Etnografiska studier har kritiserats för att etiska principer har tillämpats på ett mekaniskt sätt och att etiska överväganden främst har rört studiers praktiska del och i ringa omfattning de etiska principerna i sig. En anledning till detta, menar Murphy och Dingwall (2001), är att de etiska principerna inte är metodkänsliga, vilket får implikationer för genomförandet av etnografiska studier, vilket jag visar på längre fram i detta kapitel. Det problematiska rör främst kravet på information och samtycke. Murphy och Dingwall framhåller att etiska principer kanske måste tillämpas på olika sätt i olika sorters forskning, eftersom den skada deltagare kan utsättas för skiljer sig åt. Antingen kan det handla om en direkt skada som i medicinska studier eller en indirekt som i etnografiska, där skadan uppstår först när deltagare genom studiens resultat upptäcker förhållanden de tidigare inte har varit medvetna om.
Sedan slutet av 1980-talet (Burgess, 1989) har vikten av att relatera diskussioner om abstrakta etiska frågor till hur forskare verkligen går tillväga i samband med etnografiska studier betonats. Under senare år har diskussionen handlat om att det inte finns några universallösningar på etiska problem och att forskningsetiska riktlinjer hela tiden behöver prövas och diskuteras i relation till den utveckling som sker inom forskning och samhälle (Forsman, 1997, 2002; Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2005; Hermerén, 1996; Mauthner Birch, Jessop och Miller, 2002). Den utveckling och förändring som har skett när det gäller etnografiska studier och som kan relateras till ett behov av att diskutera etiska frågeställningar har att göra med att dessa studier i allt större omfattning bedrivs i kontexter forskarna själva är förtrogna med och har någon slags relation till (jfr Burgess, 1983; Lacey, 1979; Mac an Ghail, 1994; Walford, 2001 b). Det kan också relateras till att metoderna för dataproduktion och att de ekonomiska villkoren för forskningsanslag har förändrats. Enligt Jeffrey och Troman (2004) har kraven på snabba forskningsresultat ökat, vilket i sin tur medfört att forskare tillbringar kortare tid på fältet och att relationen mellan forskare och deltagare förändrats. Både sammantaget och var för sig kräver dessa förändringar etiska överväganden. Skeggs (2001) betonar till exempel att etiska ställningstaganden
som jag har använt som grund för reflektion kring etiska ställningstaganden. Den andra delen utgör en beskrivning av etiska överväganden och beslut som jag har fattat i samband med studiens genomförande och dilemman jag stött på i relation till planering, fältarbete och avrapportering.
Etiska ställningstaganden i relation till etnografisk
forskning
Etnografiska studier har kritiserats för att etiska principer har tillämpats på ett mekaniskt sätt och att etiska överväganden främst har rört studiers praktiska del och i ringa omfattning de etiska principerna i sig. En anledning till detta, menar Murphy och Dingwall (2001), är att de etiska principerna inte är metodkänsliga, vilket får implikationer för genomförandet av etnografiska studier, vilket jag visar på längre fram i detta kapitel. Det problematiska rör främst kravet på information och samtycke. Murphy och Dingwall framhåller att etiska principer kanske måste tillämpas på olika sätt i olika sorters forskning, eftersom den skada deltagare kan utsättas för skiljer sig åt. Antingen kan det handla om en direkt skada som i medicinska studier eller en indirekt som i etnografiska, där skadan uppstår först när deltagare genom studiens resultat upptäcker förhållanden de tidigare inte har varit medvetna om.
Sedan slutet av 1980-talet (Burgess, 1989) har vikten av att relatera diskussioner om abstrakta etiska frågor till hur forskare verkligen går tillväga i samband med etnografiska studier betonats. Under senare år har diskussionen handlat om att det inte finns några universallösningar på etiska problem och att forskningsetiska riktlinjer hela tiden behöver prövas och diskuteras i relation till den utveckling som sker inom forskning och samhälle (Forsman, 1997, 2002; Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2005; Hermerén, 1996; Mauthner Birch, Jessop och Miller, 2002). Den utveckling och förändring som har skett när det gäller etnografiska studier och som kan relateras till ett behov av att diskutera etiska frågeställningar har att göra med att dessa studier i allt större omfattning bedrivs i kontexter forskarna själva är förtrogna med och har någon slags relation till (jfr Burgess, 1983; Lacey, 1979; Mac an Ghail, 1994; Walford, 2001 b). Det kan också relateras till att metoderna för dataproduktion och att de ekonomiska villkoren för forskningsanslag har förändrats. Enligt Jeffrey och Troman (2004) har kraven på snabba forskningsresultat ökat, vilket i sin tur medfört att forskare tillbringar kortare tid på fältet och att relationen mellan forskare och deltagare förändrats. Både sammantaget och var för sig kräver dessa förändringar etiska överväganden. Skeggs (2001) betonar till exempel att etiska ställningstaganden
utgör en del av både relationer och interaktion, och speglar såväl moraliska som politiska och kulturella värderingar. Beach (1997) och Mauthner m.fl. (2002) framhåller att genomförandet av en studie både ställer krav på stor reflexivitet och en väl genomtänkt forskningsplan med fokus på forskningsetiska ställningstaganden.
