• No results found

Studenter om studiegruppssamtalets betydelse för konstruktion av yrkeskunskap

Genomgående har studenter varit positiva till studiegruppssamtal, även om de också lyft fram negativa synpunkter. Aspekter som lyfts fram som positiva har varit möjligheten att ta del av andras erfarenhet, att samtalet bidragit till en djupare förståelse för utbildningsinnehåll som diskuterats, att gruppsamtalen

K

APITEL

11

Samtal som arena för kopplingar mellan

teori och praktik

I de tre följande kapitlen ligger fokus på innehåll som rör yrkesdiskursen, och på hur studenter ser på och använder samtal i sitt sökande efter och sin strävan att konstruera yrkeskunskap och yrkesidentitet. Avsikten med dessa kapitel är alltså både att bidra med beskrivningar ur studentperspektiv och att belysa vad det är för kopplingar som sker mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet samt på vilket sätt detta diskuteras i samtal studenter emellan. Hit hör också att ge en bild av de villkor som studenter menar bidrar till eller hindrar deras strävan att konstruera yrkeskunskap, det vill säga aspekter som jag menar kan tillföra kunskap som är viktig för lärarutbildningsuppdraget.

Avsikten med detta första kapitel är att bidra med beskrivningar av hur studenter ser på studiegruppssamtalens betydelse, hur sökandet efter yrkeskunskap tar sig uttryck i olika samtalsgruppskonstellationer och hur kunskap och erfarenhet verbaliseras i samtal studenter emellan. Detta innehåll är också tänkt att utgöra bakgrundskunskap till och förståelse för innehållet i de två kommande kapitlen. Mer precist ligger fokus i det här kapitlet därför på; hur studenter ser på studiegruppssamtalets betydelse i relation till deras strävan att konstruera yrkeskunskap, hur sökandet efter yrkeskunskap framträder i olika samtalsgrupps-konstellationer och hur praktisk erfarenhet respektive teoretisk kunskap explicitgörs eller ligger implicit i samtalsinnehållet. Innehållet bygger på analys av samtalsgruppsobservationer och intervjuer.

Studenter om studiegruppssamtalets betydelse för

konstruktion av yrkeskunskap

Genomgående har studenter varit positiva till studiegruppssamtal, även om de också lyft fram negativa synpunkter. Aspekter som lyfts fram som positiva har varit möjligheten att ta del av andras erfarenhet, att samtalet bidragit till en djupare förståelse för utbildningsinnehåll som diskuterats, att gruppsamtalen

bidragit till personlig utveckling och samarbetsförmåga samt gett möjlighet till gemensam reflektion. Det negativa har rört egna kunskapsbehov och förutsättningar för konstruktion av egen yrkeskunskap.

Flertalet studenter har gett uttryck för att studiegruppssamtal är ett bra sätt att få ta del av medstuderandes erfarenheter från verksamhetsförlagda studier, men också föräldra- och arbetslivserfarenheter. Något som framgått av samtals-observationerna är att studenterna är olika aktiva i samtalen. Studenter med erfarenhet av yrket eller föräldraerfarenhet har i större utsträckning lyft fram, diskuterat och initierat diskussioner om relationen mellan högskoleförlagt kurs-innehåll och yrkesutövande än övriga153. När det gäller vfu-erfarenheter har alla bidragit till samtalet beroende på i vilken omfattning de verksamhetsförlagda studierna bidragit med den typ av erfarenhet som diskuteras. De yngre studenterna har inte deltagit lika aktivt154. Av intervjuerna framgår att en anledning varit just att de inte haft erfarenhet att bidra med och därför valt att inte prata utan istället lyssna och ta del av de andras berättelser, vilket Emil uttrycker på följande vis:

Jag är sån att jag säger inte nånting om inte jag har nånting att säga, för det är många liksom, man har stött på många // människor under utbildningen och man känner att vissa pratar ju bara för pratandets skull. (Intervju Emil, AUO)

Medstuderandes erfarenheter lyfts fram som viktiga när det gäller möjligheten att koppla samman och förstå de teorier som presenterats under utbildningen i relation till det konkreta yrkesutövandet. Under intervjun beskriver Tina den betydelse medstuderandes föräldraerfarenhet haft för henne i förhållande till ett ämnesteoretiskt avsnitt om barns läs- och skrivutveckling:

Det är väl alltid…. bra att kunna höra hur andra har haft det /…/ att höra, dom jämför skolan med sina egna barn för det har inte jag den erfarenheten heller /…/ det hade nog vart bra att ha haft ett barn så man kunde liksom haft det, för läsutveckling och skrivutveckling och…. // se hur barnet, se hur egna barn utvecklas för att kunna ...bygga tillbaka till det… (Intervju Tina, Inriktning)

Dessa berättelser utgör ett viktigt utbildningsinslag när det gäller att koppla samman ämnesteori med konkreta erfarenheter till en meningsfull yrkeskunskap. Tinas beskrivning av värdet av de medstuderandes erfarenheter kan jämföras med Deweys (1997a, s. 184) beskrivning, av vilken det framgår att erfarenhetens

153För beskrivning av studenternas tidigare erfarenheter, av arbete med barn och/eller som föräldrar se kapitel tre.

