De begränsade praktiska försök som genomförts inom ramen för uppdraget har gett vissa indikationer om möjligheter och tekniska svårigheter att ersätta blyprojektiler i alla för jakt godkända kalibrar.
De ställningstaganden som måste göras av berörd myndighet är om nuva- rande krav på anslagsenergi kan eller bör kopplas till bestämmelserna om minsta projektilvikt i framtiden. Kopparprojektiler klarar högre anslagshas- tigheter med mindre proportionell viktförlust än de flesta konventionella mantlade blyprojektiler vilket eventuellt skulle kunna säkerställa behovet av tillräcklig penetration i klena kalibrar från 7 mm och därunder. I moderna höghastighetspatroner bland annat s.k. ”korta magnumpatroner” finns det också incitament för att kopparprojektiler av god konstruktion kan vara lämpligare än vissa blyprojektiler av standardkonstruktion som bryts upp för mycket vid höga anslagshastigheter.
Förekomsten av vapen i dessa kalibrar är dock så marginell i den svenska arsenalen av kulvapen att det inte på minsta vis löser grundproblemen med att formulera föreskrifter.
Vidare måste det tas ställning till huruvida nuvarande bestämmelser om viss minsta anslagsenergi är rimlig i förhållande till klassningen. De viltarter där det krävs klass 1 vapen har en mycket stor spännvidd när det gäller störs- ta levandevikt och kroppskonstitution. En fullvuxen älgtjur kan utan vidare nå en levandevikt på 600–700kilo och en kalv kan väga så lite som 80- 100 kilo men för båda krävs klass 1 vapen.
Ett liknande förhållande som kan bli ännu mera uttalat är vildsvin där en vuxen galt kan nå vikter runt 300 kg och dessutom är utrustad med en myck- et kraftigt sköld av brosk och bindväv av 5- 6 cm tjocklek över bogpartiet. Huvuddelen av de vildsvin som fälls i Sverige är dock kultingar och årsgrisar i viktklassen 25–60 kilo levandevikt.
N AT U R V Å R D S V E R K E T
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
sannolikt inte praktiskt möjligt. Generellt måste det därför finnas en gräns för vad som kan vara rimliga minimikrav på vapen/ammunition som ger betryg- gande säkerhetsmarginaler när det gäller skottverkan för de största tänkbara exemplaren inom respektive viltart.
Den kunskap som finns i dag om skottverkan av normal jaktammunition är betryggande.
Trots detta finns en direkt anledning att studera kraven på anslagsenergi för projektilvikter under 10 men över 9 gram. Det har genom ett omfattande praktiskt bruk av vissa kalibrar visat sig fullt tillräcklig om den ligger på c:a 2500 Joule på 100 meter i stället för stipulerade 2700 joule för vilt som till- hör klass 1.
Ett allmänt byte till kopparprojektiler i tre av Sveriges populäraste jaktka- librar kommer dock att kräva en helt ny syn på frågor som rör vilken minsta tänkbara projektilvikt och anslagsenergi som behövs för att tillgo- dose J L:s 27 § krav och andemening om att inte tillfoga viltet något onö- digt lidande.
För att bringa en total klarhet i detta krävs en omfattande grundforskning i samarbete med ett kvalificerat ballistiskt laboratorium samt omfattande empiriska fältundersökningar under verkliga förhållanden med stöd av veteri- närmedicinsk expertis.
Tidigare studier av skadeverkan från skjutvapenprojektiler finns främst inom militärmedicinen och dessa kan självfallet ha en viss relevans även då det gäller jakt. Skillnaden är att dessa studier huvudsakligen beskriver skade- verkningar orsakade av helmantlade projektiler som träffat människor. Behov av djurförsök för utvecklingsarbete
Utvärdering av praktiska fältförsök som en del av ett utvecklingsarbete är med gällande lagstiftning att anse som tillståndskrävande djurförsök. Det kan bedömas som osannolikt att alla företag inom tillverkningsindustrin kan få ett sådant tillstånd.
Med nuvarande regler för klassning av ammunition och ett ospecificerat krav på expansion som enda parameter för projektiler i klass 1 och 2 förelig- ger dock inget hinder för en producent att tillverka och sälja projektiler där funktionen enbart är fastställd på teoretisk grund eller genom rena gissningar. Om produktansvarslagen är tillämplig för att säkerställa alternativa projekti- lers funktion ur djurskyddssynpunkt är osäkert då ansvarsfrågan i brist på något relevant regelverk bara kan fastställas genom subjektiva bedömningar.
