En jämförelse av innehållet i utbildningsplanerna för 2001 års lärarutbildning och den integrerade visar på flera likheter vad gäller övergripande utgångs-punkter. Gemensamt är den tydliga yrkesinriktningen och att utbildningen ska vara sammanhållen och utgå från en samsyn beträffande samhälls-, människo- och kunskapssyn. Däremot skiljer sig samhällsuppdraget åt. Den integrerade utbildningens uppdrag var att svara upp mot integrationsreformen114, medan 2001 års utbildning ska förbereda de blivande lärarna för att verka i ett föränderligt samhälle och utgöra en källa till förnyelse ur såväl ett utbildnings- som samhällsperspektiv. Formuleringen av samhällsuppdraget i 2001 års utbildningsplan visar tydliga spår av de marknadsdiskurser som artikuleras i propositionen (jfr Bachtin, 1981,1986; Fairclough, 1992, 1995), vilka i sin tur speglar den marknadisering som alltmer har kommit att prägla utbildnings-området (jfr Mulderig, 2003). I dokumentet betonas att utbildningen ska vara både en ”yrkesutbildning” och en ”högskoleutbildning” och att den ska förbereda de blivande lärarna för läraruppdraget både utifrån ”högskolelag”, ”förordning” och lokala lärarutbildningsmål. Kursinnehållet ska utvecklas utifrån ”innehållet i förskolans- och skolans styrdokument”. Hit hör också en uttalad strävan att de studerande ska utveckla en beredskap att möta den samhällsförändring och marknadsanpassning av utbildningssystemet som kommer till uttryck i form av krav på förändring och förnyelse av förskole- och
112 Regeringens proposition 1999/2000:135 överlämnades till riksdagen i maj 2000 och reformen skulle träda i kraft från juli 2001, vilket innebar att universitet och högskolor hade ett år på sig att organisera om lärarutbildningen. Enligt Högskoleverkets rapport 2005:17 R del 1 resulterade denna snabba process i såväl organisations-, som lednings- och innehållsproblem.
113 Mellan 1997 och 2001 ökade antalet anställda lärarutbildare med ca 50 % ( Jubileumsbok, 2002). 114 Den integrerade utbildningen skulle förbereda de blivande lärarna för den kommande integrationen av förskola och skola i samband med införandet av förskoleklass.
Med utgångspunkt i den lärarutbildning som redan bedrevs kom implementeringen av 2001 års lärarutbildningsreform främst att handla om att organisera om och placera in kurser och kursinnehåll i allmänt utbildnings-område, inriktning och specialisering i överensstämmelse med propositionens organisationsmodell. Något som lyftes fram som olyckligt i samband med 2001 års implementeringsprocess var att det inte fanns tid112 att ta ett helhetsperspektiv på utbildningen, eller att involvera de många nyanställda lärarutbildarna i ideologiska och kunskapsteoretiska diskussioner113.
Ideologiska och kunskapsteoretiska utgångspunkter för
2001 års lärarutbildning
En jämförelse av innehållet i utbildningsplanerna för 2001 års lärarutbildning och den integrerade visar på flera likheter vad gäller övergripande utgångs-punkter. Gemensamt är den tydliga yrkesinriktningen och att utbildningen ska vara sammanhållen och utgå från en samsyn beträffande samhälls-, människo- och kunskapssyn. Däremot skiljer sig samhällsuppdraget åt. Den integrerade utbildningens uppdrag var att svara upp mot integrationsreformen114, medan 2001 års utbildning ska förbereda de blivande lärarna för att verka i ett föränderligt samhälle och utgöra en källa till förnyelse ur såväl ett utbildnings- som samhällsperspektiv. Formuleringen av samhällsuppdraget i 2001 års utbildningsplan visar tydliga spår av de marknadsdiskurser som artikuleras i propositionen (jfr Bachtin, 1981,1986; Fairclough, 1992, 1995), vilka i sin tur speglar den marknadisering som alltmer har kommit att prägla utbildnings-området (jfr Mulderig, 2003). I dokumentet betonas att utbildningen ska vara både en ”yrkesutbildning” och en ”högskoleutbildning” och att den ska förbereda de blivande lärarna för läraruppdraget både utifrån ”högskolelag”, ”förordning” och lokala lärarutbildningsmål. Kursinnehållet ska utvecklas utifrån ”innehållet i förskolans- och skolans styrdokument”. Hit hör också en uttalad strävan att de studerande ska utveckla en beredskap att möta den samhällsförändring och marknadsanpassning av utbildningssystemet som kommer till uttryck i form av krav på förändring och förnyelse av förskole- och
112 Regeringens proposition 1999/2000:135 överlämnades till riksdagen i maj 2000 och reformen skulle träda i kraft från juli 2001, vilket innebar att universitet och högskolor hade ett år på sig att organisera om lärarutbildningen. Enligt Högskoleverkets rapport 2005:17 R del 1 resulterade denna snabba process i såväl organisations-, som lednings- och innehållsproblem.
