Sammanfattning av konsekvenserna för idrottsskyttet

Av Janne Kjellson och Peter Norberg Sammandrag

Skytte är världens största individuella idrott och en stor folkrörelse och fri- tidsverksamhet. I Sverige är det en av de allra största folkrörelserna i landet som i olika former har ca 500 000 medlemmar och som bedriver en stor ung- domsverksamhet som sysselsätter mer än 50 000 ungdomar i åldern 7-25 år.

Verksamheten bedrivs i huvudsak på ideell basis och engagerar många människor. Ett förbud av bly i ammunition bedöms av skytteorganisationerna allvarligt försvåra möjligheterna att fortsätta verksamheten i den omfattning den bedrivs idag och anses innebära att grunden för många organisationer försvinner.

Enligt uppgifter från berörda organisationer och vapenbranchen saknas blyfria alternativ framförallt avseende kulskyttet men även för hagelskytte i vissa former.Även där blyfria alternativ finns, till exempel vid lerduveskytte, uppstår svårigheter eftersom tävlingsformerna är internationella och endast blyprojektiler är tillåtna. Effekten blir att internationella tävlingar inte kan arrangeras i Sverige och att svenska elitskyttar inte kan träna och tävla på lika villkor.

Krav på miljökulfång, vid användning av ammunition med bly, kommer enligt berörda skytteorganisationer att allvarligt försvåra möjligheterna att fortsätta verksamheten. Många skytteformer inom främst kulvapenskyttet kan inte fortsätta sin utövning. Kostnaderna för miljökulfång kan leda till avveckling av många mindre skytteföreningar om inte ekonomiskt stöd erhålls. När det gäller fältskytte anses möjligheten att bedriva detta mot mil- jökulfång inte föreligga.

I Sverige avlossades under 2005 totalt ca 220 miljoner skott med en sam- manlagd blymängd på 800 ton. Skyttets andel beräknas till närmare 180 mil- joner skott vilket motsvarar en blymängd på ca 380 ton fördelade på kulskyt- te mot kulfång med 210 ton, kulskytte mot mål i terrängen med 60 ton samt hagelskyttet, 108 ton fördelat på 96 ton på lerduvebanor och 12 ton i ter- rängen. Under 2005 saknades dispens för skytte med blyhagel i de internatio- nella hagelgrenarna.

Definitioner, förutsättningar och avgränsningar

Med frivilliga skytterörelsen avses följande organisationer: Frivilliga Skytte- rörelsen (FSR), Svenska Pistolskytteförbundet, Skytterörelsens ungdomsorga- nisation samt Svenska Försvarsutbildningsförbundet.

Organisationer med skytteformer av kulturell och historisk karaktär är Svenska Svartkruts Skytte Federationen ( SSSF) och Svenska Western Skytte- förbundet (SWSF).Övriga redovisade organisationer bedriver nationellt och/eller internationellt sportskytte.

Grunder

Utredningen har genomförts via enkäter och dialoger med alla identifierade skytteorganisationer, importörer och inhemska tillverkare av ammunition samt med aktörer på marknaden för miljökulfång. Kontakt har även förevarit med Försvarsmakten (FM) när det gäller utveckling av miljöammunition samt med Rikspolisstyrelsen.

Uppgifter och data om respektive organisation, mål, organisationsstruk- tur och verksamhet har sammanställts i ett dokument kallat ”Grundfakta mm för skytteorganisationerna” som redovisas separat.

Effekter och konsekvenser för skyttet i berörda organisationer är i princip desamma oavsett organisationens storlek och verksamhet. Denna redovisning har därför samlats i ett dokument kallat ”Konsekvenser för skyttet” som redovisas separat.

Nedan presenteras kort grundfakta, hämtade ur ovanstående dokument, vilka bedömts ha betydelse för utvärderingen av effekterna av ett blyförbud Ammunition till kulvapen

Konsekvenserna av ett förbud mot bly i ammunition är beroende av vapnet och dess tänkta användning. För flera ammunitionsslag saknas blyfria alter- nativ och förutsättningarna för att i framtiden kunna utveckla sådan bedöms av tillverkarna som små. Till dessa ammunitionsslag hör några av de mest frekvent använda ammunitionsslagen såsom .22 LR och projektiler för luft- vapenskytte.

.22 LR är en liten lätt laddad patron som används till ett stort antal skyt- tegrenar såsom skidskytte, fripistol, gevär 50 meter och löpande viltmål 50 meter. Skyttet med .22 LR dominerar även pistolskyttet på 25 meter samt fältskyttet med pistol. Luftvapenprojektiler används inom skyttet främst till luftgevär och luftpistol 10 meter och till löpande viltmål 10 meter.

