Redovisning av utredning angående ekonomiska och

praktiska konsekvenser för

träningsskytte för jakt

Av Rikard Södergren och Janne Kjellsson

Sammanfattning

Vad är träningsskytte för jakt? Vilka krav ställs på detta skytte och hur viktigt är det att kunna träningsskjuta på ett varierat sätt under jaktliknande förhållan- den med samma vapen och ammunition som vid jakt? Dessa frågor måste bely- sas för att klarlägga de praktiska och ekonomiska konsekvenserna för trä- ningsskytte för jakt.

I lagstiftning eller andra regelverk finns inga krav på hur träningskytte inför jakt skall utföras eller hur mycket den enskilde jägaren skall träna. Däremot finns bestämmelser om hur jakten skall bedrivas ur djurskyddssynpunkt. Reger- ingen har även uppdragit åt Svenska Jägareförbundet att verka för att minimera antalet skadskjutningar. Krav finns även från allmänheten och internt i jägar- kåren att det bedrivs en korrekt jakt enligt Jaktlagens mening.

All träning går ut på att lära känna sin förmåga och sina begränsningar. Som i många andra sammanhang, liksom inför jakt, kan de målen bara nås genom regelbunden träning.

En förutsättning för ett effektivt övningsskytte är att det finns tillgång till jaktskyttebanor som kan ge ett anpassat träningsskytte. Träningen bör utföras med avsett jaktvapen och utformas så att den så nära som möjligt efterliknar den jakt som ska genomföras. Olika jaktformer kräver olika typer av träning med varierande svårighetsgrad. Jaktformer där viltet ofta är i rörelse och kan röra sig snabbt när det kommer till skytten kräver en betydligt mer omfattande träning än vid jaktformer med stillastående vilt.

Ett rimligt krav vid högviltsjakt med stillastående vilt är att man enkelt kla- rar skjutkraven för högviltsdekalen och björndekalen och vid övrig jakt att man träningsskjuter totalt 50-100 skott vid ett flertal tillfällen under året mot mål av den djurart man skall jaga.

Vid högviltsjakt där viltet är i rörelse är det rimligt att man träningsskjuter så att man minst klarar kraven för älgskyttemärket i brons. Totalt bedöms en normaljägare behöva träningsskjuta minst 100 -150 skott per år med sitt jakt-

vapen och då särskilt träna skytte mot löpande vilt, älg, vildsvin eller annat högvilt.

Även vid hagelskytte beror antalet träningskott på vilken form av hageljakt som skall genomföras. En fågeljägare, som kommer att skjuta mycket avance- rade jaktskott bör övningsskjuta betydligt mer än jägaren som enbart jagar markvilt. Som grundträning bedöms alla jägare behöva skjuta minst 250 hagelskott. Härtill kommer träning beroende på jaktform, fågeljägaren bör skjuta ytterligare minst 250 skott och markjägaren minst 50 -100 skott per år.

Ett förbud mot bly i kulammunition innebär med bibehållen lagstiftning antingen träningsskytte där projektilen fångas upp i ett miljökulfång eller krav att använda tillåten alternativ ammunition.

Byggkostnaden för miljökulfång för viltmålsbanor 80m och 50 m uppgår till ca 440 000 kr respektive 225 000 kr. Härtill kommer höga årliga underhåll- skostnader.

Skall sådana kulfång byggas vid de 1 500 befintliga viltmålsbanorna upp- kommer behov av investeringar på ca 600 miljoner kr. Det kan konstateras att en utbyggnad av miljökulfång för att skjuta blyad ammunition är en kost- nadskrävande väg, som företrädare för jägareorganisationerna inte bedömer möjlig, om inte samhället finansierar huvuddelen av utbyggnaden. Skall skytte- föreningarna själva bekosta finansieringen anses att endast ett fåtal klubbar i landet, 5 – 10 %, kan klara en sådan utbyggnad som då ca 250 000 jägare som jagar högvilt skall dela på.

