Karakäristik
Detta skytte avser allt grovpistolskytte ( ban- och fältskytte, magnumskytte, dynamiskt skytte och internationellt grovpistolskytte). Några av de vanligaste patrontyperna är 9 mm Luger (även kallad 9mm Parabellum eller 9x19 mm), .38 Special, .32 S&W och .357 Magnum. I 9 mm Luger skjuts normalt mant- lad ammunition med en projektilvikt på ca åtta gram (och ett blyinnehåll på ca 6 gram). I .32 S&W och .38 Special skjuts vanligen homogena blyprojekti- ler med projektilvikter kring sex respektive tio gram. I .357 Magnum skjuts normalt mantlade projektiler med en vikt kring tio gram och ett blyinnehåll på ca åtta gram.
Patronpriset ligger inom intervallet 2-5 kronor. Alternativ
gena kopparprojektiler). Priset på blyfria projektiler är flera gånger högre än för projektiler med blykärna. Några färdigladdade blyfria patroner för täv- lingsskytte finns inte.
Organisationer som bedriver grovpistolskytte Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF)
• Pistol och revolver (vapengrupp A och B/R) på bana 25 meter och i fält
• PPC
Svenska Sportskytteförbundet (SSF) • Grovpistolskytte 25 meter (int) IPSC • Dynamiskt skytte
Konsekvenser av krav på mimljökulfång eller blyfria alternativ
Berörda skytteorganisationer anser att användbara alternativ saknas varför grovpistolskyttet, liksom pistolskyttet med .22 LR, förutsätter tillgång till miljökulfång. Se beskrivningen av konsekvenser för pistolskytte .22 LR.
För fältskytte finns ingen praktisk möjlighet att arrangera miljökulfång oavsett tillgång till ekonomiska resurser. Fältskytte är den pistolgren som dominerar i antal lossade skott och antalet utövare. Försvinner fältskyttet och övriga pistolgrenar minskar på grund av att endast ett fåtal klubbar har råd att bygga miljökulfång är hela verksamheten inom Svenska Pistolskytteför- bundet liksom inom IPSC Sverige hotad. För Sportskytteförbundet som orga- nisation blir konsekvenserna begränsade mot bakgrund av att de internatio- nella grovpistolgrenarna har relativt liten omfattning.
Följande typer och antal skjutbanor berörs • Pistolbanor 25 meter (antal banor 550) • Skjutbanor för PPC-skytte
• Skjutbanor för dynamiskt skytte • Terräng för fältskytte
Grovpistolskytte 25 meter
Avseende krav på miljökulfång, se beskrivning av konsekvenser under pistolskytte .22 LR.
Liksom för skytte med .22 LR sker den huvudsakliga träningen för fältskytte med grovpistol på 25-metersbanorna. Övrigt skytte avser olika for- mer av precisions- och snabbskytte. Antalet avlossade skott med grovpistol på 25-metersbanorna uppskattas till 3,3 miljoner och blymängden till 25,5 ton.
PPC-skytte
Denna skytteform skjuts på avstånd från 3-50 yards (2,7 till 45,7 meter). Skyttet sker normalt mot kulfång på gevärsbanor 100-, 200 och 300-meters- banor). Flera av vapenklasserna skjuter relativt grova projektiler och kan för- väntas ge snabb förslitning av täckduken varför man kan förvänta sig att det- ta skytte inte är välkommet på gevärsbanor utrustade med miljökulfång. Det
N AT U R V Å R D S V E R K E T
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
förekommer också tävlingar arrangeras utan de längsta skjutavstånden och då genomförs dessa på ordinarie pistolbanor (se .22 LR, pistolskytte 25 meter vapengrupp C). Antalet skott som avlossas inom PPC-skyttet uppgår till ca 0,5 miljoner och blymängden till 4 ton.
Skjutbanor för dynamiskt skytte
Det dynamiska skyttet som bedrivs inom IPSC utnyttjar i viss utsträckning fältskytteterräng, befintliga 25-, 50- och 100-meters skjutbanor och även vilt- målsbanor. Skyttet är mer varierat än vanligt pistolskytte och innebär bland annat skjutstationer där man skjuter i olika vinklar mot ett och samma kul- fång. För miljökulfång med täckduk är sneda skottvinklar oacceptabla. Speci- ella skjutbanor för dynamiskt skytte saknas i Sverige, en sådan skjutbana kan liknas vid en öppen rektangel med kulfång åt tre håll. Antalet skott som avlossas inom det dynamiska skyttet uppgår till 0,8 miljoner och blymängden till 6 ton. Krav på miljökulfång innebär enligt IPSC Sverige att verksamheten med största sannolikhet måste avvecklas. En viss del av det dynamiska skyttet sker dessutom mot metallmål, för vilket tekniska lösningar för miljökulfång saknas.
Terräng för fältskytte med grovpistol
Som noterats under beskrivningen av konsekvensen för fältskytte pistol vapengrupp C saknas möjlighet att arrangera fältskytte mot miljökulfång. Fältskytte med grovpistol kommer därför att upphöra.
Luftvapenskytte
Karaktäristik
Luftvapenskytte har många likheter med skytte med .22 LR. Skyttet är billigt, rekylfritt samt avseende gevärsskytte en vanlig inkörsport för nya skyttar. Liksom för .22 LR-skyttet saknas blyfria alternativ som svarar mot tävling- sskyttets mycket höga precisionskrav. Till så gott som allt tävlingsskytte med luftvapen används vapen i kaliber 4,5 mm. Projektilerna är av rent bly och väger ungefär ett halvt gram. Organiserat tränings- och tävlingsskytte sker huvudsakligen inomhus på avståndet tio meter och mot kulfång vilka är mer eller mindre anpassade för omhändertagande av blyresterna. Därutöver före- kommer jaktstigsskytte med luftgevär.
