Gällande regler
För att tillgodose kraven om rimligt djurskydd i enlighet § 27 Jaktlagen, krävs i NV:s föreskrifter 2002:18, att den ammunition som används för jakt- bruk, beroende på villebrådets art, måste ha vissa minsta metriska dimensio- ner när det gäller projektilens kaliber, vikt och konstruktion samt en viss undre gräns för kinetisk energi på ett avstånd av 100 meter från vapnets myn- ning.
Anm. för ammunition i klass 4 anges anslagsenergin vid vapnets mynning.
Den kinetiska energin är en funktion av projektilens vikt och hastighet. Där- för förutsätts att föreskrivna minimivärden när det gäller projektilens hastig- het på 100 meters avstånd från mynningen måste kunna uppnås med den minsta piplängd som tillåts för räfflade kulvapen avsedda för jakt (45 centi- meter inklusive patronläge) inklusive de inflytelser på projektilens retardation som kan hänföras till dess ballistiska koefficient (BC).
Kraven för klass 1 som omfattar alla villebrådsarter är följande:
Kaliber: minst 6,5 mm (projektildiameter 6,70 – 6,72 mm)
Projektilvikt: minst 10 gram expanderande blyspets/hålspets
Anslagsenergi: E100: 2000 Joule Alternativt för klass 1:
Kaliber: minst 6,5 mm (projektildiameter 6,70 – 6,72 mm)
Projektilvikt: minst 9 gram expanderande blyspets/hålspets
Anslagsenergi: E100: 2700 Joule
Krav för klass 2 som omfattar alla arter av småvilt inklusive rådjur är följande: Kaliber: minst 5,56 mm (projektildiameter 5,70 mm)
Projektilvikt: minst 3,2 gram expanderande blyspets/hålspets
Anslagsenergi: E100: 800 Joule
Krav för klass 3 som omfattar alla arter av småvilt med undantag av bäver, järv lodjur och rådjur Kaliber: minst 5mm (projektildiameter 5,2 mm)
Projektilvikt: minst 2,5 gram, valfri konstruktion
Anslagsenergi: E100: minst 200 Joule
Krav för klass 4 som omfattar övrigt småvilt med undantag av större andfåglar, gäss, tjäder och orre.
Kaliber: minst 4,27 mm (projektildiameter 4,38 mm)
Projektilvikt: ingen begränsning, valfri konstruktion
N AT U R V Å R D S V E R K E T
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
Bortsett från tekniska svårigheter att producera alternativa projektiler till de finkalibriga vapnen i klass 3 och 4, främst kaliber .22 LR (5,6 x 15R) som är konstruerad för en omantlad blykula, och som förutom bruk för småviltsjakt, har en omfattande användning inom det organiserade sportskyttet och som övningspatron, ligger den största jaktliga och tekniska problematiken i att ersätta blyprojektiler till patroner som tillhör klass 1 och 2.
Med nuvarande regler om minsta projektilvikt, kaliber, anslagsenergi och krav på projektilegenskaper kommer därför minst, 136 000 kulvapen i kali- ber 6,5 x 55, minst 43 000 kulvapen och 32 000 kombinationsvapen i kaliber .222 Rem samt minst 36 000 kombinationsvapen med kulkaliber 7 x 57R, av tekniska skäl att falla utanför det användningsområde de ursprungligen är avsedda för.
Under förutsättning att de alternativa projektilkonstruktioner som tek- niskt kan uppfylla rimligt ställda säkerhetskrav, också är användbara med hänsyn till 27 § JL krav på djurskydd, kan dessa vapen fortfarande användas till jakt på vilt som tillhör klass 2 och 3.
I praktiken uppstår dock den effekten att det privata innehavet av jaktva- pen i Sverige måste utökas med ytterligare minst 247 000 jaktvapen i sådana kalibrar att alternativ ammunition i alla händelser kan uppfylla de metriska kraven som ställs för respektive klass i NV:s föreskrifter.
Återkallelse av vapentillstånd
Enligt Vapenlagens 6 kap. 1 § c, (1996:67) skall ett tillstånd att inneha vapen återkallas om förutsättningarna för tillståndet förändrats så att behovet inte längre finns. Om ett vapen, på grund av myndighetsåtgärd, inte kan användas till jakt på det vilt det från början varit avsett för har de facto förutsättningar- na för vapeninnehavet automatiskt förändrats på sådant sätt att behovet av vapnet har upphört. Tillståndet ska då återkallas i enlighet med Vapenlagen och Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen, RPSFS 2002:9 (FAP 551-3).
I händelse av att det finns utrymme i den s.k. vapengarderoben, som enligt RPSFS normalt får omfatta sex vapen, för nyblivna jägare fyra vapen, uppstår inte detta problem för den enskilde. Bortsett från kostnader för nyanskaff- ning av ett eller flera ändamålsenliga vapen.
I det motsatta fallet där det enskilda vapeninnehavet har sådan samman- sättning att NV:s föreskrifter om tillåten ammunition innebär en nedklass- ning av ett eller flera vapen vid användning av alternativ ammunition och vapengarderoben innehåller det maximalt tillåtna antalet vapen, uppstår ett överskott av vapen som juridiskt och ekonomiskt måste hanteras på ett rim- ligt sätt för den enskilde.
Vid en nedklassning av befintliga jaktvapen uppstår med automatik ett ostridigt behov av att anskaffa nya vapen lämpliga för alternativammunition som uppfyller av NV föreskrivna prestanda. De krav som VL 2 kap § 4 stäl- ler, att det också ska föreligga ett godtagbart ändamål för enskilt innehav av lämpliga jaktvapen, torde därmed också vara tillgodosedda.
Då utbyte av vapen till annan kaliber måste ske på grund av myndighet- såtgärder som ligger utanför tillståndshavarens kontroll och egna önske-
mål kan således de krav på anpassning av vapengarderoben som Rikspo- lisstyrelsen ger uttryck för i sina föreskrifter och allmänna råd, fortsätt- ningsvis inte vara tillämpliga.
Tvångsförsäljning, omhändertagande eller skrotning av enskild egendom när tillståndshavaren inte är föremål för åtgärder i enlighet med VL 6 kap. 4 till 6 §§, eller inte är belastad av annat som är diskvalificerande för innehav av skjutvapen, saknar stöd i gällande vapenlagstiftning.
Har jaktvapen blivit övertaliga med anledning av att de inte längre kan användas till det ändamål som det ursprungligen tillståndet avser, kvarstår endast möjligheten att återkalla tillståndet på grund av att behovet väsentli- gen förändrats eller upphört.
Om tillstånd att inneha skjutvapen och ammunitionen återkallas, utan att egendomen förklarats förverkad eller tagits i beslag, gäller dock att de enligt VL 7 kap. 1§ a) ska lösas in av staten till gällande marknadsvärde.