Till skytte av historisk karaktär (svartkrutsskytte) saknas också blyfria alternativ. I de fall alternativ ammunition finns eller bedöms kunna tillverkas för kulvapenskytte kommer projektilen sannolikt att tillverkas av koppar. Ammunition till hagelvapen

Till i stort sett alla nationella tävlingsformer används idag patroner laddade med stålhagel. Alla tävlar på lika villkor och bortsett från att en viss andel av de vapen som används inte är tillverkade för att skjuta stålhagel (haglens hårdhet ger ökad belastning på vapnet) anser berörda organisationer att över- gången till stålhagel vid tävlingsskytte har gått bra.

N AT U R V Å R D S V E R K E T

Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition

Vid jaktstigsskytte (mot plåtfigurer) liksom vid hagelprovet för jägarexa- men kan inte stålhagelpatroner användas och dessa skytteformer har dispens för nyttjande av blyhagel fram till 2007-12-31. För de internationella och olympiska tävlingsformerna skeet, olympisk trap samt dubbeltrap kräver täv- lingsreglementet användning av blyhagel. En begränsad dispens har nyligen beviljats för användning av blyhagel fram till och med OS i Peking 2008. I de fall alternativ blyfri hagelammunition finns anses denna med ett undantag (skeet) vara tekniskt sämre (precision, säkerhet, vapenförslitning). Endast för den internationella tävlingsformen skeet anser vissa skyttar att stålhagel är att föredra. Dessa är dock inte tillåtna vid internationella tävlingar.

Sportpatroner med stålhagel är marginellt dyrare än patroner med bly- hagel. Sportpatroner laddade med hagel av vismuth eller wolfram (tungsten), är däremot minst tio gånger dyrare än motsvarande ammunition med bly- hagel. För detaljerad information om ammunitionstyper och blyfria alterna- tiv, se framtagna faktadokument. Även användningen av stålhagel har begränsningar på grund av att stålhaglets hårdhet gör att vapnen utsätts för större påfrestningar än med blyhagel. Dessa påfrestningar är en stor del av befintliga hagelvapen inte konstruerade eller testade för. Stålhagel ger dessu- tom stor rikoschettrisk och bör därför användas restriktivt vid övningsskytte i stenig mark eller skogsmark där haglen kan förorsaka skada på virke, som ska hanteras av skogsindustrin. I bl.a. Danmark har stålhagel av detta skäl förbjudets i skogsterräng av markägarna.

Ammunition som tillförts marknaden 2005 (all ammunition oavsett användning)

Den beräknade tillförseln av ammunition till den svenska marknaden år 2005 uppskattas till drygt 220 miljoner enheter. Av dessa enheter var ca 15 miljo- ner blyfria projektiler (stål- och övriga alternativhagel) och 10 miljoner För- svarsmaktens blyfria miljöammunition. Det totala blyinnehållet i projektiler- na beräknas ha uppgått till ca 800 ton. I dessa volymer har inte medräknats den ammunition som förbrukas av vapen- eller ammunitionstillverkare i sam- band med test av produkter.

Hälften av det tillförda antalet skott utgörs av projektiler till luftvapen, men eftersom dessa projektiler är små och lätta svarar de endast för ca 55 ton bly. Den näst största mängden, 35 miljoner, är ammunition till vapen för patrontyp .22 LR med en blymängd på knappt 100 ton.

Viktmässigt svarar blyhagelpatronerna för en relativt stor del av blymäng- den, 17 miljoner patroner med en blymängd på 460 ton.

Förbrukning av ammunition 2005 (inklusive jakt, militär och polis)

Uppgifterna från skytteorganisationernas enkätsvar har kompletterats med uppskattningar. Dessa uppskattningar avser dels de organisationer som inte kunnat redovisa omfattningen på sin skytteverksamhet (främst jägarorganisa- tionerna) och dels informellt skytte som sker på individuellt initiativ utanför organisationer. Vid skattningarna har – om ingen annan kunskap funnits – de volymer som tillförts marknaden använts som utgångspunkt.

även i de fall endast redovisade mängder jämförts. Eftersom relativt stora mängder ammunition normalt ligger i lager hos klubbar och skyttar finns ing- en direkt koppling på årsbasis mellan vad som tillförs marknaden och vad som skjutits. Utifrån tillgängliga uppgifter bedöms att antalet lossade skott med stor sannolikhet ligger inom intervallet 210-230 miljoner och blymäng- den i intervallet 750 – 850 ton. Antalsuppgifterna är troligen säkrare än bly- mängden på grund av svårigheten att värdera blymängden i kulpatroner (är beroende av hur många patroner som säljs av olika kalibrar, projektilvikter samt av olika projektilkonstruktioner).

