Av svensk högskolelag (SFS 1992:1434, 1:a kap § 2) framgår att all högskole-utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad
fram som grunden för de blivande lärarnas yrkeskunskap, och att ”Den på vetenskap grundade kunskapen skall ges utrymme att möta den beprövade erfarenheten” (Prop. 1999/2000:135, s 17). Hit hör också begreppens nära koppling till teori och praktik samt att beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund tillsammans förväntas skapa en bättre grund för lärarutbildningen och överbrygga de kvalitetsproblem som seminarietraditionen kritiserats för (jfr Beach, 2005). Ytterligare en aspekt var att begreppet beprövad erfarenhet kom in i texterna senare än vetenskaplig grund och att specificeringen av begreppens innehåll verkade skilja sig åt.
I kapitlet fokuseras huvudsakligen hur begreppen beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund skrivs fram i nationella policydokument om lärarutbildning (SOU 1999:63; Prop. 1999/2000:135) och till en del i andra texter och senare policydokument med fokus på högre utbildning. Analysen har jag dels genom-fört i form av datasökningar på begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och närliggande begrepp (se bilaga 5), dels genom att jag vid upprepade tillfällen har läst hela respektive delar av texten (jfr Mulderig, 2003) utifrån frågor som; Hur beskrivs/definieras begreppen vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet? I vilka sammanhang och på vilket sätt används begreppen? Vilka formuleringar används? Vilka bakomliggande diskurser framträder i relation till användningen av begreppen beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund? Hur beskrivs begreppet beprövad erfarenhet i texter om högre utbildning?
Kapitlet inleds med en beskrivning av hur beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund framträtt i relation till ett högskoleperspektiv. Av detta avsnitt framgår att den vetenskapliga grunden explicitgörs i större utsträckning än den beprövade erfarenheten. Därefter beskrivs hur beprövad erfarenhet kommer till uttryck i lärarutbildningens nationella policytexter och hur begreppet relateras till en kvalitetsdiskurs och lyfts fram som en förutsättning för kvalitetsutveckling i utbildningssystemet respektive lärarutbildningen. Avslutningsvis beskriver jag olika sätt att precisera begreppet beprövad erfarenhet som förekommer i texter om högre utbildning och policydokument från år 2000 och framåt samt den roll reflektion tillskrivs i relation till utveckling av beprövad erfarenhet.
Begreppen beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund i
högskoleperspektiv
Av svensk högskolelag (SFS 1992:1434, 1:a kap § 2) framgår att all högskole-utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad
erfarenhet. När det gäller begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har jag funnit att det verkar det finnas tre väsentliga skillnader; när begreppen började användas, i vilken utsträckning dess innebörd har explicitgjorts och hur samstämmig tolkningen av dem är. Sett över tid skiljer sig också begreppens användning åt i stor utsträckning. Begreppet vetenskaplig grund har funnits i högskolelagen sedan 1977 (SFS 1977:218) medan beprövad erfarenhet skrevs in först i 1992 års högskolelag (SFS 1992:1434). I den tidigare högskolelagen SFS 1977:218 fanns inte formuleringen beprövad erfarenhet med, men väl vikten av att ta tillvara kunskap från yrkes- och samhällsliv i utbildningen. Detta formulerades på följande sätt i § 2:
Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund. Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser av olika slag. Utbildningen skall främja att de studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar. Inom utbildningen skall kunskaper och färdigheter som vunnits inom arbets- och samhällslivet i övrigt tas tillvara.
Den genomgång jag gjort av texten i den remissen ”Fria universitet och högskolor” (Ds 1992:1, bilaga 1) som skickades ut inför förändringen av högskolelagen visar att begreppet beprövad erfarenhet inte heller fanns med i lagförslaget inför 1993 års högskolereform. Här lyder istället skrivningen i 1 kap. § 1.
Det allmänna skall anordna en högskola med uppgift att bedriva 1. forskning, 2. utbildning på vetenskaplig grund och 3. utvecklingsarbete. I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits skall kunna tillämpas.