113 Mellan 1997 och 2001 ökade antalet anställda lärarutbildare med ca 50 % ( Jubileumsbok, 2002). 114 Den integrerade utbildningen skulle förbereda de blivande lärarna för den kommande integrationen av förskola och skola i samband med införandet av förskoleklass.
skolverksamhet. Konkret kommer detta bland annat till uttryck på följande sätt i utbildningsplanen:
Lärare behöver ständigt förändra och förnya sin verksamhet. De verksamhetsförlagda studierna ger den studerande möjlighet att medvetet och reflekterande bygga upp en beredskap för att kunna möta morgondagens förändrade behov och krav. Lärarutbildningen i // vill ge den studerande en positiv attityd till förändringar i förskolans och skolans innehåll och arbetssätt. Det sker genom ett förhållningssätt där barns behov belyses gentemot samhällets krav. Lärarutbildningen blir på så sätt en källa till förnyelse för skola och samhälle. (Utbildningsplan, 2001 s. 1f)
Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förekommer bara en gång i 2001 års utbildningsplan, och skrivs då fram i termer av utbildningens grundläggande utgångspunkter: ”Lärarutbildningen ska i sin helhet bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Utbildningsplan, 2001, s. 10). Denna formulering framstår främst som retorisk då den inte preciseras närmare. Det sker dock en viss förändring över tid, och i samband med revideringen av Utbildningsplanen under 2004 beskrivs den beprövade erfarenheten också som situerad i de verksamhetsförlagda studierna, ”…den beprövade erfarenhet som den studerande möter under sin verksamhetsförlagda utbildning” (Utbildningsplan 2004, s. 3).
I Anvisningar för verksamhetsförlagda studier (2001, 2003) nämns inte den vetenskapliga grunden explicit i texten, utan här används istället formuleringar som ”teori, forskning och teoristudier”. Däremot används beprövad erfarenhet i beskrivningen av syftet med de verksamhetsförlagda studierna.
Studenterna skall ges kunskap om, erfarenhet av och insikt i förskolans/skolans vardag /…/ Den verksamhetsförlagda utbildningen skall förankras i teori och forskning samtidigt som teoristudierna tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten. (Anvisningar för verksamhetsförlagda studier, 2001 s. 3, 2003 s.3)
I de kursplaner som berört studiens områden förekommer inte begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andra begrepp som används i utbildningsplaner, anvisningar och kursplaner är bland annat; teori, teorier, teoretisk kunskap, teoretiskt tillägnad kunskap, teoretiskt innehåll, vetenskapligt förhållningssätt, teori och praktik, kunskap och erfarenhet, praktisk kunskap, praktiskt arbete, praktisk erfarenhet, praktisk teori, särskilt erfaren och erfarenhet. Dessa begrepp skrivs fram i relation till varandra på samma sätt som i
skolverksamhet. Konkret kommer detta bland annat till uttryck på följande sätt i utbildningsplanen:
Lärare behöver ständigt förändra och förnya sin verksamhet. De verksamhetsförlagda studierna ger den studerande möjlighet att medvetet och reflekterande bygga upp en beredskap för att kunna möta morgondagens förändrade behov och krav. Lärarutbildningen i // vill ge den studerande en positiv attityd till förändringar i förskolans och skolans innehåll och arbetssätt. Det sker genom ett förhållningssätt där barns behov belyses gentemot samhällets krav. Lärarutbildningen blir på så sätt en källa till förnyelse för skola och samhälle. (Utbildningsplan, 2001 s. 1f)
Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förekommer bara en gång i 2001 års utbildningsplan, och skrivs då fram i termer av utbildningens grundläggande utgångspunkter: ”Lärarutbildningen ska i sin helhet bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Utbildningsplan, 2001, s. 10). Denna formulering framstår främst som retorisk då den inte preciseras närmare. Det sker dock en viss förändring över tid, och i samband med revideringen av Utbildningsplanen under 2004 beskrivs den beprövade erfarenheten också som situerad i de verksamhetsförlagda studierna, ”…den beprövade erfarenhet som den studerande möter under sin verksamhetsförlagda utbildning” (Utbildningsplan 2004, s. 3).