Miljökulfång

Kartläggningen av olika typer av miljökulfång visar att vissa typer har en begränsad användning. För luftgevärsskytte på bana men inte för fältskytte finns fungerande kulfång, som kan kombineras med en tavelautomat, till en rimlig kostnad, ca 850 kr per tavelställ. För precisionsskytte på bana med kaliber 22. LR finns också alternativ som kan användas för träningsskytte på mindre banor där samverkan inte krävs med en tavelautomat. För fältskytte saknas kulfångsalternativ.

Problemet i sammanhanget är att man skjuter med vapen med många oli- ka kalibrar på samma bana. Därför behövs ett miljökulfång som klarar både fina och grova kalibrar. Inomhus kan man nyttja MKA granulatkulfång, som bl.a. Polisen använder. Kostnaden är ca 250 000 kr för en bana med 5 tavel- ställ. Huvuddelen av alla banor är utomhusbanor som kräver andra alterna- tiv. Det som återstår är STAPP miljökulfång som FM har byggt och använder.

STAPP miljökulfång för militära skjutbanor är byggda i ett relativt stort antal > 100 st. och erfarenheterna bedöms goda. Bygg- och underhållskostna- derna är emellertid mycket höga. En bana för 10 tavelställ kostar ca 600 000 kr och därtill kommer årligen uppskattade underhållskostnader på ca 50 000 kr. Antal tavelställ på landets skjutbanor har uppskattats till 20 000 st. och med en kostnad på 60 000 kr/tavelställ innebär det en total investering på 1 200 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader för en utbyggnad av ca 1 500 viltmålsbanor till en sammanlagd kostnad på ca 600 miljoner kronor. Att bygga miljökulfång för att skjuta blyad ammunition bedöms således vara en kostnadskrävande väg, som företrädare för skytteorganisationerna inte bedö- mer möjlig om inte samhället finansierar huvuddelen av utbyggnaden.

Ett av huvudsyftena med ett miljökulfång är att förhindra en icke önsk- värd utlakning av bly från kulfånget.

Undersökningar av befintliga skjutvallar som genomförts av FM med stöd av oberoende experter har visat att denna risk är överdriven och att utlak- ningsprodukterna oftast stannar inom själva vallen. Någon omfattande sprid- ning till omkringliggande mark och vatten sker således inte.

Skytteorganisationerna

En sammanställning av verksamheten i skytteorganisationerna bl.a. antalet skjutna skott, tävlingar, tillgång till skjutbanor mm redovisas i bilaga 1. För övriga uppgifter när det gäller organisationerna hänvisa till dokumentet ”Grundfakta mm för skytteorganisationerna som redovisas separat.

N AT U R V Å R D S V E R K E T

Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition

Konsekvenser för skyttet

Skytte är en av världens största idrotter och är störst bland de individuella sporterna. Inte mindre än 150 nationer är medlemmar i den internationella skyttefederationen. Nationellt har skyttet en mycket stark historisk förank- ring inte minst via det frivilliga skyttet.

Vid faktainsamlingen för utredningen har femton olika skytteorganisatio- ner med betydande verksamhet identifierats.

Dessa organisationer samlar ca en halv miljon medlemmar och sysselsät- ter fler än 50 000 ungdomar i åldern 7-25 år i en meningsfull och fostrande verksamhet. Verksamheten bedrivs i huvudsak av ideella ledare och instruk- törer.

Sverige har historiskt och i nutid skördat betydande internationella fram- gångar inom skyttet varav bara ett mindre antal fått stor medial uppmärk- samhet. Även inom andra skyttegrenar än de olympiska erövrar svenska skyt- tar EM- och VM-titlar vilket väcker internationell uppmärksamhet trots att skytteformerna inte tilldrar sig något större medialt intresse. I sammanhanget kan nämnas bl.a. Skidskytteförbundet, Sportskytteförbundet, Svartkrutsskyt- te Federationen, Bänkskytteförbundet, Metallsiluettförbundet, Pistolskytte- förbundet, IPSC Sverige och Handikappidrottsförbundet.

Skyttet är redan innan blyförbudet trätt i kraft pressat av krav på flytt- ning av skjutbanor från närheten till tätorter, krav på bullerdämpning, höga ammunitionskostnader samt inte minst svårigheten att rekrytera ledare. För- budet av bly i ammunition alternativt krav på miljökulfång bedöms av samtli- ga skytteorganisationer utgöra ytterligare ett mycket allvarligt hot mot fram- för allt kulskyttets framtid. I de fall blyfria alternativ finns höjer de (med undantag för sportpatroner med stålhagel) kostnaderna för att utöva skyttet till en nivå som anses innebära att skyttet självdör.

I räddningsverkets nya förordning SRVFS 2006-1, som träder i kraft 2007-01-01 införs förvaringsföreskrifter som får omfattande konsekvenser för skytte, jakt och handladdning.