Av proposition 1992/93:1 framgår enligt utbildningsminister Per Unkel att remissvaren på remisserna ”Fria universitet och högskolor” (Ds 1992:1), och ”Frihet, ansvar och kompetens” (SOU 1992:1)75 innehöll reaktioner från flera remissinstanser om att högskoleutbildning, förutom vetenskaplig grund, också i varierad utsträckning vilar på ”beprövad professionell erfarenhet”. I flera av remissvaren i Ds 1992:5276 betonas lärarutbildares yrkeserfarenhet som en viktig del av lärarutbildningen77, vilket även uttrycktes i regeringens proposition.
75 Dessa två remisser skickades ut och besvarades samtidigt. 76 De fullständiga remissvaren finns att läsa i Ds 1992:52, volym 1-4.
77 I anslutning till förslaget att alla lärare vid universitet och högskolor ska ha lektorskompetens framfördes invändningar från flera remissinstanser (tex. Linköping, Gävle Sandviken, Uppsala,
erfarenhet. När det gäller begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har jag funnit att det verkar det finnas tre väsentliga skillnader; när begreppen började användas, i vilken utsträckning dess innebörd har explicitgjorts och hur samstämmig tolkningen av dem är. Sett över tid skiljer sig också begreppens användning åt i stor utsträckning. Begreppet vetenskaplig grund har funnits i högskolelagen sedan 1977 (SFS 1977:218) medan beprövad erfarenhet skrevs in först i 1992 års högskolelag (SFS 1992:1434). I den tidigare högskolelagen SFS 1977:218 fanns inte formuleringen beprövad erfarenhet med, men väl vikten av att ta tillvara kunskap från yrkes- och samhällsliv i utbildningen. Detta formulerades på följande sätt i § 2:
Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund. Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser av olika slag. Utbildningen skall främja att de studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar. Inom utbildningen skall kunskaper och färdigheter som vunnits inom arbets- och samhällslivet i övrigt tas tillvara.
Den genomgång jag gjort av texten i den remissen ”Fria universitet och högskolor” (Ds 1992:1, bilaga 1) som skickades ut inför förändringen av högskolelagen visar att begreppet beprövad erfarenhet inte heller fanns med i lagförslaget inför 1993 års högskolereform. Här lyder istället skrivningen i 1 kap. § 1.
Det allmänna skall anordna en högskola med uppgift att bedriva 1. forskning, 2. utbildning på vetenskaplig grund och 3. utvecklingsarbete. I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits skall kunna tillämpas.
Av proposition 1992/93:1 framgår enligt utbildningsminister Per Unkel att remissvaren på remisserna ”Fria universitet och högskolor” (Ds 1992:1), och ”Frihet, ansvar och kompetens” (SOU 1992:1)75 innehöll reaktioner från flera remissinstanser om att högskoleutbildning, förutom vetenskaplig grund, också i varierad utsträckning vilar på ”beprövad professionell erfarenhet”. I flera av remissvaren i Ds 1992:5276 betonas lärarutbildares yrkeserfarenhet som en viktig del av lärarutbildningen77, vilket även uttrycktes i regeringens proposition.
75 Dessa två remisser skickades ut och besvarades samtidigt. 76 De fullständiga remissvaren finns att läsa i Ds 1992:52, volym 1-4.
77 I anslutning till förslaget att alla lärare vid universitet och högskolor ska ha lektorskompetens framfördes invändningar från flera remissinstanser (tex. Linköping, Gävle Sandviken, Uppsala,
…inom många praktiska yrkesutbildningar är det samtidigt lika viktigt att undervisningen också till stor del baseras på beprövad erfarenhet. Sådana kunskaper och färdigheter har inom dessa områden ett självständigt värde. (Prop. 1992/93:1, s. 26)
Av en figur i propositionen framgår att den vetenskapliga eller konstnärliga grunden utgör den övervägande delen av traditionella akademiska ämnesstudier medan den beprövade erfarenheten utgör den övervägande delen av praktiska yrkesutbildningar. Unkel betonar också att all högskoleutbildning innehåller inslag av kunskaper och färdigheter grundade på såväl vetenskaplig eller konstnärlig grund som beprövad erfarenhet. Troligen var det de olika remiss-instansernas synpunkter tillsammans med Unkels syn på högskoleutbildning som låg till grund för att högskolelagen (SFS 1992:1434) kom att omfatta såväl begreppen konstnärlig grund som beprövad erfarenhet. Så som begreppen skrivs fram i högskolelagen ger det uttryck för att det ska råda ett jämbördigt förhållande dem emellan (jfr Lundborg, 2005).
