• No results found

Ekonomiska konsekvenser

De tekniska problemställningarna för hagelvapen när det gäller användning av alternativ ammunition skiljer sig avsevärt från kulvapnen.

De tekniska parametrarna när det gäller dimensionering system och pipor är när det gäller kulvapen i stort sett exakt de samma idag som för mer än hundra år sedan då ammunitionens prestanda och konstruktion fortfarande i stort sett är den samma.

Tvåpipiga hagelvapen tillverkas mer hantverksmässigt och dimensioner- ingen när det gäller godstjocklek i pipornas kammarstycke liksom godstjock- leken i deras cylindriska del kan variera avsevärt beroende på fabrikat och vilka egenskaper man velat ge vapnet ur hanteringssynpunkt.

Ammunitionens prestanda var under tidigt 1900 tal också betydligt lägre vad som avser utgångshastighet och använda laddningsvikter av hagel än vad som används idag.

De allra flesta vapen som importerats har genomgått någon form av offi- ciellt prov och stämplats för vilken patronlängd de är avsedda för och om provet är utfört med 900 bar eller 1200 bar.

Det råder därför en betydande osäkerhet om den tekniska statusen för en mycket stor del av den svenska arsenalen av hagelvapen och deras lämplighet för hårda alternativhagel. För att förebygga skador på trångborrningen i pipornas främre del kan man genom ett mekaniskt ingrepp avlägsna material och göra piporna vad som kallas cylinderborrade.

Kostnaden för ett sådant ingrepp uppgår till ungefär 1000 -1500:- per vapen beroende på vapenfabrikat och hur mycket material som måste avlägsnas.

Den jaktliga traditionen i Sverige är sådan att en mycket stor del av alla hagelvapen har halv eller full trångborrning. Man måste således räkna med att åtgärden behövs på huvuddelen av alla hagelvapen som inte genomgått särskilt stålhagelprov.

Kostnaden enbart för att undvika skottbulor vid användning av för jakt nödvändig grovlek på stålhagel, något som är förödande för vapnets kom- mersiella och praktiska värde, skulle således lätt kunna uppgå till 500 miljo- ner kronor eller däröver.

Ett allvarligare problem är att kunna bedöma, förutse eller åtgärda är ska- dor av grova hagel i vapnens övergångskona mellan patronläget och pipans cylindriska del. Sammanfogningen av piporna och för att fästa låsklackarna på brytvapen av typ ”sida vid sida” sker genom slaglödning med mäs- singslod. Det innebär att det alltid finns risk för att materialets kristallstruk- tur förändras vid tillverkningsprocessen. Vid den efterföljande så kallade ”kringfilningen” för att få piporna symmetriska och jämna på utsidan är det

inte ovanligt att godstjockleken i kammarstyckets främre del kommer att variera på den ena eller båda piporna. Normalt är detta inget problem vi användning av patroner med kompressibel förladdning och med blyhagel som kan deformeras mot varandra när de i skottlossningsögonblicket drivs in i pipans övergångskona.

I en stålhagelpatron av normal längd, finns som nämnts tidigare inget utrymme för en sådan förladdning om antalet hagel ska bli tillräckligt. Detta kan givetvis innebära att gastrycket blir svårare att bemästra vid laddningen av patronen men detta är inte huvudproblemet vid måttlig användning av stålhagelpatroner i jaktvapen.

Den påfrestning som vapnets övergångskona utsätts för ligger i den mekaniska påverkan som beror på att grova stålhagel inte ger efter i kontakt med varandra.

Detta är skälet till C.I P:s norm om maximal hagelstorlek, maximal utgångshastighet och maximalt mynningsimpuls.

Bakgrunden är att patronlägets toleranser enligt C.I.P är snäva och fast- ställd för respektive kaliber medan pipans max och minmått i den cylindriska delen för respektive kaliber ex vis tillåts variera upp till 0,7 mm för ett vapen i kaliber 12. Med blyhagel och det maximala kammartryck som föreskrivs är detta inget tekniskt problem. Däremot är kombinationen grova och hårda hagel i ett vapen med ett innermått som ligger under det nominella måttet 18,4 mm disponerande för att ge påfrestningar som vapnet inte är dimensionerat för. Det går inte att förutse i vilken omfattning ett vapen kan komma att använ- das under sin normala livslängd och en okulär besiktning av ett hagelvapen kan inte i annat än i grava fall ge en indikation om dess lämplighet för använ- da med stålhagel av relevant storlek för jakt. Att mäta godstjockleken runt hela patronlägets periferi, på ur säkerhetssynpunkt väsentliga ställen, på ett dubbelpipigt vapen är inte möjligt utan att ta isär hela pippaketet. En mycket omständlig process och kostsam process som inte är realistisk. Skulle god- stjockleken och materialets symmetri runt övergångskonan kunna fastställas måste man för att kunna beräkna hållfastheten också känna till materialets brottgräns och den eventuella strukturförändring som kan ha skett vid sam- manfogningen av piporna med låsklackarna.

