I juni 2001 fattade Högskolestyrelsen (Protokoll Högskolestyrelsen, 2001) beslut om att inrätta ett särskilt organ för lärarutbildningen, Lärarutbildningsnämnden. Det innebar att det övergripande ansvaret för lärarutbildningen, som tidigare legat på högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd [FOU-nämnd], skulle flyttas över till Lärarutbildningsnämnden. Nämnden placerades, i enlighet med propositionen (Prop. 1999/2000:135), in i organisationen direkt under Högskolestyrelsen, det vill säga på samma plats i organisationen som FOU-nämnden. Denna placering förändrades dock redan året därpå, då ytterligare en organisationsförändring genomfördes. Nu placerades rektor och rektors-funktionen mellan Högskolestyrelsen och Lärarutbildningsnämnd respektive FOU-nämnd (Årsredovisning, 2002, 2003, 2004, 2005), en förändring som gick tvärs emot den placering som förordades i propositionen samt den gängse utvecklingen på andra lärosäten.
Att lärarutbildningsnämnd och FOU-nämnd tilldelades ”liknande befogenheter” framgår av en skrivning i den organisations-, besluts- och delegationsordning [OBD:n] som fastställdes av högskolestyrelsen under våren 2001 (OBD, 2001, s 17).
Lärarutbildningsnämnden har, gällande lärarutbildningar och forskning som knyter an till sådan utbildning, liknande befogenheter som FOU-nämnden har för utbildning och forskning gällande övriga områden. Detta innebär att Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för att främja lärarutbildning och forskning som knyter an till denna samt att bevaka att lärarutbildningen vilar på vetenskaplig grund. (OBD 2001, s.17)
I skrivningen görs en tydlig markering av att det är Lärarutbildningsnämndens ansvar, att främja forskning inom lärarutbildningsområdet och att ”bevaka att lärarutbildningen vilar på vetenskaplig grund”. När det gäller det samlade
122 Dokument som använts på nationell nivå är lagar, förordningar, betänkanden och propositioner, samt utvärderingar och utredningstexter. På lokal nivå har analysen huvudsakligen grundats på protokoll, lokala föreskrifter, självvärderingar, remissvar och andra tryckta källor.
Innehållet i detta kapitel grundas på en analys av såväl nationella som lokala dokument med fokus på det särskilda organet från år 1999 till 2006122. Fokus ligger på frågor om hur det särskilda organet implementerades i den övergripande lokala organisationen, dess funktion i organisationen och arbete med utveckling av lärarutbildningens forskningsanknytning och yrkesförankring och sammankoppling dem emellan.
Lärarutbildningsnämnden i den lokala organisationen
I juni 2001 fattade Högskolestyrelsen (Protokoll Högskolestyrelsen, 2001) beslut om att inrätta ett särskilt organ för lärarutbildningen, Lärarutbildningsnämnden. Det innebar att det övergripande ansvaret för lärarutbildningen, som tidigare legat på högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd [FOU-nämnd], skulle flyttas över till Lärarutbildningsnämnden. Nämnden placerades, i enlighet med propositionen (Prop. 1999/2000:135), in i organisationen direkt under Högskolestyrelsen, det vill säga på samma plats i organisationen som FOU-nämnden. Denna placering förändrades dock redan året därpå, då ytterligare en organisationsförändring genomfördes. Nu placerades rektor och rektors-funktionen mellan Högskolestyrelsen och Lärarutbildningsnämnd respektive FOU-nämnd (Årsredovisning, 2002, 2003, 2004, 2005), en förändring som gick tvärs emot den placering som förordades i propositionen samt den gängse utvecklingen på andra lärosäten.
Att lärarutbildningsnämnd och FOU-nämnd tilldelades ”liknande befogenheter” framgår av en skrivning i den organisations-, besluts- och delegationsordning [OBD:n] som fastställdes av högskolestyrelsen under våren 2001 (OBD, 2001, s 17).