154 Denna tendens gäller även för mentorsgrupperna.

bidragit till personlig utveckling och samarbetsförmåga samt gett möjlighet till gemensam reflektion. Det negativa har rört egna kunskapsbehov och förutsättningar för konstruktion av egen yrkeskunskap.

Flertalet studenter har gett uttryck för att studiegruppssamtal är ett bra sätt att få ta del av medstuderandes erfarenheter från verksamhetsförlagda studier, men också föräldra- och arbetslivserfarenheter. Något som framgått av samtals-observationerna är att studenterna är olika aktiva i samtalen. Studenter med erfarenhet av yrket eller föräldraerfarenhet har i större utsträckning lyft fram, diskuterat och initierat diskussioner om relationen mellan högskoleförlagt kurs-innehåll och yrkesutövande än övriga153. När det gäller vfu-erfarenheter har alla bidragit till samtalet beroende på i vilken omfattning de verksamhetsförlagda studierna bidragit med den typ av erfarenhet som diskuteras. De yngre studenterna har inte deltagit lika aktivt154. Av intervjuerna framgår att en anledning varit just att de inte haft erfarenhet att bidra med och därför valt att inte prata utan istället lyssna och ta del av de andras berättelser, vilket Emil uttrycker på följande vis:

Jag är sån att jag säger inte nånting om inte jag har nånting att säga, för det är många liksom, man har stött på många // människor under utbildningen och man känner att vissa pratar ju bara för pratandets skull. (Intervju Emil, AUO)

Medstuderandes erfarenheter lyfts fram som viktiga när det gäller möjligheten att koppla samman och förstå de teorier som presenterats under utbildningen i relation till det konkreta yrkesutövandet. Under intervjun beskriver Tina den betydelse medstuderandes föräldraerfarenhet haft för henne i förhållande till ett ämnesteoretiskt avsnitt om barns läs- och skrivutveckling:

Det är väl alltid…. bra att kunna höra hur andra har haft det /…/ att höra, dom jämför skolan med sina egna barn för det har inte jag den erfarenheten heller /…/ det hade nog vart bra att ha haft ett barn så man kunde liksom haft det, för läsutveckling och skrivutveckling och…. // se hur barnet, se hur egna barn utvecklas för att kunna ...bygga tillbaka till det… (Intervju Tina, Inriktning)

Dessa berättelser utgör ett viktigt utbildningsinslag när det gäller att koppla samman ämnesteori med konkreta erfarenheter till en meningsfull yrkeskunskap. Tinas beskrivning av värdet av de medstuderandes erfarenheter kan jämföras med Deweys (1997a, s. 184) beskrivning, av vilken det framgår att erfarenhetens

153För beskrivning av studenternas tidigare erfarenheter, av arbete med barn och/eller som föräldrar se kapitel tre.

värde ”…ligger i den större eller mindre kunskap om sammanhang och relationer som den leder till”. Dewey betonar att relationer inte kan förnimmas utan erfarenhet och att det heller inte är möjligt att uppnå en meningsfull erfarenhet utan att tänka och pröva. Av Tinas resonemang, liksom av Göranssons (2004) och Jernströms (2000) studier, framgår att yrkesberättelsen kan utgöra en bro mellan erfarenheter och generell kunskap. Tinas resonemang om studiegruppssamtalens betydelse kan jämföras med resultatet av Gatefields (1999) studie som visar att grupparbete har en positiv effekt speciellt för studenter som inte har tidigare arbetslivserfarenhet.

De flesta studenter har varit positiva till studiegruppssamtal och den erfarenhet de bidragit med men inte alla. För Vilmas del har samtalen erfarenhetsmässigt inte bidragit i någon större utsträckning eftersom hon har en tidigare pedagogisk utbildning och mycket yrkeslivserfarenhet. Vilma menar att hon själv haft större erfarenhetsutbyte om hon ingått i en grupp med andra yrkeserfarna studenter. Under samtalen har både direkt och indirekt erfarenhet verbaliserats155. Studenter har berättat om egen erfarenhet i form av verksamhetsförlagda studier, egen skolgång, tidigare yrkesverksamhet eller utbildning men också föräldra-erfarenheter eller andra privata föräldra-erfarenheter. De har också återberättat handledares, lärarutbildares, mentorers och studiekamraters berättelser om egen erfarenhet för gruppen156.