I Anvisningar för verksamhetsförlagda studier (2001, 2003) nämns inte den vetenskapliga grunden explicit i texten, utan här används istället formuleringar som ”teori, forskning och teoristudier”. Däremot används beprövad erfarenhet i beskrivningen av syftet med de verksamhetsförlagda studierna.
Studenterna skall ges kunskap om, erfarenhet av och insikt i förskolans/skolans vardag /…/ Den verksamhetsförlagda utbildningen skall förankras i teori och forskning samtidigt som teoristudierna tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten. (Anvisningar för verksamhetsförlagda studier, 2001 s. 3, 2003 s.3)
I de kursplaner som berört studiens områden förekommer inte begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andra begrepp som används i utbildningsplaner, anvisningar och kursplaner är bland annat; teori, teorier, teoretisk kunskap, teoretiskt tillägnad kunskap, teoretiskt innehåll, vetenskapligt förhållningssätt, teori och praktik, kunskap och erfarenhet, praktisk kunskap, praktiskt arbete, praktisk erfarenhet, praktisk teori, särskilt erfaren och erfarenhet. Dessa begrepp skrivs fram i relation till varandra på samma sätt som i
de nationella dokumenten och även vad gäller precisering av begreppen är texterna likartade (jfr kapitel 5).
När beprövad erfarenhet beskrivs i texterna är det, liksom i propositionen (Prop. 1999/2000:135), som situerad i den verksamhetsförlagda utbildningen och som en erfarenhet som finns hos förskole- och skolerfarna lärarutbildare och andra yrkesverksamma inom denna verksamhet. Huruvida de högskoleförlagda studierna förväntas innehålla beprövad erfarenhet eller praktisk kunskap framgår inte, men till skillnad från beprövad erfarenhet preciseras den vetenskapliga grunden på ett betydligt mera utförligt sätt och relateras starkt till examensarbetet.
Den ska göra den studerande förtrogen med vetenskapliga metoder i arbetet att söka och skapa kunskap. I utbildningens olika kurser ingår seminarier där ämnesinnehåll, forskningsresultat och forskningsmetoder kritiskt granskas utifrån olika vetenskapliga kriterier och paradigm. En kontinuerlig träning i kritisk analys och tillämpning av vetenskapliga metoder sker genom att den studerande deltar i projektarbeten, PM- och rapportskrivning samt examensarbete. (Utbildningsplan, 2001, s. 10: 2002, s. 10 (rev))
Även formuleringarna kring den vetenskapliga grunden ligger i linje med hur denna beskrivs i de nationella lärarutbildningsdokumenten (SOU 1999:63: Prop. 1999/2000:135) och andra nationella dokument (HSV 2005:19; Rapport 2000/01RR10). Av utbildningsplanen framgår att syftet med examensarbetet är att utveckla och fördjupa studentens vetenskapliga förhållningssätt inom yrkesområdet, utveckla kunskap och färdighet i relation till vetenskapligt arbete och ge beredskap för deltagande i förändrings och utvecklingsarbete. Den koppling som skrivs fram i relation till de verksamhetsförlagda studierna är att dessa ska användas för dataproduktion.
