Torstuna härad dominerades i hög grad av skattejord. I äldre tid gjordes skill-nad på så kallad kameral jordnatur, med avseende på vem som ägde rän-tan/skatten (överskottet av jorden) samt hade besittningsrätt. I korthet fanns
193 År 1773 steg mortaliteten i Torstuna till 117 promille, i Härnevi till 81 promille och i Ös-terunda till 70 promille. Död och begravningsböcker, Torstuna och Härnevi kyrkoarkiv, ULA;
För Österunda: Demografiska databasen, CEDAR, Umeå univ. Epidemin drabbade många delar av landet och för Sverige som helhet steg mortaliteten till drygt 50 promille år 1773 mot de för tiden vanliga 25‒30 promille. Castenbrandt (2012).
194 Ett exempel är soldat Bengt Åman i Högstena, som var fången i Stralsund och förd till Frankrike 1808. Husförhörslängd, AI:10 1808‒14, s. 43,Torstuna kyrkoarkiv, ULA.
195 Flygare och Erikson (2016).
tre kamerala jordnaturer: skattejord, kronojord och frälsejord. Skattejorden in-nehades (till största delen) av bönder med arvsrätt, med rätt att avyttra jorden.
De betalade skatt till kronan.196
I Härnevi, Torstuna och Österunda fanns sammanlagt 140 hemman. Av dessa var 79 procent skatte, elva procent frälse och tio procent krono. Fördel-ningen av jordnaturer, som redovisas i tabell 3.1, skiljde sig något mellan socknarna. Störst andel skattejord fanns i Torstuna (86 procent) och mest an-del frälsejord i Österunda (34 procent). Jordnaturen förändrades inte över tid.
Tabell 3.1 Fördelning av jordnatur Härnevi, Torstuna och, Österunda, 1834 Mantal Skatte % (mantal) Krono % (mantal) Frälse % (mantal)
Härnevi 13 ½ 65,7 (8 7/8) 15,7 (2 1/8) 18,5 (2 ½)
Torstuna 96 3/4 86,3 (83 ½ ) 10,9 (10 5/8) 2,8 (2 ¾)
Österunda 29 ½ 61 (18) 5,1 (1 ½) 33,9 (10)
Summa 139,8 79 (110,4) 10 (14,2) 11 (15,2)
Källa: af Forsell (1834), s. 18.
I de tre socknarna fanns 15 så kallade rusthållshemman. Skatterusthållens in-nehavare, rusthållarna, skulle istället för att betala skatt till Kronan utrusta och underhålla en ryttare med häst och utrustning. Om skattebefrielsen inte täckte utgifterna fick rusthållaren bidrag från ett eller flera augmentshemman.197 Rusthållarna särskiljs inte i undersökningen utan storleken på jordinnehavet har fått utgöra fördelningsgrund i analysen av hushållens tillgångar och skul-der, vilket redogörs för längre fram i detta kapitel.
Det fanns inga herrgårdar i undersökningsområdet förutom det lilla Mjöl-kebo säteri i den norra delen av Österunda socken om ¼ mantal frälse. Den övriga frälsejorden utgjordes av spridda frälsegårdar. Kronojorden utgjordes av olika slags boställen: för militärer som ryttmästare, löjtnant, fänrik och kap-ten, samt till kyrkoherdar, klockare och länsman. Uppsala universitet (krono) ägde flera (akademi)hemman i området som brukades av arrendebönder.
För att utreda sockenbornas sociala sammansättning och hur den utveckla-des under den period som jag studerar har jag gjort en social kategorisering av hushållen utifrån mantalslängder, vilken redovisas i tabell 3.2. Jag har gjort tre nedslag i mantalslängderna: För åren 1770, 1830 och 1860 har antal hushåll
196 Gadd (2000), s. 77. I de tre socknarna skedde under perioden 1770–1870 inga skatteköp, det vill säga köp av kronojord till skatte. Ett fåtal genomfördes under första hälften av 1700-talet i Österunda socken. Bladh (1979), s. 425.