Lärarutbildningsnämnden har, gällande lärarutbildningar och forskning som knyter an till sådan utbildning, liknande befogenheter som FOU-nämnden har för utbildning och forskning gällande övriga områden. Detta innebär att Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för att främja lärarutbildning och forskning som knyter an till denna samt att bevaka att lärarutbildningen vilar på vetenskaplig grund. (OBD 2001, s.17)
I skrivningen görs en tydlig markering av att det är Lärarutbildningsnämndens ansvar, att främja forskning inom lärarutbildningsområdet och att ”bevaka att lärarutbildningen vilar på vetenskaplig grund”. När det gäller det samlade
122 Dokument som använts på nationell nivå är lagar, förordningar, betänkanden och propositioner, samt utvärderingar och utredningstexter. På lokal nivå har analysen huvudsakligen grundats på protokoll, lokala föreskrifter, självvärderingar, remissvar och andra tryckta källor.
ansvaret för lärarutbildningen som det särskilda organet skulle ha enligt propositionen (Prop. 1999/2000:135) så implementerades inte detta fullt ut. Ansvaret för lärarutbildningens kvalitet och vetenskapliga bas delegerades till Lärarutbildningsnämnden men inte det ekonomiska ansvaret. Detta kom att ligga kvar på den institution som ansvarade för lärarutbildningen. Däremot gavs nämnden både ekonomiskt och kvalitativt ansvar för lärarutbildningens vetenskapliga grund, forskning och forskarutbildning. Att det är beslut om utbildningens forskningsanknytning som Högskolestyrelsen gav nämnden ansvar för och rätt att fatta beslut om framgår även tydligt av det uppdragsområde som anges i 2001 års organisations-, besluts och delegationsordning:
• övergripande riktlinjer för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskarutbildning gällande lärarutbildningsområdet
• förslag till budgetunderlag (anslagsframställningar) avseende Högskolans /…/ forskning, konstnärliga utvecklingsarbete och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet
• förslag till antagningsordning för lärarutbildningsområdet • förslag till examensordning
• fördelning av resurser som anvisats av högskolans styrelse
• klassifikation av utbildningar och kurser på utbildningsområden och kursplaner inom lärarutbildningsområdet
• fastställande av utbildningsplaner för nya program och kursplaner för nya kurser inom lärarutbildningsområdet (Lärarutbildningsnämnden kan delegera denna uppgift till Institutionsstyrelse) (OBD, 2001, s. 33)
Konkret innebar detta ansvar att det formella beslutsfattandet i frågor som rörde fastställande av lärarutbildningens utbildningsutbud, utbildningsplaner för nya program, nya kursplaner och förslag till övergripande riktlinjer, budget för forskning och forskarutbildning samt antagningsordning för lärarutbildnings-området, flyttades från FOU- till Lärarutbildningsnämnden. En jämförelse av nämndernas ansvars- och beslutsområden från 2001 (OBD, 2001) visar dock att FOU-nämnden hade större ansvars- och beslutsområde än Lärarutbildnings-nämnden när det gällde beslut om förslag till; anställningsordnig, ordförande och ledamöter i tillsättnings- och beredningsutskott, rekryterings- och anställningsordning samt föreskrifter för utformning av utbildnings- och kursplaner.
ansvaret för lärarutbildningen som det särskilda organet skulle ha enligt propositionen (Prop. 1999/2000:135) så implementerades inte detta fullt ut. Ansvaret för lärarutbildningens kvalitet och vetenskapliga bas delegerades till Lärarutbildningsnämnden men inte det ekonomiska ansvaret. Detta kom att ligga kvar på den institution som ansvarade för lärarutbildningen. Däremot gavs nämnden både ekonomiskt och kvalitativt ansvar för lärarutbildningens vetenskapliga grund, forskning och forskarutbildning. Att det är beslut om utbildningens forskningsanknytning som Högskolestyrelsen gav nämnden ansvar för och rätt att fatta beslut om framgår även tydligt av det uppdragsområde som anges i 2001 års organisations-, besluts och delegationsordning:
• övergripande riktlinjer för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskarutbildning gällande lärarutbildningsområdet
• förslag till budgetunderlag (anslagsframställningar) avseende Högskolans /…/ forskning, konstnärliga utvecklingsarbete och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet
• förslag till antagningsordning för lärarutbildningsområdet • förslag till examensordning
• fördelning av resurser som anvisats av högskolans styrelse
• klassifikation av utbildningar och kurser på utbildningsområden och kursplaner inom lärarutbildningsområdet
• fastställande av utbildningsplaner för nya program och kursplaner för nya kurser inom lärarutbildningsområdet (Lärarutbildningsnämnden kan delegera denna uppgift till Institutionsstyrelse) (OBD, 2001, s. 33)
Konkret innebar detta ansvar att det formella beslutsfattandet i frågor som rörde fastställande av lärarutbildningens utbildningsutbud, utbildningsplaner för nya program, nya kursplaner och förslag till övergripande riktlinjer, budget för forskning och forskarutbildning samt antagningsordning för lärarutbildnings-området, flyttades från FOU- till Lärarutbildningsnämnden. En jämförelse av nämndernas ansvars- och beslutsområden från 2001 (OBD, 2001) visar dock att FOU-nämnden hade större ansvars- och beslutsområde än Lärarutbildnings-nämnden när det gällde beslut om förslag till; anställningsordnig, ordförande och ledamöter i tillsättnings- och beredningsutskott, rekryterings- och anställningsordning samt föreskrifter för utformning av utbildnings- och kursplaner.
