddelar sedan SKV att denne godtar överenskommelsen i mitten av oktober år 2023. Kvar är att SKV ska verkställa överenskommelsen.

Enligt den svenska lagstiftningen kan SKV inte verkställa överenskommelsen så fort det bara går i denna situation. Så är svensk lag författad med orsak av att direktivet föreskriver att det slutliga beslutet inte ska genomföras om det kan konstateras brister i det oberoende som vissa medlemmar i den rådgivande kommittén ska ha. Det stadgas även att de oberoende personerna inte får ägna sig åt något som kan rubba deras oberoende ställning inom loppet av 12 månader efter att kommittén har lämnat sitt yttrande. Den svenska lagstiftningen återspeglar direktivet genom att om den slutliga lösningen grundar sig på yttrandet från den rådgivande kommittén, ska SKV inte gå på huvudregeln om 60 dagars verkställandetid utan istället vänta ut 12 månaders-perioden och tillsist också pröva om oberoende förelegat. Detta innebär att SKV ska verkställa överenskommelsen inom 13 månader efter att yttrandet lämnats till verket (yttrandet lämnades till verket i början på juli år 2023). Överenskommelsen verkställs följaktligen i mitten av augusti år 2024, varpå skattetvisten är slutligt löst för den skattskyldige.

Överenskommelsesituation 3. Det finns ytterligare ett relevant alternativ och det är om de behöriga myndigheterna faktiskt inte kommer överens. De enas inte om att yttrandet från kommittén innehåller ett bra lösningsförslag och kan inte heller komma på en alternativ lösning. Detta medför att de är bundna av kommitténs yttrande vare sig de anser att det är en bra lösning eller inte. Skillnaden från tidigare överenskommelsesituation 2 är dock att de behöriga myndigheterna förmodligen då utnyttjat hela förhandlingstiden. Yttrandet mottogs i början på juli år 2023, de behöriga myndigheterna förhandlar i sex månader men kommer inte överens och därmed blir bundna av lösningsförslaget i yttrandet. Den skattskyldige underrättas

om detta 1 januari år 2024, ser över lösningsförslaget i en månad och beslutar sig för att godta den. Den skattskyldige meddelar SKV klartecken i februari år 2024 men överenskommelsen kan, precis som ovan, inte verkställas förrän i mitten av augusti år 2024.

6.4.2 En överblick i tabellform

Överenskommelsesituation 1 (annan lösning än kommitténs) Staterna kommer överens om lösning början på januari år 2024 Skattskyldige fick del av lösning början på januari år 2024 Skattskyldige godtog lösning början på februari år 2024 SKV verkställer lösning 1 mars år 2024.

Överenskommelsesituation 2 (i enlighet med kommitténs)

Staterna kommer överens om lösning mitten av september år 2023 Skattskyldige fick del av lösning mitten av september år 2023 Skattskyldige godtog lösning mitten av oktober år 2023 SKV verkställer lösning mitten av augusti år 2024

Överenskommelsesituation 3 (kom ej överens och därför bundna av kommitténs) Staterna bundna av lösning 1 januari år 2024

Skattskyldige fick del av lösning början på januari år 2024 Skattskyldige godtog lösning början på februari år 2024 SKV verkställer lösning mitten av augusti år 2024 6.5 Slutsats tidsfrister

I exemplet har jag inte räknat in särskilt mycket problematik under förfarandets gång och jag har inte heller tagit hänsyn till semestertider eller storhelger. Utifrån ovan anfört kan följande slutsatser göras.

I både överenskommelsesituation 1 och 3 får den skattskyldige ta del av lösningen i januari år 2024, medan detta för överenskommelsesituation 2 sker redan i september år 2023. Det är en betydande fördel för den skattskyldige eftersom vetskap om hur dennes situation kommer hanteras också medför vetskap om hur denne ska planera sin ekonomi framöver.

Det går å andra sidan se att överenskommelsesituation 2 förmodligen kan innebära en viss frustration för den skattskyldige av den orsaken att denne meddelar SKV ett godtagande av lösningen i mitten av oktober år 2023, men får vänta ca tio månader på att lösningen verkställs av verket, dvs till mitten av augusti år 2024.

En ytterligare slutsats som kan göras utifrån detta fiktiva exempel är följande.