Det anses också att betydligt färre viltmålsbanor skulle innebära kraftigt minskade träningsmöjligheter kopplade till ofta långa transporter för att nå en godkänd bana. Minskar viltmålbanorna bedöms att även antalet hagelbanor minska då de oftast är byggda på samma område. Detta kan i förlängningen försvåra möjligheterna att bedriva en korrekt jakt enligt Jaktlagens mening. Alternativammunition med kopparkulor finns för jakt i kalibrar från .308 W (7,62 x 51) och grövre kalibrar. Alternativ träningsammunition saknas och bedöms enligt tillverkarna inte utvecklas eller finnas inom överskådlig tid. Jak- tammunition kan användas för träningskytte men en sådan patron är betydligt dyrare, 20 kr mot dagens träningsammunition, 5 - 8 kr beroende på fabrikat. För dagens absolut vanligaste klass 1 kaliber, 6,5 x 55 saknas alternativ jaktam- munition och kommer enligt tillverkarna sannolikt aldrig att finnas för koppar- kulor. Det innebär att ca 135 000 jägare måste köpa nya vapen till en kostnad på ca 15 000 - 20 000 kr/st. om de vill fortsätta att jaga högvilt. Samma gäller även andra kalibrar, som inte heller kommer att uppfylla nuvarande klassning.

Även för vapen i klass 2-4 saknas jakt – och träningsammunition vilket innebär att ett mycket populärt och billigt träningsskytte, med bl.a. .22 LR, kostnad 0,4 kr patronen, bedöms försvinna.

Konsekvensen av bristen på ammunition är en ned klassning av totalt ca 250 000 vapen vilka inte kan användas för sitt ändamål vilket i förlängningen kan innebära att licenserna återkallas och/eller att vapnen skrotas. Om samhäl- let skall inlösa dessa vapen uppskattas kostnaderna till ca 2 000 miljoner kro- nor. Härtill kommer kostnader för destruktion av kvarvarande blyammunition till en uppskattad hög kostnad.

N AT U R V Å R D S V E R K E T

Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition

bjuds. Koppar är i vissa sammanhang lika giftigt som bly. En fråga som har ställts av företrädare för jägare - organisationerna är varför man skall byta ut ett giftigt alternativ mot ett annat, som dessutom har betydligt sämre egenska- per som kula.

När det gäller hagelammunition finns träningsammunition med stålhagel, som kan skjutas i de flesta hagelvapen. Man bör träna och jaga med samma vapen. De jaktligt användbara patronerna, 32 och 36 gram, för bl.a. rådjurs- och gåsjakt är klassade som ”extra ordinära” patroner enligt den s.k. CIP- nor- men. För att skjuta dessa extra ordinära patroner skall använda hagelvapen vara stålhageltestade av säkerhetsskäl, vilket få vapen är.

Detta innebär att många hagelvapen inte kan användas för sitt ändamål och därmed har förlorat en stor del av sitt värde. Enligt NV föreskrifter och allmän- na råd (NFS 2002:18) om jakt med hagelgevär är både övningsskytte samt provskjutning med jaktammunition är en mycket viktig del i träningsskyttet för jakt.

Konsekvensen kan vara att minst 200 000 jägare måste köpa nya stålhagel- testade vapen till en kostnad på ca 10 000 – 15 000 kr/st. om de vill fortsätta att jaga nämnda vilt på ett säkert sätt. Totalt är det en investering i nya vapen till en kostnad på ca 2 000 miljoner kr. Detta förhållande skall då vägas mot en positiv effekt för vapenhandeln. Även för hagelvapen kan frågan om inlösen bli aktuell.

Ett annat sätt att lösa problemet från samhällets sida är att förbjuda hageljakt på arter som kräver kraftiga stålhagelpatroner.

Jägareorganisationerna anser att konsekvenserna för jägarkåren kan bli mycket allvarliga vid ett blyförbud. Det ställs allt högre krav på välutbildade jägare särskilt på skyttets område. Möjligheten till ett för jakten anpassat trä- ningsskytte både med kula och hagel är grunden för att undvika skadeskjut- ningar i skogen och bristen på möjligheten att träningsskjuta kan få direkta effekter på antalet jägare och därmed viltförvaltningen i stort.

Kortfattat kan ett förbud mot bly i ammunition innebära minskade möjlig- heter till träningsskytte inför jakt, höga kostnader för miljökulfång, ökade kost- nader för vapen och ammunition, inlösen av vapen och destruktion av ammuni- tion, påverkan på olika jaktformer samt inte minst att en minskad kompetens i jägarkåren.

Träningsskytte

Vad är träningsskytte för jakt? Ställs det några särskilda krav på detta skytte och hur viktigt är det att kunna träningsskjuta på ett varierat sätt under jaktlik- nande förhållanden med samma vapen och/eller ammunition som vid jakt? Eftersom träningsskytte och jakt sker med både kula och hagel uppkommer även frågan om det är någon skillnad mellan dessa båda discipliner? För att utreda konsekvenserna för träningsskyttet behöver dessa frågor belysas. Under- lag har i sammanhanget inhämtats genom en enkät till jägareorganisationerna.