Beslutsordningen från 2001 förändrades delvis 2003. Lärarutbildningsnämnden fick då en något mer framträdande roll i organisationen. FOU-nämnden hade fortfarande rätt att besluta om förslag till anställnings-, antagnings-123 och examensordning, men nu ”i tillämpliga delar efter hörande av Lärarutbildnings-nämnden” (OBD, 2003, s 32). Denna förändring kan tolkas som en strävan att ge Lärarutbildnings- och FOU-nämnd en mer jämlik ställning i organisationen. Under 2003 utökade högskolestyrelsen Lärarutbildningsnämndens ansvars-områden vad gällde lärarutbildningens vetenskapliga grund ytterligare. Nu kom uppdraget även att omfatta initiativ och åtgärder för att stödja studenters och lärares forskarutbildning, disputerades fortsatta vetenskapliga meritering, beredning av forskningsansökningar samt att verka för tillvaratagande av möjligheter till extern forskningsfinansiering.
På institutionsnivå innebar organisationsförändringen att fastställande av nya kursplaner och anvisningar för verksamhetsförlagda studier som tidigare hanterats av institutionsstyrelsen eller institutionsledningen skulle flyttas över till Lärarutbildningsnämnden (jfr OBD, 2001, s 33).
Lärarutbildningsnämndens funktion i organisationen
Lärarutbildningsnämnden påbörjade sitt arbete i juni 2002. Bland ledamöterna fanns lärare från lärarutbildningen, två externa ledamöter som representerade verksamhetsfältet, en dekanus från FOU-nämnden124, en studerande och en sekreterare. Efter kritik från Högskoleverket (2002:41R) utökades både antalet deltagare och antalet deltagare med vetenskaplig kompetens, i enlighet med skrivningarna i propositionstexten (Prop. 1999/2000:135). Nämnden kom nu att bestå av lärare från lärarutbildningen, externa ledamöter som representerade verksamhetsfältet, lärare från andra institutioner och studeranderepresentanter. Av Lärarutbildningsnämndens mötesprotokoll från juni 2003 och hösten 2004, framgår att ledamöterna menar att Lärarutbildningsnämndens ansvarsområde varken var tydligt uttalat i OBD:n eller förankrat i organisationen. Under hösten 2003 diskuterades också Lärarutbildningsnämndens ställning i relation till den vicerektor som tillsatts som ansvarig för ”hela högskolans grundutbildning”. Att
123 FOU-nämnden hade beslutsrätt om förslag till antagningsordning för alla utbildningar utom lärarutbildningen, eftersom detta var Lärarutbildningsnämnden uppdrag.
124 Av ett Högskolestyrelseprotokoll från 2003 framgår att Högskolestyrelsen beslutat att ordförande eller vice ordförande i FOU- nämnden har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i Lärarutbildningsnämnden.
Beslutsordningen från 2001 förändrades delvis 2003. Lärarutbildningsnämnden fick då en något mer framträdande roll i organisationen. FOU-nämnden hade fortfarande rätt att besluta om förslag till anställnings-, antagnings-123 och examensordning, men nu ”i tillämpliga delar efter hörande av Lärarutbildnings-nämnden” (OBD, 2003, s 32). Denna förändring kan tolkas som en strävan att ge Lärarutbildnings- och FOU-nämnd en mer jämlik ställning i organisationen. Under 2003 utökade högskolestyrelsen Lärarutbildningsnämndens ansvars-områden vad gällde lärarutbildningens vetenskapliga grund ytterligare. Nu kom uppdraget även att omfatta initiativ och åtgärder för att stödja studenters och lärares forskarutbildning, disputerades fortsatta vetenskapliga meritering, beredning av forskningsansökningar samt att verka för tillvaratagande av möjligheter till extern forskningsfinansiering.