Förutom ur erfarenhetssynpunkt har studiegruppssamtalen också lyfts fram som värdefullt ur flera andra aspekter. Den aspekt som flest studenter berör (Amy, Judith, Ida, Frans, mfl) är bidraget till ett mer mångfacetterat perspektiv och en djupare förståelse för utbildningsinnehållet. Interaktionen med medstuderande är något studenter menar har lett till att de kunnat utveckla en mer omfattande kunskap än den de kunnat utveckla på egen hand (jfr Andersson, 2007; Vygotsky, 1978, 1986). Enligt Frans har dessa diskussioner lett till att olika perspektiv, sätt att tänka om och uppfatta ett innehåll synliggjorts, vilket medfört att han själv förändrat sitt synsätt och utvecklat en mera differentierad kunskap.

155 Dewey (1997a) använder begreppen direkt (förstahandserfarenhet) och indirekt erfarenhet (andrahandserfarenhet). Direkt erfarenhet avser erfarenhet som människan direkt tar del av utan några mellanliggande redskap, som exempelvis beteckningar för ting eller processer. Indirekt erfarenhet förmedlas genom redskap, som till exempel språk och symboler, som står mellan människan och tingen. Jfr Eliasson (1995) som använder begreppen ”autentisk” och ”auktoritativ”, den första står för erfarenhet genom eget arbete, en erfarenhet som leder till insikt och förståelse, den andra för erfarenhet som någon gjort och som förklaras för någon annan.

156 Hur olika typer av erfarenhet används i utbildningen framgår även av kapitel tolv.

värde ”…ligger i den större eller mindre kunskap om sammanhang och relationer som den leder till”. Dewey betonar att relationer inte kan förnimmas utan erfarenhet och att det heller inte är möjligt att uppnå en meningsfull erfarenhet utan att tänka och pröva. Av Tinas resonemang, liksom av Göranssons (2004) och Jernströms (2000) studier, framgår att yrkesberättelsen kan utgöra en bro mellan erfarenheter och generell kunskap. Tinas resonemang om studiegruppssamtalens betydelse kan jämföras med resultatet av Gatefields (1999) studie som visar att grupparbete har en positiv effekt speciellt för studenter som inte har tidigare arbetslivserfarenhet.

De flesta studenter har varit positiva till studiegruppssamtal och den erfarenhet de bidragit med men inte alla. För Vilmas del har samtalen erfarenhetsmässigt inte bidragit i någon större utsträckning eftersom hon har en tidigare pedagogisk utbildning och mycket yrkeslivserfarenhet. Vilma menar att hon själv haft större erfarenhetsutbyte om hon ingått i en grupp med andra yrkeserfarna studenter. Under samtalen har både direkt och indirekt erfarenhet verbaliserats155. Studenter har berättat om egen erfarenhet i form av verksamhetsförlagda studier, egen skolgång, tidigare yrkesverksamhet eller utbildning men också föräldra-erfarenheter eller andra privata föräldra-erfarenheter. De har också återberättat handledares, lärarutbildares, mentorers och studiekamraters berättelser om egen erfarenhet för gruppen156.

Förutom ur erfarenhetssynpunkt har studiegruppssamtalen också lyfts fram som värdefullt ur flera andra aspekter. Den aspekt som flest studenter berör (Amy, Judith, Ida, Frans, mfl) är bidraget till ett mer mångfacetterat perspektiv och en djupare förståelse för utbildningsinnehållet. Interaktionen med medstuderande är något studenter menar har lett till att de kunnat utveckla en mer omfattande kunskap än den de kunnat utveckla på egen hand (jfr Andersson, 2007; Vygotsky, 1978, 1986). Enligt Frans har dessa diskussioner lett till att olika perspektiv, sätt att tänka om och uppfatta ett innehåll synliggjorts, vilket medfört att han själv förändrat sitt synsätt och utvecklat en mera differentierad kunskap.