Den explicita vetenskapliga grunden och den implicita beprövade erfarenheten
Relaterat till hur innebörden av beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund har explicitgjorts och om samstämmigheten i tolkningen av dessa begrepp menar jag att det förekommer markanta skillnader. Kring vetenskaplig grund råder det en ganska stor samstämmighet i olika texter, till skillnad från beprövad erfarenhet (SOU 2001:107). Vanliga sätt att precisera vetenskaplig grund är enligt rapporten ”Förslag till riksdagen” (Rapport, 2000/01RR10) att undervisningen skall överensstämma med de senaste forskningsresultaten för området och att lärare ska ha disputerat och vara forskningsaktiva. Hit hör också att det ska finnas en teoretisk kunskapsbas inom området samt ett kritiskt förhållningssätt till och prövning av kunskap. En annan precisering som innehållsmässigt väl överensstämmer med den föregående presenteras i Högskoleverkets rapport (Högskoleverket [HSV], 2005:19). Här förklaras begreppet i termer av att undervisningsinnehållet ska vara forskningsanknutet, baserat på tidigare och aktuell forskning och att det kan handla om att studenter arbetar med forskningsliknande aktiviteter. Dessa tolkningar överensstämmer också med preciseringen i Lärarutbildningskommitténs betänkande (SOU 1999:63) där den vetenskapliga grunden förväntas främja de studerandes utveckling av ett
Jönköping, Kristianstad, Växjö, Falun Borlänge m.fl.) av två skäl; dels att det behövs yrkeserfarna lärare i utbildningen, dels att det inte finns tillräcklig tillgång till yrkeserfarna lärare som också är forskarutbildade. Bristen på yrkeserfarna och forskarutbildade lärarutbildare kvarstår fortfarande 2008 (jfr Rapport 2008:8 R).
…inom många praktiska yrkesutbildningar är det samtidigt lika viktigt att undervisningen också till stor del baseras på beprövad erfarenhet. Sådana kunskaper och färdigheter har inom dessa områden ett självständigt värde. (Prop. 1992/93:1, s. 26)
Av en figur i propositionen framgår att den vetenskapliga eller konstnärliga grunden utgör den övervägande delen av traditionella akademiska ämnesstudier medan den beprövade erfarenheten utgör den övervägande delen av praktiska yrkesutbildningar. Unkel betonar också att all högskoleutbildning innehåller inslag av kunskaper och färdigheter grundade på såväl vetenskaplig eller konstnärlig grund som beprövad erfarenhet. Troligen var det de olika remiss-instansernas synpunkter tillsammans med Unkels syn på högskoleutbildning som låg till grund för att högskolelagen (SFS 1992:1434) kom att omfatta såväl begreppen konstnärlig grund som beprövad erfarenhet. Så som begreppen skrivs fram i högskolelagen ger det uttryck för att det ska råda ett jämbördigt förhållande dem emellan (jfr Lundborg, 2005).