En begränsning av tillståndsgivning för djurförsök i avsikt att utveckla kopparprojektiler till ett begränsat antal tillverkare kan sannolikt också kom- ma i konflikt med lagen om näringsfrihet. Ett liknande förhållande kan gälla import av kopparprojektiler för jaktbruk eller ammunition laddade med sådana. Den fria rörligheten av varor och tjänster ger för närvarande ingen möjlighet att förhindra försäljning eller användning av helt oprövade eller tekniskt validerade kopparprojektiler. Det enda krav som kan ställas är att färdig ammunition har de prestanda som föreskrivs av NV och att projektilen har någon form av hålspets.
Mätmetoder för kvalitetssäkring
En rimligare metod för att tillgodose kraven på djurskydd och som komple- ment till praktiska fältförsök på vilt är att utveckla provmetoder där alterna- tiva projektilers energiomvandling kan mätas över tid och sträcka och jäm- föras med kända och välbeprövade blyprojektiler. Men fram för allt för att utveckla kontrollmetoder för att ur djurskyddssynpunkt kunna godkänna eller förkasta olika typer av alternativa projektiler.
Principiellt kan vem som helst med hjälp av en enkel handdriven pressut- rustning tillverka en fungerande mantlad blyprojektil. Det finns en rad före- tag som tillhandahåller lämpliga pressverktyg, halvfabrikat i form av mantlar och annat för detta ändamål.
Blyets egenskaper gör att sådana handgjorda eller småskaligt producerade projektiler som regel fungerar fullt tillfredställande ur djurskyddssynpunkt.
En industriell massproduktion av mantlade blyprojektiler är dock en betydligt mer komplicerad process. Det krävs stora investeringar i maskiner, verktyg och kontrollutrustning samt ett stort samlat kunnande för att till ett rimligt pris kunna massproducera projektiler som både uppfyller internatio- nella krav på mått och toleranser och nationella krav på funktion vid jakt- bruk. Detta är i sig en garant för att de produkter som tillhandahålls har den funktion och kvalitet som kan förväntas.
Nuvarande föreskrifter om krav på att en jaktprojektil ska vara konstrue- rad för att expandera är därför i princip tillräcklig då det gäller blyammuni- tion. Även om någon form av specificerat krav på energiomvandling och ver- kan i ett standardiserat simulantmaterial skulle ge föreskrivande myndigheter möjlighet att på saklig grund kunna ge föreskrifterna ett reellt innehåll när det gäller djurskydd vid jakt.
Vid en övergång till alternativa projektiler lämnar de nuvarande föreskrif- terna ett helt fritt tolkningsutrymme av vad som kan innefattas i begreppet ”expanderande projektil.” Datastyrda snabbsvarvar är i dag förhållandevis billiga och det gör att vem som helst med tillgång till sådan utrustning, utan andra investeringar, kan börja svarva och marknadsföra kopparprojektiler för jaktbruk utan att ha några som helst bakgrunds¬kunskaper om vilka tek- niska behov som behöver uppfyllas för att tillverka en jaktprojektil.
Säkerhetstekniska brister i en sådan produktion när det gäller mått och toleranser kan lätt kontrolleras och regleras genom produktsäkerhets- och produktansvarslagstiftningen i händelse av person eller sakskada. Det är dock betydligt svårare, för att inte säga helt omöjligt, att genom något nuvarande regelverk styra eller kontrollera att produkterna, med undantag av sin fysiska vikt, uppfyller några som helst rimliga krav på djurskydd.
Det finns redan idag en flora av mindre tillverkare av kopparprojektiler som av intresse eller för att hitta produktionsunderlag för befintliga verk- stadsmaskiner gett sig in på marknaden. Man kan på goda grunder anta att de blir betydligt flera vid ett förbud mot blyammunition då produktionen är helt oreglerad och av många kan ses som en intressant och spännande affärsnisch.
Även om ett förbud mot mantlade blyprojektiler inte skulle bli aktuellt kommer det fortsättningsvis att bedrivas en mer eller mindre småskalig pro-
N AT U R V Å R D S V E R K E T
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
duktion av kopparprojektiler för jaktbruk. Därför är det mycket angeläget att nuvarande regelverk ses över i sin helhet och att metoder för funktionskon- troll av kopparprojektiler för jaktbruk i klass 1 och 2 blir utvecklade och fast- ställda.
I annat fall kommer nuvarande NV: s regelverk om projektilvikter, anslag- senergi och kaliber att helt förlora sin betydelse som norm för vad som är rimliga jaktmedel ur djurskyddssynpunkt.