På institutionsnivå innebar organisationsförändringen att fastställande av nya kursplaner och anvisningar för verksamhetsförlagda studier som tidigare hanterats av institutionsstyrelsen eller institutionsledningen skulle flyttas över till Lärarutbildningsnämnden (jfr OBD, 2001, s 33).
Lärarutbildningsnämndens funktion i organisationen
Lärarutbildningsnämnden påbörjade sitt arbete i juni 2002. Bland ledamöterna fanns lärare från lärarutbildningen, två externa ledamöter som representerade verksamhetsfältet, en dekanus från FOU-nämnden124, en studerande och en sekreterare. Efter kritik från Högskoleverket (2002:41R) utökades både antalet deltagare och antalet deltagare med vetenskaplig kompetens, i enlighet med skrivningarna i propositionstexten (Prop. 1999/2000:135). Nämnden kom nu att bestå av lärare från lärarutbildningen, externa ledamöter som representerade verksamhetsfältet, lärare från andra institutioner och studeranderepresentanter. Av Lärarutbildningsnämndens mötesprotokoll från juni 2003 och hösten 2004, framgår att ledamöterna menar att Lärarutbildningsnämndens ansvarsområde varken var tydligt uttalat i OBD:n eller förankrat i organisationen. Under hösten 2003 diskuterades också Lärarutbildningsnämndens ställning i relation till den vicerektor som tillsatts som ansvarig för ”hela högskolans grundutbildning”. Att
123 FOU-nämnden hade beslutsrätt om förslag till antagningsordning för alla utbildningar utom lärarutbildningen, eftersom detta var Lärarutbildningsnämnden uppdrag.
124 Av ett Högskolestyrelseprotokoll från 2003 framgår att Högskolestyrelsen beslutat att ordförande eller vice ordförande i FOU- nämnden har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i Lärarutbildningsnämnden.
nämndens plats i organisationen var oklar bekräftas också av den självvärdering av lärarutbildningen som genomfördes 2004.
…vid högskolan råder fortfarande viss oklarhet kring hur och var olika beslut som rör lärarprogrammet skall fattas samt oklarheter kring vad det särskilda organet, LUN, har för plats i organisationen samt vilken roll och vilka uppgifter som åvilar nämnden. Dessa problem hänger delvis samman med att LUN som nämnd, är av sent datum och att beslutsvägarna inom högskolans organisation i allt väsentligt följer gamla strukturer. Genom att nämnden inte fanns inrättad när den nya lärarutbildningen planerades och organiserades kom samtliga de administrativa uppgifter som tidigare hörde hemma på Institutionen /…/ självklart att fortsätta att göra detta. Exempel på sådana uppgifter är ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen, för studievägledning och för Ladok samt ett övergripande programansvar på studierektorsnivå. Institutionen /.../ ansvarar därmed för hela grundutbildningen ekonomiskt och administrativt. (Självvärdering av lärarutbildningen, 2004, s. 2)
Självvärderingen visar också på att Lärarutbildningsnämnden inte hade ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen, utan att detta av tradition kom att ligga kvar på institutionsnivå. Av protokoll från både Institutionsstyrelsens och Lärarutbildningsnämndens möten framgår att det rådde oklarheter om ansvarsfördelningen dem emellan. Detta kan till viss del ha sin grund i att det inte gjordes någon revidering av Institutionsstyrelsens uppdrag i samband med att Lärarutbildningsnämnden inrättades. Enligt högskolans organisations-, besluts- och delegationsordning (OBD, 2001) skiljer sig beslutsrätten åt på så sätt att Lärarutbildningsnämnden inrättar och fastställer utbildnings- och kursplaner som inte redan är inrättade, medan Institutionsstyrelsen har beslutsrätt i frågor som rör fastställande av redan inrättade utbildnings- och kursplaner. Därutöver har institutionsstyrelsen beslutsrätt över institutionens interna angelägenheter som; verksamhetsplan, förslag till utbildnings- och kursplaner för nya utbildningar, kurs- och programutbud, riktlinjer för uppföljning och utvärdering samt examination och att utse examinatorer. Hit hör också beslut som rör; institutionens interna organisation, interna centrumbildningar, resurs-användning, upprättande av budgetunderlag till rektor samt inrättande av utbildningsråd.