Den explicita vetenskapliga grunden och den implicita beprövade erfarenheten
Relaterat till hur innebörden av beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund har explicitgjorts och om samstämmigheten i tolkningen av dessa begrepp menar jag att det förekommer markanta skillnader. Kring vetenskaplig grund råder det en ganska stor samstämmighet i olika texter, till skillnad från beprövad erfarenhet (SOU 2001:107). Vanliga sätt att precisera vetenskaplig grund är enligt rapporten ”Förslag till riksdagen” (Rapport, 2000/01RR10) att undervisningen skall överensstämma med de senaste forskningsresultaten för området och att lärare ska ha disputerat och vara forskningsaktiva. Hit hör också att det ska finnas en teoretisk kunskapsbas inom området samt ett kritiskt förhållningssätt till och prövning av kunskap. En annan precisering som innehållsmässigt väl överensstämmer med den föregående presenteras i Högskoleverkets rapport (Högskoleverket [HSV], 2005:19). Här förklaras begreppet i termer av att undervisningsinnehållet ska vara forskningsanknutet, baserat på tidigare och aktuell forskning och att det kan handla om att studenter arbetar med forskningsliknande aktiviteter. Dessa tolkningar överensstämmer också med preciseringen i Lärarutbildningskommitténs betänkande (SOU 1999:63) där den vetenskapliga grunden förväntas främja de studerandes utveckling av ett
Jönköping, Kristianstad, Växjö, Falun Borlänge m.fl.) av två skäl; dels att det behövs yrkeserfarna lärare i utbildningen, dels att det inte finns tillräcklig tillgång till yrkeserfarna lärare som också är forskarutbildade. Bristen på yrkeserfarna och forskarutbildade lärarutbildare kvarstår fortfarande 2008 (jfr Rapport 2008:8 R).
vetenskapligt förhållningssätt och resultera i att de utvecklar förmågor som till exempel ett ”självständigt tankesätt, nyfikenhet och problematisering.” Förmågor som kommittén betonar ”främst ska ses i förhållande till de blivande lärarnas yrkesmässiga utveckling” och som kan ”introduceras genom ”kurser i forskningsmetodik och vetenskapsteori” (SOU 1999:63, s. 97)78.
Eftersom tolkningen av begreppet vetenskaplig grund är så samstämmig, vilket i sig kan tyckas märkligt, kommer jag i det följande huvudsakligen att fokusera på begreppet beprövad erfarenhet. Detta begrepp är inte explicitgjort i alls samma utsträckning, varför jag kommer att lyfta fram olika sätt att precisera, betrakta och problematisera det med hjälp av olika texter samt analysera och problematisera det ur ett lärarutbildningsperspektiv.
Det finns flera olika förklaringar till begreppet beprövad erfarenhet som både skiljer sig åt vad gäller inriktning, vaghet och mångtydighet. Att begreppet ses som vagt och diffust framgår också av den kritik79 som riksdagens revisorer (Riksdagens revisorer 2000/01:1) framför, som handlar om att begreppet behöver klargöras både i relation till de krav som ställs i högskolelagen och till möjligheten att kunna bedöma och kvalitetssäkra utbildning. Kritiken gäller att beprövad erfarenhet inte kan kvalitetssäkras på samma sätt som vetenskaplig grund, eftersom den snarast utgörs av förtrogenhetskunskap eller ett slags ”praktisk klokhet” som inte kan utsättas för kritisk prövning. Flera lärosäten efterlyste en problematisering på grund av att statsmakterna inte definierat begreppet och att högskoleverkets bedömningar av utbildningars högskole-mässighet främst fokuserat på forskning och lärarkompetens.
Trots att beprövad erfarenhet utgör en del av grunden i all högskoleutbildning har begreppet inte problematiserats i någon större utsträckning (Franck, 2000; Josefson 2003, 2005). En tänkbar orsak är att ”uttrycket beprövad erfarenhet tycks ha kommit in i högskolelagen utan att det funnits en insikt om att det här rör sig om en kunskap som måste bedömas utifrån sina specifika premisser.” (Josefson, 2003, s. 14). En annan är att beprövade erfarenheten inte i lika stor utsträckning som vetenskaplig kunskap betraktats som en kunskapskälla inom akademin80. För lärarutbildningens del pekar min analys på att begreppet verkar
78 Se SOU 1999:63 s 97 för en utförligare beskrivning av ett vetenskapligt förhållningssätt. 79 Denna kritik har också framförts av Emsheimer (2000) när det gäller lärarutbildningen.