155 Dewey (1997a) använder begreppen direkt (förstahandserfarenhet) och indirekt erfarenhet (andrahandserfarenhet). Direkt erfarenhet avser erfarenhet som människan direkt tar del av utan några mellanliggande redskap, som exempelvis beteckningar för ting eller processer. Indirekt erfarenhet förmedlas genom redskap, som till exempel språk och symboler, som står mellan människan och tingen. Jfr Eliasson (1995) som använder begreppen ”autentisk” och ”auktoritativ”, den första står för erfarenhet genom eget arbete, en erfarenhet som leder till insikt och förståelse, den andra för erfarenhet som någon gjort och som förklaras för någon annan.

Anita – Har det haft betydelse för ditt eget lärande?

Frans – Ja det har det haft eftersom man tar del av varandras åsikter och hur dom ser på saken, så tycker jag att jag utvecklas på det sättet att jag får in andra synvinklar. Om jag till exempel har läst en bok så får jag in så många andras insikter och kunskaper om boken också, jag tycker att det breddar mina kunskaper på det sättet. (Intervju Frans, AUO)

Studenternas intervjuutsagor bekräftas av flera observationer, av vilka det framgår att studiegruppssamtal resulterat i ett utbyte av kunskap, möten mellan olika åsikter och att det lett till nya insikter och förändrade inställningar, som när Rosa under samtalet i studiegruppen ändrar inställning till hur vfu-lärarutbildarna använde kompissamtal:

Jag tänkte aldrig så när jag var där men nu fick jag en annan syn på det här, det här tyckte jag var så himla bra när jag var där. (Flera skrattar Rosa också) Jag får nog ta upp det med min handledare, jo men när man är ute så tycker man allt är så bra, i alla fall så tycker jag att det har vart väldigt bra men nja, det här var inte så bra. (Studiegrupp AUO, FÖ)

Det är i mötet mellan Rosas vfu-erfarenhet och den koppling till litteratur- och föreläsningsinnehåll som studenterna gör tillsammans i gruppen som Rosas synsätt förändras. Den förändring som beskrivs kan också relateras till interaktionistisk teori, där interaktion ses som en förutsättning för att utveckla en vidare förmåga än den studenten hade kunnat utveckla på egen hand (jfr Vygotskij, 1986). Just interaktionen studenter emellan möjliggör alltså utveckling av en mer omfattande eller mångsidig yrkeskunskap än vad respektive student själv skulle kunna utveckla, vilket även framgår av Göhls (2002) studie. Hit hör också att människor har förmåga att ta till sig flera olika perspektiv på både objekt, händelser och sakers tillstånd (Rommetweit, 1985 i Schoultz, 1999). Relaterat till Trowalds (1997a) studie ger universitetslärare uttryck för att studenter både ökar sin kunskap och samarbetsförmåga genom att arbeta i grupp.

Studiegruppssamtalets möjlighet till ytterligare bearbetning lyfts av en del studenter fram som en förutsättning för att förstå eller få en djupare förståelse för exempelvis litteratur-, föreläsnings- eller ämnesinnehåll. Att studenter ser studiegruppsarbete som ett stöd för lärande och kunskapsutveckling framgår även av Studentspegeln (2002, 2007) och av Göhls (2002) och Havnes (2004) studier. Förutom möjligheten att få ta del av andras sätt att förstå innehållet verkar det också viktigt att få inta en kritiskt ifrågasättande hållning eller få

Anita – Har det haft betydelse för ditt eget lärande?

Frans – Ja det har det haft eftersom man tar del av varandras åsikter och hur dom ser på saken, så tycker jag att jag utvecklas på det sättet att jag får in andra synvinklar. Om jag till exempel har läst en bok så får jag in så många andras insikter och kunskaper om boken också, jag tycker att det breddar mina kunskaper på det sättet. (Intervju Frans, AUO)

Studenternas intervjuutsagor bekräftas av flera observationer, av vilka det framgår att studiegruppssamtal resulterat i ett utbyte av kunskap, möten mellan olika åsikter och att det lett till nya insikter och förändrade inställningar, som när Rosa under samtalet i studiegruppen ändrar inställning till hur vfu-lärarutbildarna använde kompissamtal:

Jag tänkte aldrig så när jag var där men nu fick jag en annan syn på det här, det här tyckte jag var så himla bra när jag var där. (Flera skrattar Rosa också) Jag får nog ta upp det med min handledare, jo men när man är ute så tycker man allt är så bra, i alla fall så tycker jag att det har vart väldigt bra men nja, det här var inte så bra. (Studiegrupp AUO, FÖ)