Även efter att Lärarutbildningsnämnden inrättats togs beslut i frågor som egentligen hörde hemma under nämndens ansvarsområde av
Institutions-nämndens plats i organisationen var oklar bekräftas också av den självvärdering av lärarutbildningen som genomfördes 2004.
…vid högskolan råder fortfarande viss oklarhet kring hur och var olika beslut som rör lärarprogrammet skall fattas samt oklarheter kring vad det särskilda organet, LUN, har för plats i organisationen samt vilken roll och vilka uppgifter som åvilar nämnden. Dessa problem hänger delvis samman med att LUN som nämnd, är av sent datum och att beslutsvägarna inom högskolans organisation i allt väsentligt följer gamla strukturer. Genom att nämnden inte fanns inrättad när den nya lärarutbildningen planerades och organiserades kom samtliga de administrativa uppgifter som tidigare hörde hemma på Institutionen /…/ självklart att fortsätta att göra detta. Exempel på sådana uppgifter är ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen, för studievägledning och för Ladok samt ett övergripande programansvar på studierektorsnivå. Institutionen /.../ ansvarar därmed för hela grundutbildningen ekonomiskt och administrativt. (Självvärdering av lärarutbildningen, 2004, s. 2)
Självvärderingen visar också på att Lärarutbildningsnämnden inte hade ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen, utan att detta av tradition kom att ligga kvar på institutionsnivå. Av protokoll från både Institutionsstyrelsens och Lärarutbildningsnämndens möten framgår att det rådde oklarheter om ansvarsfördelningen dem emellan. Detta kan till viss del ha sin grund i att det inte gjordes någon revidering av Institutionsstyrelsens uppdrag i samband med att Lärarutbildningsnämnden inrättades. Enligt högskolans organisations-, besluts- och delegationsordning (OBD, 2001) skiljer sig beslutsrätten åt på så sätt att Lärarutbildningsnämnden inrättar och fastställer utbildnings- och kursplaner som inte redan är inrättade, medan Institutionsstyrelsen har beslutsrätt i frågor som rör fastställande av redan inrättade utbildnings- och kursplaner. Därutöver har institutionsstyrelsen beslutsrätt över institutionens interna angelägenheter som; verksamhetsplan, förslag till utbildnings- och kursplaner för nya utbildningar, kurs- och programutbud, riktlinjer för uppföljning och utvärdering samt examination och att utse examinatorer. Hit hör också beslut som rör; institutionens interna organisation, interna centrumbildningar, resurs-användning, upprättande av budgetunderlag till rektor samt inrättande av utbildningsråd.
Även efter att Lärarutbildningsnämnden inrättats togs beslut i frågor som egentligen hörde hemma under nämndens ansvarsområde av
Institutions-styrelsen. Fastställande av nya kursplaner125 utgjorde exempelvis en åter-kommande punkt på styrelsens dagordning under 2002126. Detta visar att även om Lärarutbildningsnämnden hade den formella beslutsrätten så distribuerades inte ärenden automatiskt till nämnden för beslut, vilket tyder på att den nya ansvarsfördelningen inte var implementerad i organisationen. Till viss del berodde detta i sin tur förmodligen på att ansvarsfördelningen var oklar.
Av Lärarutbildningsnämndens mötesprotokoll från 2004 framgår att det togs initiativ till ett möte mellan ledamöter från Lärarutbildningsnämnden och Institutionsstyrelsen. Efter mötet framgår av nämndens protokoll att nämnden beslutat att dess uppgift är att fatta ”övergripande beslut”. Vad som avses med övergripande beslut framgår inte. Protokollen visar också att det förekom svårigheter när det gällde att implementera nämndens beslut i lärarutbildningen, varför en kontaktman tillsattes på institutionsnivå under hösten 2004. Kanske kan dessa problem till viss del relateras till det faktum att prefektens ansvar enligt 2001 och 2003 års OBD (OBD, 2001, s 19, 2003, s 20) uttrycktes i termer av att; verkställa högskolestyrelsens, rektors och institutionsstyrelsens beslut. Varken Lärarutbildningsnämnden eller den tidigare överordnade Fou-nämnden nämns som aktörer som prefekten ska förhålla sig till i OBD:n. Detta väcker frågor om dessa nämnders faktiska roll i organisationen.