80 Flera forskare, Bergendahl (1990), Carlgren, (1990, 2003), Göransson (2004), Johannesen (1989), Josefson (1991), Molander (1993, 1997) och Lundborg (2005) pekar på att kunskap genererad ur praktik inte haft samma ställning inom den akademiska traditionen som den vetenskapliga. Av Göranssons studie framgår att beprövad erfarenhet i form av praktisk erfarenhetsbaserad kunskap, muntligt berättande och osystematiserad kunskap inte accepteras som vetenskaplig inom akademin.
vetenskapligt förhållningssätt och resultera i att de utvecklar förmågor som till exempel ett ”självständigt tankesätt, nyfikenhet och problematisering.” Förmågor som kommittén betonar ”främst ska ses i förhållande till de blivande lärarnas yrkesmässiga utveckling” och som kan ”introduceras genom ”kurser i forskningsmetodik och vetenskapsteori” (SOU 1999:63, s. 97)78.
Eftersom tolkningen av begreppet vetenskaplig grund är så samstämmig, vilket i sig kan tyckas märkligt, kommer jag i det följande huvudsakligen att fokusera på begreppet beprövad erfarenhet. Detta begrepp är inte explicitgjort i alls samma utsträckning, varför jag kommer att lyfta fram olika sätt att precisera, betrakta och problematisera det med hjälp av olika texter samt analysera och problematisera det ur ett lärarutbildningsperspektiv.
Det finns flera olika förklaringar till begreppet beprövad erfarenhet som både skiljer sig åt vad gäller inriktning, vaghet och mångtydighet. Att begreppet ses som vagt och diffust framgår också av den kritik79 som riksdagens revisorer (Riksdagens revisorer 2000/01:1) framför, som handlar om att begreppet behöver klargöras både i relation till de krav som ställs i högskolelagen och till möjligheten att kunna bedöma och kvalitetssäkra utbildning. Kritiken gäller att beprövad erfarenhet inte kan kvalitetssäkras på samma sätt som vetenskaplig grund, eftersom den snarast utgörs av förtrogenhetskunskap eller ett slags ”praktisk klokhet” som inte kan utsättas för kritisk prövning. Flera lärosäten efterlyste en problematisering på grund av att statsmakterna inte definierat begreppet och att högskoleverkets bedömningar av utbildningars högskole-mässighet främst fokuserat på forskning och lärarkompetens.
Trots att beprövad erfarenhet utgör en del av grunden i all högskoleutbildning har begreppet inte problematiserats i någon större utsträckning (Franck, 2000; Josefson 2003, 2005). En tänkbar orsak är att ”uttrycket beprövad erfarenhet tycks ha kommit in i högskolelagen utan att det funnits en insikt om att det här rör sig om en kunskap som måste bedömas utifrån sina specifika premisser.” (Josefson, 2003, s. 14). En annan är att beprövade erfarenheten inte i lika stor utsträckning som vetenskaplig kunskap betraktats som en kunskapskälla inom akademin80. För lärarutbildningens del pekar min analys på att begreppet verkar
78 Se SOU 1999:63 s 97 för en utförligare beskrivning av ett vetenskapligt förhållningssätt. 79 Denna kritik har också framförts av Emsheimer (2000) när det gäller lärarutbildningen.
80 Flera forskare, Bergendahl (1990), Carlgren, (1990, 2003), Göransson (2004), Johannesen (1989), Josefson (1991), Molander (1993, 1997) och Lundborg (2005) pekar på att kunskap genererad ur praktik inte haft samma ställning inom den akademiska traditionen som den vetenskapliga. Av Göranssons studie framgår att beprövad erfarenhet i form av praktisk erfarenhetsbaserad kunskap, muntligt berättande och osystematiserad kunskap inte accepteras som vetenskaplig inom akademin.
ha börjat problematiseras först i samband med Lärarutbildningskommitténs betänkande (SOU 1999:63) och regeringens proposition (Prop. 1999/2000:135).