Mauthner m.fl. (2002) understryker att det förekommer etiska frågor i alla stadier av forskningsprocessen i kvalitiva studier. De pekar på att det ofta finns ett gap mellan etiska teorier och den levda intentionen i forskningskontexten och betonar att studiers genomförande inte alltid är speciellt etiskt. Exempelvis menar de att de etiska frågor som berörs främst handlat om att forskare har följt etiska riktlinjer för att vinna samtycke innan dataproduktionen påbörjas inte under forskningsprocessen som helhet. Mauthner m.fl. lyfter med referens till Fraser (2000) och Hanssen (2000) fram ”The reflexive self” som en nyckelkomponent när det gäller att möjliggöra reflektion över och omprövning av etiska dilemman under forskningsprocessen.
Att väga forskningsetiska krav mot krav på vetenskaplig kvalitet
Ett val jag ställdes inför var det som Forsman (1997, 2002) och Gustafsson m.fl. (2005) betonar att alla forskare måste göra, det vill säga valet mellan forskningsetiska krav och kraven på en studies vetenskapliga kvalitet. Det handlar dels om att väga studiens förväntade kunskapsbidrag mot möjliga negativa konsekvenser för deltagarna (jfr Vetenskapsrådet, 2002), dels om att sätta forskningsetik eller koherens främst i olika situationer (Beach, 1995). Relaterat till denna studie handlade det om att välja mellan att försöka göra en så noggrann, tydlig och ärlig redovisning av data, dataproduktion och under-sökningens genomförande som möjligt (jfr Kvale, 1997; Larsson, 1994) och deltagares rätt till konfidentialitet.
För att ge läsaren möjlighet att själv bilda sig en uppfattning om resultatens tillförlitlighet och trovärdighet framstod det som viktigt att redogöra för mina dubbla roller (lärarutbildare, forskare, kollega och arbetstagare) gentemot deltagarna men också min förförståelse för det fält som studerats. Detta innebar visst avkall på konfidentialitetskravet, vilket motiverades utifrån bedömningen att det inte var så etiskt känsliga uppgifter som skulle undersökas, att deltagare själva valt att synliggöra sitt deltagande i flera sammanhang, och att jag ändå såg det som möjligt att uppnå en hög grad av konfidentialitet för enskilda deltagare. I de val jag har gjort har jag strävat efter att reflektera över och väga möjliga konsekvenser mot såväl etiska, moraliska, teoretiska, sociala som ekonomiska
utgör en del av både relationer och interaktion, och speglar såväl moraliska som politiska och kulturella värderingar. Beach (1997) och Mauthner m.fl. (2002) framhåller att genomförandet av en studie både ställer krav på stor reflexivitet och en väl genomtänkt forskningsplan med fokus på forskningsetiska ställningstaganden.
Mauthner m.fl. (2002) understryker att det förekommer etiska frågor i alla stadier av forskningsprocessen i kvalitiva studier. De pekar på att det ofta finns ett gap mellan etiska teorier och den levda intentionen i forskningskontexten och betonar att studiers genomförande inte alltid är speciellt etiskt. Exempelvis menar de att de etiska frågor som berörs främst handlat om att forskare har följt etiska riktlinjer för att vinna samtycke innan dataproduktionen påbörjas inte under forskningsprocessen som helhet. Mauthner m.fl. lyfter med referens till Fraser (2000) och Hanssen (2000) fram ”The reflexive self” som en nyckelkomponent när det gäller att möjliggöra reflektion över och omprövning av etiska dilemman under forskningsprocessen.