Det vetenskapliga förhållningssättet, också benämnt kritiskt vetenskapligt förhållningssätt, ska enligt utbildningsplanen grundläggas inom det allmänna utbildningsområdet och syfta till att ”…ge de blivande pedagogerna förutsättningar att värdera, ifrågasätta eller försvara teorier och praktiska kunskaper som presenteras i utbildningen” (Utbildningsplan, 2001, s. 2). Detta ska i sin tur ”ge” de studerande beredskap att möta förändringskrav i yrkes-utövandet och den snabba kunskapsutvecklingen.
Till skillnad från de högskoleförlagda studierna förväntas de verksamhetsförlagda bidra till att ”definiera behovet för det teoretiska innehållet” och att ”ge tillfälle att grunda studierna i praktisk erfarenhet med åtföljande reflexion”
de nationella dokumenten och även vad gäller precisering av begreppen är texterna likartade (jfr kapitel 5).
När beprövad erfarenhet beskrivs i texterna är det, liksom i propositionen (Prop. 1999/2000:135), som situerad i den verksamhetsförlagda utbildningen och som en erfarenhet som finns hos förskole- och skolerfarna lärarutbildare och andra yrkesverksamma inom denna verksamhet. Huruvida de högskoleförlagda studierna förväntas innehålla beprövad erfarenhet eller praktisk kunskap framgår inte, men till skillnad från beprövad erfarenhet preciseras den vetenskapliga grunden på ett betydligt mera utförligt sätt och relateras starkt till examensarbetet.
Den ska göra den studerande förtrogen med vetenskapliga metoder i arbetet att söka och skapa kunskap. I utbildningens olika kurser ingår seminarier där ämnesinnehåll, forskningsresultat och forskningsmetoder kritiskt granskas utifrån olika vetenskapliga kriterier och paradigm. En kontinuerlig träning i kritisk analys och tillämpning av vetenskapliga metoder sker genom att den studerande deltar i projektarbeten, PM- och rapportskrivning samt examensarbete. (Utbildningsplan, 2001, s. 10: 2002, s. 10 (rev))
Även formuleringarna kring den vetenskapliga grunden ligger i linje med hur denna beskrivs i de nationella lärarutbildningsdokumenten (SOU 1999:63: Prop. 1999/2000:135) och andra nationella dokument (HSV 2005:19; Rapport 2000/01RR10). Av utbildningsplanen framgår att syftet med examensarbetet är att utveckla och fördjupa studentens vetenskapliga förhållningssätt inom yrkesområdet, utveckla kunskap och färdighet i relation till vetenskapligt arbete och ge beredskap för deltagande i förändrings och utvecklingsarbete. Den koppling som skrivs fram i relation till de verksamhetsförlagda studierna är att dessa ska användas för dataproduktion.
Det vetenskapliga förhållningssättet, också benämnt kritiskt vetenskapligt förhållningssätt, ska enligt utbildningsplanen grundläggas inom det allmänna utbildningsområdet och syfta till att ”…ge de blivande pedagogerna förutsättningar att värdera, ifrågasätta eller försvara teorier och praktiska kunskaper som presenteras i utbildningen” (Utbildningsplan, 2001, s. 2). Detta ska i sin tur ”ge” de studerande beredskap att möta förändringskrav i yrkes-utövandet och den snabba kunskapsutvecklingen.
Till skillnad från de högskoleförlagda studierna förväntas de verksamhetsförlagda bidra till att ”definiera behovet för det teoretiska innehållet” och att ”ge tillfälle att grunda studierna i praktisk erfarenhet med åtföljande reflexion”
(Utbildningsplan, 2001, s. 5). Denna skrivning kan tolkas som att reflektion ses som skiljd från den praktiska verksamheten, vilket i sin tur förutsätter att studenter distanserar sig för att kunna reflektera115. Att det handlar om reflektion som skiljd från den direkta praktiska erfarenheten bekräftas även av dokument som rör yrkesdagboksskrivande (Att skriva yrkesdagbok, 2000).