Det är i mötet mellan Rosas vfu-erfarenhet och den koppling till litteratur- och föreläsningsinnehåll som studenterna gör tillsammans i gruppen som Rosas synsätt förändras. Den förändring som beskrivs kan också relateras till interaktionistisk teori, där interaktion ses som en förutsättning för att utveckla en vidare förmåga än den studenten hade kunnat utveckla på egen hand (jfr Vygotskij, 1986). Just interaktionen studenter emellan möjliggör alltså utveckling av en mer omfattande eller mångsidig yrkeskunskap än vad respektive student själv skulle kunna utveckla, vilket även framgår av Göhls (2002) studie. Hit hör också att människor har förmåga att ta till sig flera olika perspektiv på både objekt, händelser och sakers tillstånd (Rommetweit, 1985 i Schoultz, 1999). Relaterat till Trowalds (1997a) studie ger universitetslärare uttryck för att studenter både ökar sin kunskap och samarbetsförmåga genom att arbeta i grupp.

Studiegruppssamtalets möjlighet till ytterligare bearbetning lyfts av en del studenter fram som en förutsättning för att förstå eller få en djupare förståelse för exempelvis litteratur-, föreläsnings- eller ämnesinnehåll. Att studenter ser studiegruppsarbete som ett stöd för lärande och kunskapsutveckling framgår även av Studentspegeln (2002, 2007) och av Göhls (2002) och Havnes (2004) studier. Förutom möjligheten att få ta del av andras sätt att förstå innehållet verkar det också viktigt att få inta en kritiskt ifrågasättande hållning eller få

kritiska synpunkter på det man själv lägger fram. Amy ger uttryck för detta på följande sätt:

Det har ju varit …väldigt viktigt… alltså, nånstans är ju det kärnan i utvecklingen så... I och med att man diskuterar både litteratur man har läst, föreläsningen man har vart på, olika åsikter möts man kanske // förbereder ett litteraturseminarie som man ska ha i grupp, eller man kanske förbereder en grupptenta eller vad det nu kan vara, ...nånstans är det ju där som allting /…/ bottnar ju där i dom diskussionerna /…/ för att föreläsningarna ska bli bra så tycker jag att studiegruppsarbete är viktigt, för det kanske är just på studiegruppsarbetet som föreläsningen faller på plats /…/ när man själv får sätta ord på det man har hört å, man kanske stöter och blöter det lite å, man kanske ifrågasätter varandra lite. (Intervju Amy, AUO)

För Amy medför interaktionen i studiegruppen exempelvis ett tillfälle att verbalisera hur hon själv uppfattat föreläsningsinnehållet, men också en möjlighet att diskutera och på så sätt få en djupare förståelse för hur det kan relateras till läraryrket. Även Kia lyfter vikten av att få verbalisera, om än i termer av att få möjlighet att träna på att uttrycka hur hon förstått ett kursinnehåll och förklara detta för övriga studiegruppsdeltagare, eftersom det resulterar i att innehållet även får en djupare dimension för henne själv.

Det är inte dumt att följa upp litteratur på det sättet och också hjälpas åt att förstå, för det får ju ett helt annat liv, och inte bara när nån annan förklarar, utan också när jag ska förklara för någon annan, så får det ju en annan dimension för mej också. (Intervju Kia, AUO)

Enligt Gadamer (1979) handlar förståelse om att kognitivt eller emotionellt begripa innebörden i något. Han betonar att förståelse uppstår i samband med att en person förklarar något för någon annan, som när Kia förklarar för medstuderande. Flera andra observationer visar också att studerande använt studiegruppssamtal för att hjälpa varandra att förstå olika kursinnehåll, speciellt i matematik och engelska. Som Kia uttrycker det ”att det känns att det är viktigt att man läser den här boken och att det är nån nytta med att jag har läst den” (Intervju Kia, AUO). Kia och Amy betonar också att diskussionen leder till en annan förståelse än den de hade kunnat åstadkomma på egen hand. Resultatet av studiegruppsdiskussionerna kan jämföras med den roll seminariet spelade i den humanistiska universitetstraditionen där seminariets syfte var att leda till vetenskaplig skolning och utgöra en möjlighet för blivande lärare att få pröva

kritiska synpunkter på det man själv lägger fram. Amy ger uttryck för detta på följande sätt:

Det har ju varit …väldigt viktigt… alltså, nånstans är ju det kärnan i utvecklingen så... I och med att man diskuterar både litteratur man har läst, föreläsningen man har vart på, olika åsikter möts man kanske // förbereder ett litteraturseminarie som man ska ha i grupp, eller man kanske förbereder en grupptenta eller vad det nu kan vara, ...nånstans är det ju där som allting /…/ bottnar ju där i dom diskussionerna /…/ för att föreläsningarna ska bli bra så

Related documents