Att väga forskningsetiska krav mot krav på vetenskaplig kvalitet
Ett val jag ställdes inför var det som Forsman (1997, 2002) och Gustafsson m.fl. (2005) betonar att alla forskare måste göra, det vill säga valet mellan forskningsetiska krav och kraven på en studies vetenskapliga kvalitet. Det handlar dels om att väga studiens förväntade kunskapsbidrag mot möjliga negativa konsekvenser för deltagarna (jfr Vetenskapsrådet, 2002), dels om att sätta forskningsetik eller koherens främst i olika situationer (Beach, 1995). Relaterat till denna studie handlade det om att välja mellan att försöka göra en så noggrann, tydlig och ärlig redovisning av data, dataproduktion och under-sökningens genomförande som möjligt (jfr Kvale, 1997; Larsson, 1994) och deltagares rätt till konfidentialitet.
För att ge läsaren möjlighet att själv bilda sig en uppfattning om resultatens tillförlitlighet och trovärdighet framstod det som viktigt att redogöra för mina dubbla roller (lärarutbildare, forskare, kollega och arbetstagare) gentemot deltagarna men också min förförståelse för det fält som studerats. Detta innebar visst avkall på konfidentialitetskravet, vilket motiverades utifrån bedömningen att det inte var så etiskt känsliga uppgifter som skulle undersökas, att deltagare själva valt att synliggöra sitt deltagande i flera sammanhang, och att jag ändå såg det som möjligt att uppnå en hög grad av konfidentialitet för enskilda deltagare. I de val jag har gjort har jag strävat efter att reflektera över och väga möjliga konsekvenser mot såväl etiska, moraliska, teoretiska, sociala som ekonomiska
kostnader för såväl deltagare, anslagsgivare, som mig själv som forskare (jfr Forsman, 1997; Hermerén, 1996).
Möjligheter, hinder och etiska dilemman i samband med forskning på eget fält
Att genomföra en studie på eget fält medför andra etiska dilemman än då undersökningen genomförs på ett fält som forskaren inte är lika förtrogen med. Inom utbildningssektorn är det inte ovanligt att studier bedrivs på eget fält (t.ex. Lacey, 1979; Burgess, 1983; Mac an Ghail, 1994; Walford, 2001b). Men det är ovanligt att etnografiska forskare lyfter fram detta62. I litteratur framställs forskning på eget fält både som problematiskt och som fördelaktigt. Till det problematiska hör svårigheter för forskaren att distansera sig från den verksam-het hon eller han är förtrogen med och har kännedom om, och även att det kan vara svårare att få syn på de mönster som finns i den egna kulturen (Burgess, 1984; Walford, 2001b).
Som en svårighet nämns också att forskarens sociala relationer till arbetsgivare och kollegor. Lojalitet med den egna utbildningstraditionen kan också inverka hämmande (Walford, 2001b). Fördelar som lyfts fram är att det kan vara lättare att få tillträde till fältet och att forskaren inte behöver lägga lika mycket tid på att bli förtrogen med det (Alvesson m.fl., 1994; Ely, 1994). Både Beach (1995) och Deyhle, Hess och Le Compte (1992) pekar på att valet av forskningsfält utifrån att det är lätt att få tillträde kan innebära att vistelsen på fältet blir mer komplex, då forskaren redan är involverad i relationer med deltagare. Själv reflekterade jag mycket med vad det kunde få för konsekvenser att genomföra en studie på eget fält innan jag bad om tillträde.
Forskningsetik och forskaretik
Några begrepp som underlättade och synliggjorde olika dimensioner av etiska dilemman var Gustafssons m.fl. (2005) distinktion mellan forskningsetik och forskaretik. Forskningsetik handlar om hur hänsyn tas till och skyddar deltagare och andra som berörs, det vill säga frågor om urvalsförfarande, information till deltagare och andra berörda, samt påverkan under pågående studie och i samband med avrapportering. Forskaretik rör relationen till själva forsknings-uppgiften och -uppdraget men också relationen till medarbetare, forskarkollegor och finansiärer. Förutom att forskningsetik innefattar både etik och moral
62 Överlag problematiseras och explicitgörs inte etiska frågeställningar i någon större utsträckning i avhandlingar och forskningsrapporter. De val som gjorts ligger ofta implicit i studiens design, genomförande och rapportering.
kostnader för såväl deltagare, anslagsgivare, som mig själv som forskare (jfr Forsman, 1997; Hermerén, 1996).