Sammankoppling av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet
Den sammankoppling av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet som förväntas beskrivs på olika sätt, och liksom i de nationella dokumenten används olika ”bridging concepts” (jfr kapitel 6). De som används i de lokala dokumenten är; integreras, möte, förankras och ta sin utgångspunkt i. Men samtidigt som det betonas att teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet ska kopplas samman skrivs de fram på ett dualistiskt sätt.
När det gäller ”bridging concepts” lyfts ”integration” fram som en förutsättning för att studenter ska kunna tillägna sig ny kunskap, vilket uttrycks i termer av att de studerande måste ”pröva och ompröva sitt eget tänkande och integrera egna erfarenheter med teoretisk kunskap” (Utbildningsplan, 2001, s. 2). Som det uttrycks i texten kan det tolkas som om egen erfarenhet och teoretisk kunskap ska förenas eller samordnas till en helhet (jfr kapitel 6: Carlgren, 2003; Lindberg, 2002), men också som att den erfarenhet studenten har inte är förenlig med utbildningsinnehållet. Vid revisionen av utbildningsplanen 2004, togs denna skrivning bort och istället betonas vikten av att integrera ämnesteori, didaktik och beprövad erfarenhet.
I utbildningen skall särskild vikt läggas vid integration mellan ämnesteori (kunskapsområden) och didaktik (undervisningens och inlärningens teori och praktik) och hur dessa kan integreras med den beprövade erfarenheten som den studerande möter under sin verksamhetsförlagda utbildning. (Utbildningsplan, 2004, s. 3)
Detta speglar en förändring från att integrera egen erfarenhet med teoretisk kunskap till att integrera kunskapsområden och teoretiska och praktiska aspekter av undervisning och lärande med erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Det rör sig alltså både om en integration inom de högskoleförlagda studierna och mellan högskole- och verksamhetsförlagd utbildning.
115 Erlandsson (2007) har gjort en jämförelse mellan Deweys sätt att beskriva reflektion som en biprodukt av handling som också struktureras av handling och Schöns dualistiska sätt att beskriva handling och reflektion.
(Utbildningsplan, 2001, s. 5). Denna skrivning kan tolkas som att reflektion ses som skiljd från den praktiska verksamheten, vilket i sin tur förutsätter att studenter distanserar sig för att kunna reflektera115. Att det handlar om reflektion som skiljd från den direkta praktiska erfarenheten bekräftas även av dokument som rör yrkesdagboksskrivande (Att skriva yrkesdagbok, 2000).
Sammankoppling av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet
Den sammankoppling av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet som förväntas beskrivs på olika sätt, och liksom i de nationella dokumenten används olika ”bridging concepts” (jfr kapitel 6). De som används i de lokala dokumenten är; integreras, möte, förankras och ta sin utgångspunkt i. Men samtidigt som det betonas att teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet ska kopplas samman skrivs de fram på ett dualistiskt sätt.
När det gäller ”bridging concepts” lyfts ”integration” fram som en förutsättning för att studenter ska kunna tillägna sig ny kunskap, vilket uttrycks i termer av att de studerande måste ”pröva och ompröva sitt eget tänkande och integrera egna erfarenheter med teoretisk kunskap” (Utbildningsplan, 2001, s. 2). Som det uttrycks i texten kan det tolkas som om egen erfarenhet och teoretisk kunskap ska förenas eller samordnas till en helhet (jfr kapitel 6: Carlgren, 2003; Lindberg, 2002), men också som att den erfarenhet studenten har inte är förenlig med utbildningsinnehållet. Vid revisionen av utbildningsplanen 2004, togs denna skrivning bort och istället betonas vikten av att integrera ämnesteori, didaktik och beprövad erfarenhet.
I utbildningen skall särskild vikt läggas vid integration mellan ämnesteori (kunskapsområden) och didaktik (undervisningens och inlärningens teori och praktik) och hur dessa kan integreras med den beprövade erfarenheten som den studerande möter under sin verksamhetsförlagda utbildning. (Utbildningsplan, 2004, s. 3)
Detta speglar en förändring från att integrera egen erfarenhet med teoretisk kunskap till att integrera kunskapsområden och teoretiska och praktiska aspekter av undervisning och lärande med erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Det rör sig alltså både om en integration inom de högskoleförlagda studierna och mellan högskole- och verksamhetsförlagd utbildning.