Det måste därför betraktas som uteslutet att en enskild användare skulle ha några möjligheter att upptäcka skador av det slag som ur teknisk synpunkt kan vara fatala för vapnets och användaren säkerhet.

Sammantaget innebär användning av grova stålhagel i ett tidsmässigt obe- gränsat framtidsperspektiv ett medvetet risktagande för person och egendom som inte kan överblickas. Förväntad livslängd på ett hagelvapen, använt med den ammunition det ursprungligen är avsett för utan vidare över 100 år vilket innebär att den befintliga arsenalen av hagelvapen kan användas för praktiskt bruk av flera generationer.

N AT U R V Å R D S V E R K E T

Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition

Tvingande föreskrifter, begränsningar när det gäller vapeninnehav och vapenlagens bestämmelser om återkallelse av vapentillstånd för vapen det inte finns behov av som en följd av myndighetsbeslut gör rättsläget för den enskilde är mycket oklart. Särskilt mot bakgrund av att skyddet för enskilda konsumenter när det gäller andra varor och produkter i Sverige av tradition är väl tillgodosett i Produktansvarslagen och Produktsäkerhetslagen.

Då bedömning av ett hagelvapens lämplighet att användas med alternati- va hagel inte kan göras på annat sätt än genom ett prov som inte kan utföras i Sverige, så återstår endast alternativet att som i Danmark genom användning vänta och se vad som händer, att skapa en betydande osäkerhet om hur upp- komna skador på person eller egendom, som kan uppstå direkt eller på sikt, kan komma att hanteras av rättsinstanser och försäkringsbranschen.

Den primära frågeställningen är då hur många hagelvapen som inom överskådlig tid eller på sikt kan behöva nyanskaffas, tvångsskrotas eller åter- kallas. Om storleksordningen är 100, 200 eller 300 000 hagelvapen går inte att bedöma. Kostnaderna för enskilda eller staten kommer under alla omstän- digheter att uppgå till ett belopp som kan variera mellan 1 till 3 miljarder kronor, affektionsvärden och eventuella personskador oräknade.

Försäkringsskydd

Medveten användning av patroner som vapnet ursprungligen inte är avsett för, oavsett använda hagelstorlek, undanröjer också bland annat möjligheten till försäkringsersättning för uppkomna skador eller onormalt slitage på vap- net som kan hänföras till ammunitionen. Generellt krävs att skada på sak eller egendom sak ha uppstått plötsligt och oväntat för att ersättning ska utgå. Något som inte kan vara fallet vid medveten användning av stålhagel- patroner i vapen som inte genomgått det särskilda stålhagelprov som C.I.P föreskriver. En stålhagelpatron behöver inte vara behäftad med någon till- verkningstekniskt fel för att orsaka en skada på vapnet. Det är patronens egenskaper med hårda hagel och frånvaro av en kompressibel förladdning som kan utgöra en skaderisk för ett okänt antal vapen inom landet. Påpekas sakskaderiskerna av tillverkaren på det sätt Produktansvarslagen föreskriver kan inte tillverkaren krävas på ersättning i händelse av skada. Samma sak gäller i förhållandet mellan köpare och säljare i handelsledet. Har nödvändig information om patronens egenskaper och skaderisker lämnats på föreskrivet sätt står konsumenten utan något försäkringsskydd i händelse av sak eller personskada. I en situation där användning av alternativ ammunition är av tvingande natur genom myndighets åtgärd och tekniskt godtagbara alternativ saknas i tillräcklig mängd på kort och lång sikt uppstår en rad juridiska pro- blem, inte minst i handelsledet, i frågor som bland annat berör tillämpning av bestämmelserna i Produktsäkerhetslagen, Produktansvarslagen och Förvalt- ningslagen.