Möjligheter, hinder och etiska dilemman i samband med forskning på eget fält
Att genomföra en studie på eget fält medför andra etiska dilemman än då undersökningen genomförs på ett fält som forskaren inte är lika förtrogen med. Inom utbildningssektorn är det inte ovanligt att studier bedrivs på eget fält (t.ex. Lacey, 1979; Burgess, 1983; Mac an Ghail, 1994; Walford, 2001b). Men det är ovanligt att etnografiska forskare lyfter fram detta62. I litteratur framställs forskning på eget fält både som problematiskt och som fördelaktigt. Till det problematiska hör svårigheter för forskaren att distansera sig från den verksam-het hon eller han är förtrogen med och har kännedom om, och även att det kan vara svårare att få syn på de mönster som finns i den egna kulturen (Burgess, 1984; Walford, 2001b).
Som en svårighet nämns också att forskarens sociala relationer till arbetsgivare och kollegor. Lojalitet med den egna utbildningstraditionen kan också inverka hämmande (Walford, 2001b). Fördelar som lyfts fram är att det kan vara lättare att få tillträde till fältet och att forskaren inte behöver lägga lika mycket tid på att bli förtrogen med det (Alvesson m.fl., 1994; Ely, 1994). Både Beach (1995) och Deyhle, Hess och Le Compte (1992) pekar på att valet av forskningsfält utifrån att det är lätt att få tillträde kan innebära att vistelsen på fältet blir mer komplex, då forskaren redan är involverad i relationer med deltagare. Själv reflekterade jag mycket med vad det kunde få för konsekvenser att genomföra en studie på eget fält innan jag bad om tillträde.
Forskningsetik och forskaretik
Några begrepp som underlättade och synliggjorde olika dimensioner av etiska dilemman var Gustafssons m.fl. (2005) distinktion mellan forskningsetik och forskaretik. Forskningsetik handlar om hur hänsyn tas till och skyddar deltagare och andra som berörs, det vill säga frågor om urvalsförfarande, information till deltagare och andra berörda, samt påverkan under pågående studie och i samband med avrapportering. Forskaretik rör relationen till själva forsknings-uppgiften och -uppdraget men också relationen till medarbetare, forskarkollegor och finansiärer. Förutom att forskningsetik innefattar både etik och moral
62 Överlag problematiseras och explicitgörs inte etiska frågeställningar i någon större utsträckning i avhandlingar och forskningsrapporter. De val som gjorts ligger ofta implicit i studiens design, genomförande och rapportering.
förekommer också beskrivningar av olika forskningsetiska nivåer, som Forsmans (2002) begrepp primär-, sekundär- och metanivå för reflektion över etiska frågor. Den primära handlar om frågor som rör den moraliska halten i forskningen och den sekundära om hur den moraliska halten upprätthålls genom forskarens samvete, kollegial granskning eller etiska kommittéer. Metanivån utgör den nivå utifrån vilken de båda tidigare studeras empiriskt eller teoretiskt, vilket kan resultera i beskrivningar eller normativa rekommendationer.
I samband med att jag fördjupade mig i litteratur som behandlade etiska frågeställningar framstod det också som alltmer angeläget att reflektera kritiskt över de egna etiska val och ställningstaganden som gjorts, då dessa enligt Collste (1996), Gustafsson (1995) och Walford (2001a) grundas på forskarens eget synsätt, tidigare erfarenhet och intressen. Eliasson (1995) och Forsman (2002) betonar dels vikten av att forskaren för egen del försöker klargöra sin grundläggande syn på människa, samhälle och kunskap, dels försöker hålla liv i frågor som stödjer reflektion över forskningspraktiken utifrån både inom- och utomvetenskapliga kriterier och värden. Det handlar med andra ord om att reflektera över huruvida de värden som faktiskt reglerar forskningsarbetet svarar mot forskningens syfte och den människosyn och de värderingsmässiga ståndpunkter som har formulerats i ord. Collste betonar vikten av att forskare bildar sig en egen teoretisk grund att utgå ifrån för att ställningstaganden och handlingar ska vara genomtänkta och konsekventa, vilket förmodligen innebär att forskare kommer att ansluta sig till olika etiska teorier i olika sammanhang beroende på frågeställning.