Som inledningsvis nämndes behandlar avhandlingen de ekonomiska förhål-landena, i synnerhet skuldsättning och krediter, hos skattebönder i Mälardalen mellan 1770 och 1870. Huvudsyftet är att analysera vilken roll krediter spe-lade för bondefamiljers försörjning, jordbruksverksamhet och för agrarekono-misk utveckling i Mälardalen under den period som har kallats den agrara revolutionen. Genomgången av den tidigare forskningen på området har tyd-liggjort vissa kunskapsluckor. Skuldsättning och krediter hos skattebönder i denna region är inte utforskat. För att förstå böndernas ekonomi, och särskilt krediternas roll i den, måste deras näringsaktivitet och utvecklingen av bon-dejordbruket utredas. Bonbon-dejordbruket i Mälardalen under perioden är knapp-händigt belyst. Den agrarhistoriska forskningens fokus har legat på andra om-råden. För att kunna bedöma krediterna roll blir därför ett viktigt delsyfte för avhandlingen att relativt ingående undersöka den agrarekonomiska utveckl-ingen, med utgångspunkt i spannmålsproducerande bondehushåll. För att kunna analysera skuldsättning och krediter behöver också tillgångar och kapi-tal hos bondefamiljerna utredas.
Undersökningen utförs – både vad gäller den agrara utvecklingen i allmän-het, böndernas tillgångar och ekonomi samt kreditmarknadens funktion och roll för bönderna i synnerhet – genom en fallstudie av de uppländska sock-narna Härnevi, Torstuna och Österunda i Torstuna härad i östra Västmanlands län. I fokus för studien står bondefamiljerna vars skuldsättning och ageranden på kreditmarknaden ska belysas. Kapital- och kreditbehoven hos familjerna undersöks bland annat genom en analys av jordmarknaden och hushållens jor-degendomar och andra tillgångar. Bondejordbrukets ekonomi undersöks i ett
140 Hallén (2009), s. 137, s. 153.
antal centrala avseenden: produktionsutveckling, driftsinriktning, nyodling, redskapsutveckling och viss mån marknadsintegrering. Tre övergripande frå-geställningar har formulerats för att uppfylla syftet:
1. Vilken karaktär hade bondejordbruket i Torstuna länsmansdistrikt mellan 1770 och 1870?
En analys av skuldsättningen hos skattebönder bör ta fasta på deras närings-verksamhet, och de ekonomiska förutsättningar som den skapade för hushål-len. För att bedöma hur kapital- och kreditbehoven såg ut hos bondefamiljerna och hur de förändrades behövs kännedom om den agrara produktionen. En första fråga är därför: Vilken karaktär hade bondejordbruket i Torstuna läns-mansdistrikt, och hur utvecklades det mellan 1770 och 1870? Förändrades de ekonomiska förutsättningarna för bönderna? Stämmer hypotesen om den de-mografiska och agrara stagnationen i Mälardalen in även på Torstuna? Och vidare: hur utvecklades den agrara ekonomin på hushållsnivå och vilka för-ändrade kapitalbehov kan bondehushållen ha fått i och med utvecklingen av jordbruket? Med andra ord: vad betydde den lokala agrara utvecklingen för böndernas kreditbehov?
2. Vilka tillgångar hade skattebönderna?
Den andra frågeställningen rör bondefamiljernas tillgångar eftersom skuld-sättning och krediter rimligen hade ett nära samband med vad de ägde. Om bönderna var välbärgade eller fattiga har betydelse för hur vi ska tolka orsa-kerna till skuldsättningen hos familjerna. Den andra frågeställningen är: Vilka tillgångar hade skattebönderna i Torstuna länsmansdistrikt mellan 1770 och 1870? Hur utvecklades olika typer av tillgångar och kapital hos dem? Vad säger typen av tillgångar om böndernas kreditbehov och orsakerna till att de lånade?
3. Hur såg skatteböndernas skuldsättning och kreditförhållanden ut?
Den tredje frågeställningen syftar till att granska skuldsättning, krediter och kreditrelationer hos bondefamiljerna. För att utforska vilken roll krediter spe-lade för bönderna måste skuldsättningen utredas, vilka typer av krediter som de tagit, och hur stora lånen var. Det är också viktigt för förståelsen av kredi-terna att utreda varifrån det lånade kapitalet kom. Den tredje frågeställningen är därför: Hur såg skatteböndernas skuldsättning och kreditförhållanden ut?
Varifrån lånade de och hur kan det tolkas i fråga om krediternas roll och be-tydelse?
I förlängningen vill jag söka svar på frågan om vilka de huvudsakliga orsa-kerna till böndernas skuldsättning var. Med utgångspunkt i de två inlednings-vis nämnda synsätten på böndernas skuldsättning (defensiva och offensiva krediter) väljer jag att fokusera på tre orsaker till krediter som jag studerar närmare:
a. Investeringar i själva jordbruksproduktionen: Användes krediter till inve-steringar i jordbruket, för att förbättra och öka den agrara produktionen, och i så fall till vad?
b. Jordförvärv och jordmarknad: I vilken grad användes krediter för jordtrans-aktioner? Vad betydde krediter för böndernas jordmarknad och deras jordför-värv? Vilken roll spelade bondehushållens livscykel för kreditbehoven?
c. Att överbrygga försörjningskriser: Vilken roll spelade krediter för bönder-nas möjligheter att klara sin försörjning under agrara kriser och inkomstbort-fall?
Disposition
I det följande kapitel 2, presenteras det källmaterial som kommer till använd-ning i studien. Viktigast här är bouppteckanvänd-ningar som behandlas grundligt. I kapitel 3 presenteras undersökningsområdet närmare, framförallt i fråga om befolkningsutveckling och böndernas jordägande. Ägostrukturen bland bön-derna och hur den utvecklades är viktig i analysen om kreditbehov och eko-nomiska förhållanden. Därpå beskrivs i kapitel 4 jordbrukets karaktär och ut-veckling i undersökningsområdet (fråga 1), för att möjliggöra den analys av kreditmarknadens funktion som görs i de följande kapitlen. Bondejordbruket och dess ekonomiska förutsättningar i de studerade socknarna är fundamental i analysen av böndernas skuldsättning och krediter. Kapitlet bidrar till att svara på frågan om krediter användes av bönderna till investeringar i jordbrukspro-duktionen. I kapitel 5 studeras bondefamiljernas tillgångar i form av jordegen-dom, lösöre och finansiella tillgodohavanden. Kapitlet syftar till att svara på frågeställningen om böndernas tillgångar (fråga 2), och bidrar till att formulera hypoteser om eventuella kreditbehov. En analys av de olika tillgångstyperna hos familjerna skapar förutsättningar att diskutera orsaker till tagna krediter. I kapitel 6 studeras Torstunaböndernas krediter och skuldsättning, och vilka funktioner krediten hade tas upp (fråga 3). I kapitel 7 studeras sambanden mellan jord- och kreditmarknaden. Kapitlet bidrar till att ta reda på om, och i så fall i vilken utsträckning som krediter användes till jordförvärv. I kapitel 8 utforskas den ekonomiska kris som ett stort antal bondehushåll i området ham-nade i under 1840-talet till följd av en rad missväxter. Krediternas roll i detta krisförlopp klargörs. I kapitel 9 slutligen, sammanfattar jag mina slutsatser och relaterar till tidigare forskning.