Om de behöriga myndigheterna beslutar att lösa tvisten i enlighet med den rådgivande kommitténs yttrande, antingen för att de vill eller för att de är bundna, tar överenskommelsen ca sex månader längre att verkställa och därmed vara slutligt löst för den skattskyldige. Jag kan notera att det följaktligen inte blir någon avgörande skillnad för den skattskyldige huruvida de behöriga myndigheterna raskt kommer överens om att besluta i enlighet med kommittén yttrande, eller om de helt enkelt avstår från att avsätta tid och resurser till att förhandla utan istället väntar ut förhandlingstiden varpå de blir bundna av kommitténs yttrande. I både överenskommelsesituation 2 och 3 verkställs den slutliga lösningen inte förrän i mitten av augusti år 2024. Observera att i överenskommelsesituation 1 verkställs lösningen fyra-fem månader tidigare, den 1 mars år 2024. Det betyder att det

snabbaste sättet att lösa tvisten är att de behöriga myndigheterna inte beslutar i enlighet med den rådgivande kommitténs förslag.

Oavsett de slutliga detaljerna i förfarandet kan konstateras att om en skattskyldig skickar in ansökan om tvistlösning i slutet på mars år 2020, är skattetvisten slutligen löst efter yttrande från en kommitté antingen i mars år 2024 eller i augusti år 2024.

Vi kan alltså se att den skattskyldiges situation har tagit minst fyra år att lösa.

7. Remissinstansernas synpunkter samt egen analys av den svenska implementeringen

Om staterna inom EU har beslutat att anta ett direktiv ska detta implementeras i nationell lagstiftning. I Sverige ges en utredning uppdraget att med utgångspunkt i direktivets artiklar arbeta fram ett förslag om hur direktivets syften uppnås på bästa möjliga sätt i just det svenska rättssystemet. När utredningens förslag därefter skickas ut på remiss, förekommer det att remissinstanserna avger synpunkter på huruvida utredningen har uppfattat direktivet på ett korrekt sätt och om förslaget därmed skulle innebära en god implementering av direktivet. Eftersom det nu sagda är uppsatsens centrala fråga, ska jag i detta kapitel sammanställa olika remissinstansers synpunkter och även väva in egna reflektioner. När något är mina egna tankar framgår det i texten. Tydliggöras ska också att den kommande analysen av remissinstansernas yttranden inte på något vis gör anspråk på att vara uttömmande, utan det fokuseras på vilka synpunkter som anfördes av flera remissinstanser och vilka som återkopplade på utredningens sätt att implementera den bakomliggande EU-direktivet dvs skattetvistlösningsdirektivet.

I analysen jämförs hur skattetvistlösningslagen föreslogs att utformas i det initiala skedet, alltså i betänkandet, med hur utformningen förändrades i takt med att lagförslaget stegade vidare i lagstiftningsprocessen och tillslut blev en proposition. Inledningsvis i kapitlet framställs några generella åsikter som framkommit i remissinstansernas yttranden. Efter det redogörs för ett ”ämne” som förekom bland nästintill samtliga instanser och handlar om huruvida skattetillägg ska kunna utgöra grund för nekad möjlighet till tvistlösningsförfarandet. Därefter redogörs för ytterligare synpunkter kring om förslaget harmonierar med skattetvistlösningsdirektivet. Av utrymmesskäl blandar jag inte in egna kommentarer eller reflektioner i de ovan nämnda ämnena. Istället har jag valt ut sex andra ämnen som jag både kommer återge vad andra remissinstanser yttrat, men också framföra min egen analys. Dessa sex ämnen presenteras i den senare delen av kapitlet och handlar om oberoende personer, verkställande av slutlig överenskommelse, överklagande och behörig domstol, publicering, tidsfrister och sist en av Lagrådet ifrågasatt formulering i lagtexten.

7.1 Remissinstanser och remisstid

Ett viktigt steg i den svenska lagstiftningsprocessen är att bereda insyn till olika specifika intressenter, men också till näringslivet och allmänheten i stort. När ett förslag till lag har utretts och redogjorts för i ett betänkande skickas förslaget därför ut på remiss. Under remisstiden är tanken att vem som helst får lämna synpunkter i form av att antingen uttrycka sitt gillande och stöd, alternativt att kritisera hela eller

In document En analys av den svenska implementeringen av EU-direktivet om skattetvistlösningsmekanismer (Page 46-0)