Enligt 2001 och även 2003 års reviderade OBD hade prefekten ansvar för verksamheten vid institutionen och rätt att fatta beslut som rör den operativa verksamheten inom utbildnings-, forsknings-, och utvecklingsområdet. Dessutom skulle prefekten ge förslag till; institutionens resursanvändning, inrättande av anställningar, ställföreträdande prefekt, studierektor och utbildningsledare. Hit hörde också att föreslå plan för uppföljning och utvärdering av institutionens verksamhet samt att ansvara för pedagogisk ledning och kompetensutveckling. Dessa befogenheter utökades 2003 till att också omfatta beslut om förslag till verksamhetsplan.
125 Under detta år fattade institutionsstyrelsen beslut om att delegera granskningen av kursplaner och litteraturlistor till ett kursplaneutskott som i sin tur fick i uppgift att granska, besluta och rapportera tillbaka till styrelsen.
126 Övriga frågor som behandlades av Institutionsstyrelsen var utbildningsutbud, examinationsregler och förslag till examinatorer, ändringar i utbildnings- och verksamhetsplan. Styrelsen inrättade ett vetenskapligt råd, en granskningsgrupp för institutionsrapporter, en centrumbildning, samt reviderade gällande forskningsstrategi. Styrelsen gav också förslag till självvärdering och riktlinjer för kursplan. Beslut fattades om ledningsorganisation, budget och tillsättning av arbetsgrupper, valberedningar samt förändring av kursplaner för inriktningar i lärarprogrammet. Institutionsstyrelsen tillstyrkte också ansökan om magisterrättigheter, utbildningsplan för program utanför lärarutbildningen, policy för examinatorstillsättning samt förslag om utbildningsutbud och handlingsplan med mera.
styrelsen. Fastställande av nya kursplaner125 utgjorde exempelvis en åter-kommande punkt på styrelsens dagordning under 2002126. Detta visar att även om Lärarutbildningsnämnden hade den formella beslutsrätten så distribuerades inte ärenden automatiskt till nämnden för beslut, vilket tyder på att den nya ansvarsfördelningen inte var implementerad i organisationen. Till viss del berodde detta i sin tur förmodligen på att ansvarsfördelningen var oklar.
Av Lärarutbildningsnämndens mötesprotokoll från 2004 framgår att det togs initiativ till ett möte mellan ledamöter från Lärarutbildningsnämnden och Institutionsstyrelsen. Efter mötet framgår av nämndens protokoll att nämnden beslutat att dess uppgift är att fatta ”övergripande beslut”. Vad som avses med övergripande beslut framgår inte. Protokollen visar också att det förekom svårigheter när det gällde att implementera nämndens beslut i lärarutbildningen, varför en kontaktman tillsattes på institutionsnivå under hösten 2004. Kanske kan dessa problem till viss del relateras till det faktum att prefektens ansvar enligt 2001 och 2003 års OBD (OBD, 2001, s 19, 2003, s 20) uttrycktes i termer av att; verkställa högskolestyrelsens, rektors och institutionsstyrelsens beslut. Varken Lärarutbildningsnämnden eller den tidigare överordnade Fou-nämnden nämns som aktörer som prefekten ska förhålla sig till i OBD:n. Detta väcker frågor om dessa nämnders faktiska roll i organisationen.
Enligt 2001 och även 2003 års reviderade OBD hade prefekten ansvar för verksamheten vid institutionen och rätt att fatta beslut som rör den operativa verksamheten inom utbildnings-, forsknings-, och utvecklingsområdet. Dessutom skulle prefekten ge förslag till; institutionens resursanvändning, inrättande av anställningar, ställföreträdande prefekt, studierektor och utbildningsledare. Hit hörde också att föreslå plan för uppföljning och utvärdering av institutionens verksamhet samt att ansvara för pedagogisk ledning och kompetensutveckling. Dessa befogenheter utökades 2003 till att också omfatta beslut om förslag till verksamhetsplan.
125 Under detta år fattade institutionsstyrelsen beslut om att delegera granskningen av kursplaner och litteraturlistor till ett kursplaneutskott som i sin tur fick i uppgift att granska, besluta och rapportera tillbaka till styrelsen.
126 Övriga frågor som behandlades av Institutionsstyrelsen var utbildningsutbud, examinationsregler och förslag till examinatorer, ändringar i utbildnings- och verksamhetsplan. Styrelsen inrättade ett