Den nya förordningen innebär i korthet kraftiga begränsningar av mäng- den krut i patroner, som får förvaras i en bostad. Svartkrut får överhuvudta- get inte förvaras i bostäder. I praktiken kan dessa begränsningar innebära att svartkrutsskyttet upphör. Handladdning och skytte försvåras. För handlad- daren är innebörden att denne inte kan ha ett rimligt sortiment hemma eller handla upp ett rimligt stort parti krut för att säkra en jämn och hög kvalitet på sina tävlingspatroner.

Kravet på miljökulfång alternativt nyttjande av blyfria alternativ kommer att få mycket stora konsekvenser för kulvapenskytte. Inte inom någon tävling- sgren med kulvapen anser berörda organisationer att det finns ett tekniskt och ekonomiskt användbart blyfritt alternativ. Kravet på blyfri ammunition inne- bär därför att skjutbanor som används för kulskytte måste förses med miljö- kulfång eller avvecklas. Endast inom luftvapenskyttet bedömer organisationer- na att anskaffning av miljökulfång kan ske utan omfattande ekonomiskt stöd från samhällets sida till såväl investerings- som underhållskostnader.

Vissa skytteformer som fältskytte med pistol och gevär löper en uppenbar risk att försvinna helt liksom ”skytte av historisk karaktär” (svartkrutsskyt-

te). Endast projektiler av bly är praktiskt användbara inom det historiska skyttet samt historiskt korrekta och i enlighet med det internationella regle- mentet. Andra tävlingsformer som inte heller anses kunna bedrivas efter år 2007 är skidskytte, mångkampsskytte, dynamiskt pistolskytte samt metallsil- huettskytte med pistol och gevär.

Avseende fältskytte bedöms detta tekniskt och ekonomiskt inte möjligt att genomföra mot miljökulfång. När det gäller svartkrutsskytte och t ex dyna- miskt skytte kommer dessa grenar inte att kunna skjutas mot miljökulfång utan extremt höga underhållskostnader. Redan idag är exempelvis svartkrut- sskytte och pistolskytte med vissa ammunitionstyper förbjudna på den militä- ra banan vid Berga.

För alla andra gevärs- och pistolgrenar, med undantag för luftvapenskyt- tet, anser berörda organisationer att kostnaderna för anskaffning och under- håll av miljökulfång blir så höga att få föreningarna har en möjlighet att klara dessa och alternativet är nedläggning och avveckling, även detta till höga kostnader. Kvar blir då ett litet antal större skjutbanor. Andelen skjutbanor med miljökulfång som organisationerna på egen hand bedömer sig kunna finansiera understiger tio procent. De skyttar som väljer att fortsätta med verksamheten kommer få långa resor till ett fåtal banor där stora skytteföre- ningar eller kommunerna haft möjlighet att investera i miljökulfång.

De organisationer som tror sig ha förutsättningar att fortsätta med sin verk- samhet uppskattar att skyttet ändå kommer att minska med 40 till 60 procent.

Flera av de större riksorganisationerna anser att blyförbudet innebär att underlaget för att fortsätta verksamheten försvinner.

För det icke organiserade kulvapenskyttet, främst med luftvapen, kommer det att vara svårt att kontrollera efterlevnaden av ett blyförbud varför det är sannolikt att det fortsätter som idag dvs. med blyprojektiler och i huvudsak utan kulfång.

För hagelskytte saknas möjligheten att skjuta mot miljökulfång vilket innebär användning av alternativhagel (stål).

Så länge det internationella lerduveskyttet sker med blyhagel bedöms förutsättningarna för svenska skyttar försvåras eftersom man inte kan träna och tävla på lika villkor om man inte även kan träna med blyhagel.

Det kommer också att innebära svårigheter att anordna internationella tävlingar då övriga länder när det gäller hagelskytte inte accepterar stålhagel.

För de nationella tävlingsformerna, med undantag för jaktstigsskyttet, använder samtliga stålhagel så här har ett blyförbud mindre betydelse.

För jaktstigsskyttet kommer blyförbudet att innebära att verksamheten minskar kraftigt eller upphör pga. höga kostnader för andra alternativhagel än stål. Även delar av skjutprovet med hagelvapen för jägarexamen bör för- ändras så att stålhagel kan användas. Ett betydande problem är även jägarkå- rens behov av träning på lerduvor inför jakt. Oviljan att skjuta stålhagel i gamla och ofta exklusiva vapen är stark av bl.a. säkerhetsskäl, även om detta anses möjligt med lätta stålhagel i de flesta vapen trots att de inte är testade för stålhagel. Jägarens alternativ är träning med stålhagel trots en viss inte känd risk, inköp av nytt vapen till en hög kostnad, utebliven träning eller att bryta mot blyförbudet.

N AT U R V Å R D S V E R K E T

Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition

Flera organisationer anser att om alternativ ammunition skall införas skall denna tillverkas av material, som miljömässigt är bättre än bly och som samtidigt är funktionellt likvärdig.