197 Backlund (1993), s. 28ff., s. 197ff.
räknats för olika sociala grupper.198 Jag har räknat bönder, torpare, backstugu-sittare, statare/arbetare, soldater och en grupp bestående av övriga.199 Jag har inte räknat ståndspersoner för sig eftersom det bara rörde sig om ett fåtal per-soner vid alla tre tillfällen. De ingår i kategorin övriga. Till bondehushållen har räknats både skattebönder och landbor/arrendatorer. Fördelstagare har också räknats till bondehushållen. Jag har räknat torpare, backstugusittare (”på ägorna”) och statarhushåll var för sig. Inhysespersoner har inte räknats som egna hushåll.
Tabell 3.2 Social kategorisering av hushåll i socknarna Härnevi, Torstuna och Ös-terunda. Procentuell andel av totalt antal hushåll, 1770, 1830, 1860, antal hushåll inom parentes
1770 1830 1860
Bönder 62 (320) 45 (256) 38 (213)
Torpare 5 (26) 10 (59) 9 (54)
Backstugubor/
”på ägorna” 4 (22) 9 (52) 3 (16)
Statare/arbetare 1 (7) 9 (53)
Soldater (inkl.
avske-dade & änkor) 11 (57) 18 (99) 15 (88)
Övriga 18 (92) 16 (93) 23 (133)
Totalt antal
hushåll 100 (517)
Befolkn.: 2755 100 (566)
Befolkn.: 2727 100 (557) Befolkn.: 2680 Källor: Mantalslängder Härnevi, Torstuna och Österunda socknar, EIII Landskontoret, Läns-styrelsen i Västmanlands län, ULA.
* Observera att fördelningen av de olika grupperna är i förhållande till antal hushåll i mantals-längderna och inte till befolkningen som helhet.
Genomgången visar att bondehushållen dominerade numerärt i området mel-lan 1770 och 1860, även om deras andel minskade kraftigt över tid. 1770 ut-gjorde bondehushållen 62 procent av det totala antalet hushåll i de tre sock-narna, men deras antal minskade under de följande 90 åren med 33 procenten-heter. Socknarna förblev ändå en bondepräglad bygd. 1860 svarade bönderna för 38 procent av det totala antalet hushåll. Minskningen av antalet bönder
198 Att jag valt dessa år är för att få en så bred spridning i tid som möjligt. Anledningen till att 1860 års mantalslängd har använts (och inte 1870), är för att mantalslängder för 1860‒1870 för de aktuella socknarna saknas i både Häradsskrivarens arkiv och i Länsstyrelsens arkiv. (ULA).
199 Soldater har räknat inklusive avskedade, gratialister och änkor. De hushåll som jag har ka-tegoriserat som ”övriga” var bland annat prästerskap, klockare, hantverkare, adelspersoner, of-ficerare, skollärare, barnmorska.
under 1800-talet är inte unik för Torstunabygden, utan ett mönster i hela Mä-lardalen.200
Samtidigt som antalet bondefamiljer minskade i de studerade socknarna ökade antalet obesuttna hushåll. Det skedde följaktligen en tydlig social diffe-rentiering precis som i andra jordbruksbygder. Antalet torparhushåll mer än dubblerades mellan 1770 och 1830, från 26 till 59. Det kan tolkas som att det var en expansiv period i jordbruket som gav ett ökat arbetskraftsbehov. Men efter 1830 verkar torpetableringen ha upphört och antalet torpare minskade istället svagt. Bristen på jord var sannolikt orsaken till att antalet torp inte ökade efter 1830. Antalet backstuguhushåll ökade också mellan 1770 och 1830, från 22 till 52, för att därefter fram till 1860 kraftigt minska i antal. I mantalslängden från 1830 har istället kategorin statare/lantarbetare dykt upp.
År 1860 fanns sammanlagt 53 statar-/lantarbetarhushåll i de tre socknarna. Det totala antalet obesuttna hushåll ökade från 9 till 21 procent. Totalt sett ökade således de jordlösa grupperna, vilka fungerade som arbetskraft i jordbruket.