Beprövad erfarenhet i lärarutbildningens nationella
policydokument
I detta avsnitt kommer jag huvudsakligen att lyfta fram och diskutera hur begreppet beprövad erfarenhet, och i viss mån begreppet vetenskaplig grund, har använts och används i propositionstexten ”En förnyad lärarutbildning” (Prop. 1999/2000:135) och Lärarutbildningskommitténs betänkande ”Att lära och leda” (SOU 1999:63). Mitt val att utgå ifrån skrivningarna i både propositionen och betänkandet hänger samman med att begreppet beprövad erfarenhet används vid få tillfällen i propositionstexten. För att få en vidare förståelse för och bakgrund till begreppet gjorde jag också en genomgång av ett urval av nationella policydokument för förskollärar- och lärarutbildning81, förskola respektive skola82, lagtexter och högskoleförordning83. Denna genomgång visar att begreppet inte användes i dessa texter före högskolereformen 1993.
När begreppet beprövad erfarenhet används i propositionen (Prop. 1999/2000:135) och betänkandet (SOU 1999:63) skrivs det fram på ett dualistiskt sätt. Det skrivs alltid fram i relation till begrepp som; vetenskaplig grund, vetenskapligt grundad kunskap, teoretiska studier, vetenskapliga teorier, forskningsrön och vetenskaplig skolning. Att begreppspar ställs emot varandra som om de vore varandras motsatser beskriver Josefson (2001) och Rorty (2003) som ett vanligt tillvägagångssätt. Enligt Rorty behöver inte det innebära att man förespråkar ett dualistiskt förhållningssätt (se kapitel 6). Att begreppspar ställs mot varandra lyfter Josefson fram som olyckligt eftersom det snarare resulterar i en diskussion om olikheter än i ett fruktbart sätt att se på kunskap. Begreppet vetenskaplig grund används däremot separat i flera sammanhang.
Att innebörden i berövad erfarenhet inte skrivs fram och förklaras explicit i lärarutbildningens nationella policytexter, medan det finns flera förklaringar till uttrycket vetenskaplig grund kan relateras till att utbildningens vetenskapliga del av tradition är mer explicitgjord än den erfarenhetsbaserade (t.ex. Carlgren, 1996;
81 SOU 1935:44, SOU 1952:33, SOU 1965:29, SOU 1978:86, Prop. 1984/85:122, Prop. 1991/92:75, Ds 1992:1.
82 SOU 1975:67, SOU 1972:26, SOU 1972:27, Socialstyrelsen 1987:3 Förslag till pedagogiskt program för förskolan, SOU 1948:27, SOU 1980:2, SOU 1997:21.
83 SFS 1862:12, SFS 1865:84, SFS 1886:15, SFS 1914:133, SFS 1968:318, SFS 1977:218, inte heller i förslaget till ny högskolelag Ds 1992:1 bilaga 1 eller i Högskoleförordning 1977:263 (5 maj 1977) finns begreppet med.
ha börjat problematiseras först i samband med Lärarutbildningskommitténs betänkande (SOU 1999:63) och regeringens proposition (Prop. 1999/2000:135).
Beprövad erfarenhet i lärarutbildningens nationella
policydokument
I detta avsnitt kommer jag huvudsakligen att lyfta fram och diskutera hur begreppet beprövad erfarenhet, och i viss mån begreppet vetenskaplig grund, har använts och används i propositionstexten ”En förnyad lärarutbildning” (Prop. 1999/2000:135) och Lärarutbildningskommitténs betänkande ”Att lära och leda” (SOU 1999:63). Mitt val att utgå ifrån skrivningarna i både propositionen och betänkandet hänger samman med att begreppet beprövad erfarenhet används vid få tillfällen i propositionstexten. För att få en vidare förståelse för och bakgrund till begreppet gjorde jag också en genomgång av ett urval av nationella policydokument för förskollärar- och lärarutbildning81, förskola respektive skola82, lagtexter och högskoleförordning83. Denna genomgång visar att begreppet inte användes i dessa texter före högskolereformen 1993.
När begreppet beprövad erfarenhet används i propositionen (Prop. 1999/2000:135) och betänkandet (SOU 1999:63) skrivs det fram på ett dualistiskt sätt. Det skrivs alltid fram i relation till begrepp som; vetenskaplig grund, vetenskapligt grundad kunskap, teoretiska studier, vetenskapliga teorier,