115 Erlandsson (2007) har gjort en jämförelse mellan Deweys sätt att beskriva reflektion som en biprodukt av handling som också struktureras av handling och Schöns dualistiska sätt att beskriva handling och reflektion.
”Möte” används på ett ställe i 2001 års utbildningsplan, då i relation till mentorsgruppens uppdrag att ”utgöra en arena för mötet mellan teori och praktik och ska stimulera till reflektion över den kommande yrkesrollen” (Utbildningsplan, 2001, s. 10). Denna formulering ger en annan bild av den förväntade eller tänkta sammankopplingen än när begreppet integration används (jfr kapitel 6). Här handlar det om att mötet mellan teoretisk kunskap och praktiskt yrkesutövande förväntas resultera i reflektion över lärarrollen.
Begreppet ”förankras” används i relation till kopplingen mellan verksamhetsförlagd utbildning och innehållet i de högskoleförlagda studierna; ”Den verksamhetsförlagda utbildningen skall förankras i teori och forskning samtidigt som teoristudierna tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten” (Anvisningar för verksamhetsförlagda studier, 2003, s. 3). Detta kan tolkas som att det teoretiska innehållet ska integreras eller kopplas samman med det verksamhetsförlagda, medan den teoretiska undervisningen ska utgå från beprövad erfarenhet. Formulering verkar grundas på en föreställning om att verksamhetsförlagd kunskap inte är nog i sig och att högskoleförlagt utbildningsinnehåll ska vara meningsfullt och yrkesrelevant. Det förekommer också skrivningar som tyder på en föreställning hos lärarutbildare om att studenter betraktar det högskoleförlagda utbildningsinnehållet som mindre relevant än det verksamhetsförlagda (jfr Arfwedsson, 1994; Carlgren, 1996; Malthén, 1995; Mogensen, 1994; Rannström, 1995). Men det finns också skrivningar som tyder på en ambition att försöka förändra studenters syn på det teoretiska innehållet. Detta uttrycks exempelvis genom att en del av syftet med de verksamhetsförlagda studierna just är att ”definiera behovet för det teoretiska innehållet” (Utbildningsplan, 2001, s. 5; jfr utbildningsplan 2002, 2003, 2004). Skrivningarna kan också tolkas som ett uttryck för en strävan efter ett närmande mellan de högskole- respektive verksamhetsförlagda studierna.
Begreppet ”tar sin utgångspunkt i” används, som framgår av det första citatet i föregående avsnitt, för att illustrera på vilket sätt de teoriska studierna ska utgå från den beprövade erfarenheten.
Dokumenten är, som jag tidigare har påpekat, dubbelbottnade. Samtidigt som vikten av att ”integrera” teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet och verksamhetsförlagd respektive högskoleförlagd utbildning betonas, skrivs detta fram på ett dualistiskt sätt. Teoretisk kunskap beskrivs som situerad i de högskoleförlagda studierna och praktisk erfarenhet i de verksamhetsförlagda. Av utbildningsplanen (2001) framgår också att de båda utbildningskontexterna
”Möte” används på ett ställe i 2001 års utbildningsplan, då i relation till mentorsgruppens uppdrag att ”utgöra en arena för mötet mellan teori och praktik och ska stimulera till reflektion över den kommande yrkesrollen” (Utbildningsplan, 2001, s. 10). Denna formulering ger en annan bild av den förväntade eller tänkta sammankopplingen än när begreppet integration används (jfr kapitel 6). Här handlar det om att mötet mellan teoretisk kunskap och praktiskt yrkesutövande förväntas resultera i reflektion över lärarrollen.
Begreppet ”förankras” används i relation till kopplingen mellan verksamhetsförlagd utbildning och innehållet i de högskoleförlagda studierna; ”Den verksamhetsförlagda utbildningen skall förankras i teori och forskning samtidigt som teoristudierna tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten” (Anvisningar för verksamhetsförlagda studier, 2003, s. 3). Detta kan tolkas som att det teoretiska innehållet ska integreras eller kopplas samman med det