Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen

Enligt 7 kap. 11 § andra stycket MB får dispens från biotopskyddsbestämmelserna meddelas i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl. Vid prövningen av om särskilda skäl föreligger ska en intresseavvägning göras enligt vad som framgår av 7 kap. 25 och 26 §§ MB. Dessa bestämmelser om intresseavvägning bör ses som hjälpregler som ska användas vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för dispens i det enskilda fallet. Hjälpreglerna har ingen direkt självständig ställning utan bör tillämpas som en integrerad del i prövningen.20 _{De bör således inte tilläm-}

pas som en separat prövning vid sidan av bedömningen av om det finns särskilda skäl. Principiellt sett kan 7 kap. 25 och 26 §§ MB ses som instrument för att väga tyngden i det som talar för respektive emot att en dispens kan medges.21

Enligt 7 kap. 25 § MB ska vid prövning av frågor om bland annat biotopskyddsom- råden hänsyn även tas till enskilda intressen genom en proportionalitetsavvägning. En inskränkning i en enskilds rätt att använda mark eller vatten får inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen kan i vissa fall det enskilda intresset av att få genomföra en dispenssökt åtgärd bedömas väga tyngre än det allmänna intresset av att bevara en skyddad biotop intakt.

7 kap. 25 § MB Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.

I 7 kap. 26 § MB anges att en dispens får ges endast om det är förenligt med förbu- dets syfte. Regeln påminner om att långsiktiga effekter behöver beaktas för att skyddets syfte ska kunna tillgodoses på sikt.

7 kap. 26 § MB Dispens enligt någon av bestämmelserna i 7, 9–11, 18 a–18 e, 20 och 22 §§ från förbud eller andra föreskrifter som meddelats med stöd av detta kapitel får ges endast om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte.

9.4.1.1 STÖD FÖR AVVÄGNINGEN

Vid en dispensprövning ska en bedömning göras av dels biotopskyddsområdets naturvärden och betydelse för den biologiska mångfalden, liksom dess ekologiska funktion i landskapet och andra betydelsefulla egenskaper, dels omfattningen av den skada den dispenssökta åtgärden ger upphov till, och dels tyngden hos den sökandes motiv för att få utföra den dispenssökta åtgärden. Både skada och skäl

20_{Miljööverdomstolen, MÖD 2005:73, Avgörandedatum: 2005-10-03, och Ds 2005:23; kap. 3.10 Intres-}

seprövningen, sidan 104-107.

behöver analyseras. Analysen av skadans betydelse ska jämföras med tyngden i motivet för att vidta den åtgärd som orsakar skadan. Tillämpning av hjälpreglerna om proportionalitet (7 kap. 25 § MB) respektive långsiktighet (7 kap. 26 § MB) ska ge stöd för att avgöra vad som väger tyngst av skadan på biotopen och den sökan- des skäl för att vidta den åtgärd som orsakar skada.

Bedömningen av en dispensansökan blir beroende av förutsättningarna och om- ständigheterna i det enskilda fallet. Slutsatsen av den samlade analysen, och av- vägningen mellan skadans betydelse och tyngden i skälet för att vidta åtgärden som orsakar skada, avgör om det finns särskilda skäl för dispens eller inte i det enskilda fallet. Allmänt kan sägas att kravet på särskilda skäl kan anses uppfyllt när upprätt- hållandet av ett förbud får verkningar som inte är förenliga med proportionalitets- principen22_.

Om dispens inte medges kan det bero på att det allmänna intresset av att bevara värdefulla naturmiljöer i ett långsiktigt perspektiv väger tyngst på grund av bioto- pens ekologiska funktion eller andra dokumenterat höga naturvärden i biotop- skyddsområdet, eller på grund av att skadan bedöms bli omfattande eller betydelse- full, eller att en dispens hade kunnat få långsiktiga konsekvenser för skyddets syfte genom kumulativa effekter. Regeringsrätten har lagt fast att risken för kumulativa effekter ska beaktas23_{. Risken för långsiktigt negativa effekter genom att dispenser}

ges i flera fall kan väga tyngre i det enskilda fallet än det faktum att det vid tid- punkten för prövning av en dispensansökan finns många biotoper av ett visst slag. Om dispens medges kan det bero på att det finns starka skäl för att få utföra den åtgärd som orsakar skada, och att det enskilda intresset väger tyngst vid en avväg- ning med stöd av hjälpreglerna, eller att skadan har en begränsad omfattning eller långsiktigt ringa betydelse i förhållande till motivet för åtgärden. Det finns därmed särskilda skäl för dispens. Regeringsrätten har uttalat24 _{att naturvårdsintresset kan}

tillmätas mindre vikt än annars vid en intresseavvägning om den aktuella biotopen inte rymmer några utrotningshotade arter, och dessutom förekommer i stor omfatt- ning inom den berörda regionen. Detta är i linje med Miljööverdomstolens ställ- ningstagande25 _{att biotopskyddsbestämmelserna inte innebär att varje specifik bio-}

top har utpekats som värdefull, utan att det är biotoptypen som sådan som är det skyddsvärda. Risken för kumulativa effekter behöver dock beaktas.

Om dispens har beviljats kan frågan om eventuella kompensationsåtgärder som kompenserar för den skada som uppstår på det allmänna intresset, och som minskar

22 _{Regeringsrätten, RÅ 1997 ref. 59, Avgörandedatum: 1997-10-21.} 23 _{Regeringsrätten, RÅ 1997 ref. 59, Avgörandedatum: 1997-10-21.} 24 _{Regeringsrätten, RÅ 1997 ref. 59, Avgörandedatum: 1997-10-21.} 25 _{Miljööverdomstolen, MÖD 2005:73, Avgörandedatum: 2005-10-03.}

effekterna av skadan på den biologiska mångfalden, bli aktuell. Se vidare i kapitel

9.5.

9.4.2 Exempel på sådant som efter avvägning kan utgöra ett