Förutom tävlingsskytte förekommer ett omfattande rekreationsskytte med luftvapen. Detta skytte sker i liten omfattning mot kulfång. Det uppskattas kunna finnas närmre en miljon luftvapen i Sverige varav flertalet är relativt enk- la vapen. Dessa vapen används vid informellt skytte vid exempelvis sommarstu- gor. Bland dessa vapen finns ett flertal kalibrar representerade, och vissa vapen- typer har oräfflade pipor för skytte med rundkulor av bland annat stål.
Alternativ
Till det rena precisionsskyttet saknas användbara alternativ till projektiler av bly.
Till det informella skyttet (liksom till jakt) finns projektiler i alternativa material. Nackdelen med dessa är att de genomgående är lättare och hårdare. Resultatet blir en högre utgångshastighet och en betydligt större genomträng- ning, egenskaper som med tanke på
att dessa vapen används vid informellt skytte kan ifrågasättas. De blyfria projektilerna är minst dubbelt så dyra som blyprojektiler vilket främst antas möta motstånd inom det informella skyttet.
Organisationer som bedriver luftvapenskytte:
Frivilliga skytterörelsen (FSR)/Skytterörelsens ungdomsorganisation (SUO) • Luftgevär 10 meter
Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF) • Luftpistol 10 meter
Svenska Sportskytteförbundet (SSF) • Luftgevär 10 meter (int) • Luftpistol 10 meter (int) • Löpande viltmål 10 meter (int) Svenska Jägareförbundet
• Löpande viltmål 10 meter • Kuljaktstig
Svenskt Luftvapengille
• Hunters Field Target (int) Konsekvenser vid krav på miljökulfång
För luftgevärsskyttet inomhus på 10 meter (precision och löpande) bedöms konsekvenserna inte bli större än att detta skytte kommer att fortleva.
Med anledning av att många skytteformer kommer att upphöra vid krav på miljökulfång är det sannolikt att luftvapenskyttet kommer att expandera. För utomhusgrenarna (nationell och internationell jaktstig) blir kravet på mil- jökulfång besvärligare, men sannolikt inte i den utsträckning att skyttet upp- hör.
Svartkrutsskytte
Karaktäristik
Svartkrutsskytte avser genomgående skytte med projektiler av homogent bly och en drivladdning av svartkrut. De internationella grenarna avser endast mynningsladdade vapen. Nationellt tävlas också med några ”bakladdade” vapentyper som laddas med patroner försedda med blyprojektiler och svart- krutsladdningar. Kalibrarna i svartkrutsskyttet är genomgående relativt grova och projektilvikterna höga. Det genomsnittliga blyinnehållet i en projektil beräknas uppgå till tolv gram. Projektilerna gjuts i mycket stor utsträckning av skyttarna själva dels av kostnadsskäl dels för att de skräddarsys till respektive vapen (stora individuella variationer av de invändiga pipmåtten). Det före- kommer också i begränsad omfattning hagelskytte inom svartkrutsskyttet.
N AT U R V Å R D S V E R K E T
Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition
Alternativ
De internationella reglerna medger inte användning av andra projektiler än i rent bly. I viss utsträckning finns projektiler av koppar omgivna av en sabot i plast. Dessa är dock mycket dyra och ses som kuriosa. Som alternativ till bly- hagel skulle i princip kunna användas hagel av vismuth, men framställningen av dessa hagel är patenterad och lösa hagel säljs inte.
Organisationer som bedriver svartkrutsskytte: Svenska Svartkruts Skytte Federationen
• Ett 20-tal olika vapenklasser (pistol, revolver, kulgevär samt hagelge- vär)
Svenska Westernskytteförbundet
• Mainmatch (ett kombinerat skytte med revolver, studsare och hagel- gevär)
Det förekommer i någon utsträckning också svartkrutsskytte i militärhistoris- ka föreningar
Konsekvenser av krav på miljökulfång eller blyfria alternativ
För svartkrutsskyttet finns inga alternativ till blyprojektiler. Skyttet inom Svenska Westernskytteförbundet utgörs av en kombination av fältskytte, samt jaktstigsskytte med kul- och hagelvapen. Då miljökulfång är orealistiskt för dessa skytteformer kommer blyförbudet att innebära avveckling av verk- samheten.
Skyttet inom Svenska Svartkruts Skytte Federationen sker i huvudsak på 25, 50 och 100 meter mot kulfång och kan i princip ske mot miljökulfång. Eftersom flertalet vapenklasser är mycket grovkalibriga skulle dock en snabb förslitning ske av täckduken på dessa banor. De föreningar som äger dessa banor kan förväntas förbjuda svartkrutsskytte av denna anledning.
På den militära 25-metersbanan på Berga som upplåts till den lokala pistolskytteklubben finns förbud mot svartkrutsskytte liksom mot använd- ning av s k wadcutterprojektiler till övriga vapen (en vanlig form av tävling- sprojektil som stansar hål i tavlan och därför också snabbt förstör täckduken på kulfånget). Mängden skott som avlossas i samband med svartkrutsskytte uppgår till drygt 0,5 miljoner och blymängden till ca 6,5 ton. Merparten av detta bly är återvinningsbly som används till kulgjutningen.
Sammanfattningsvis kan konstateras att blyförbudet/kravet på miljökul- fång enligt de båda organisationerna omöjliggör det historiska skyttet i Sveri- ge.