Behovet av ändrade regler om utstationering och

och utgångspunkter för en ändring av reglerna

utstationering ändras. Ändringar i det regelverket bör göras inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen och det gällande systemet för hur utstationeringsdirektivet har genomförts i svensk rätt.

Ändringsdirektivet bör genomföras i den befintliga lagen om utstationering av arbetstagare. Lagens struktur bör förtydligas.

Bedömningen i SOU 2019:25: Överensstämmer i huvudsak med

regeringens bedömning. Utredningen föreslår en delvis annan lagteknisk struktur. Utredningen har inget författningsförslag om utstationerings- registret men anser att det bör övervägas att komplettera registret med vissa uppgifter.

Remissinstanserna: Arbetsdomstolen anser att betänkandet som helhet

är av hög kvalitet och väl ägnat att ligga till grund för lagstiftning. Sveriges

akademikers centralorganisation (Saco) anser att utredningens förslag

överlag är väl förenliga med den svenska kollektivavtalsmodellen och att utredningens förslag i stor utsträckning ryms inom det svenska system som redan gäller för utstationering. Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare

Sveriges Kommuner och Landsting) anser att utredningens förslag är väl

avvägda och tillstyrker förslagen. Lunds universitet (Juridiska fakultets-

styrelsen) instämmer i stora drag med utredningens överväganden och

förslag men anför att den svenska arbetsmarknadsmodellen har ställts inför särskilda utmaningar när det gäller genomförandet av EU:s regler på utstationeringsområdet. Fakultetsstyrelsen anför också att ändrings- direktivet innebär att balansen mellan tjänsteutövarens och arbetstagarens rättigheter i viss mån förskjuts till arbetstagarens förmån. Lands-

organisationen i Sverige (LO) anser att ändringsdirektivet innebär

förbättringar för utstationerade arbetstagare men att det också innehåller svårtolkade kompromisser. Bland andra Stockholms universitet (Juridiska

fakultetsnämnden) anför att den EU-rättsliga regleringen på

utstationeringsområdet är komplex. Fakultetsnämnden anser dock att utredarens överväganden framstår som väl underbyggda och balanserade mot bakgrund av uppdraget. Bland andra Svenskt Näringsliv, Föreningen

Byggföretagen i Sverige (tidigare Sveriges Byggindustrier) och Måleri- företagen i Sverige anser att ändringsdirektivet gör utstationeringsreglerna

än mer komplicerade och mer administrativt betungande, vilket riskerar att få flera negativa konsekvenser. Måleriföretagen i Sverige anser att ändringsdirektivet kommer att göra det svårare att använda sig av

43 utstationerad arbetskraft och att problemen kommer att påverka måleri-

branschen, som i stor utsträckning utgörs av småföretag, negativt. Flera remissinstanser anser att genomförandet av direktivet leder till att utstationeringslagen blir svår att överblicka. Bland andra Arbetsdomstolen anser att lagen blir än mer svårtillgänglig med utredningens förslag och rekommenderar en översyn av lagen. Stockholms universitet (Juridiska

fakultetsnämnden) och Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden)

anser att en mer övergripande omarbetning krävs eller i vart fall är önsk- värd mot bakgrund av EU-rättens krav på ett effektivt genomförande och transparens. De föreslår att lagen struktureras om så att bestämmelser av olika slag samlas på ett tydligare sätt, t.ex. bestämmelser om uthyrda arbetstagare, långvarigt utstationerade och andra utstationerade arbets- tagare. Sveriges advokatsamfund anser att komplexiteten i regelverket förstärks när andra lagar hänvisar till utstationeringslagen, t.ex. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Kommerskollegium efterlyser mer resonemang om hur de lagändringar som föranleds av ändringsdirektivet förhåller sig till reglerna om offentlig upphandling. Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO) anser att justeringarna i utstationeringslagen

påverkar upphandlingslagstiftningen och att en ändring av lönebegreppet i utstationeringssammanhang får till följd att det även måste ändras i upphandlingssammanhang. Sveriges Åkeriföretag anser att kontrollen av bestämmelserna om utstationering är mycket viktig. Bland andra LO och

Arbetsmiljöverket anser att det bör framgå av utstationeringsregistret att

det är fråga om uthyrning av arbetstagare och om en arbetstagare har ersatt en annan för att utföra arbete på samma plats. Enligt Arbetsmiljöverket bör ytterligare uppgifter finnas i utstationeringsregistret, bl.a. om den svenska tjänstemottagaren, om en motiverad anmälan om förlängning har gjorts och om eventuella avbrott i arbetet under en pågående utstationering. Myndigheten anser att det behövs stöd i lag för att myndigheten ska kunna få in nödvändiga uppgifter.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens

bedömning.

Remissinstanserna: Bland andra Svenska Byggnadsarbetareförbundet

anser att det bör framgå av utstationeringsregistret att det är fråga om uthyrning av arbetstagare. Förbundet anser att även egenföretagare bör registreras i utstationeringsregistret. TCO och Arbetsmiljöverket anser att tjänstemottagaren också bör anmälas i registret. TCO anser även att registret bör innehålla uppgift om vilken typ av arbetstagare, arbetare eller tjänstemän, som ska utstationeras. Kommerskollegium framhåller att anmälan enligt 9.1 a i tillämpningsdirektivet ska innehålla relevanta uppgifter som krävs för att det ska gå att utföra faktiska kontroller.

Som nämnts i avsnitt 3 har vissa myndigheter beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss, vars förslag i överensstämmer med förslagen i rutan. Arbetsmiljöverket anser att de föreslagna förändringarna överlag är bra och välkomnar en förbättrad struktur av hela utstationeringslagen. Arbetsdomstolen framför inte några invändningar mot den förslagna strukturen men har vissa skrivningsförslag och synpunkter på den redaktionella utformningen av vissa bestämmelser.

44

Skälen för regeringens bedömning

Ett ändamålsenligt och effektivt utstationeringsregelverk som skyddar utstationerade arbetstagare och respekterar den fria rörligheten

Det är en viktig fråga för regeringen att uppnå mer likabehandling mellan utstationerade och inhemska arbetstagare, med respekt för den fria rörlig- heten av tjänster. Ändringsdirektivet innehåller flera bestämmelser som i dag saknar motsvarighet i svensk rätt, bl.a. vad gäller arbetstagares rätt till villkor utöver den hårda kärnan vid långvarig utstationering. Det behöver därför göras förändringar i svensk rätt för att genomföra ändrings- direktivet.

Som Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) anför innebär ändringsdirektivet att balansen mellan tjänsteutövarens och arbetstagarens rättigheter i viss mån förskjuts till arbetstagarens förmån. Genomförandet av direktivet bör ha som utgångspunkt att utstationerade arbetstagare i så stor utsträckning som möjligt ska likabehandlas med inhemska arbets- tagare, samtidigt som den fria rörligheten för tjänster respekteras. Bestämmelser i det svenska genomförandet som går utöver vad ändrings- direktivet kräver bör vara motiverade av ett godtagbart allmänintresse, proportionerliga och icke-diskriminerande. Det bör också göras en bedömning av om det finns mindre ingripande alternativ för att uppnå det eftersträvade syftet.

Det är också viktigt att det finns en effektiv kontroll över efterlevnaden av utstationeringsreglerna, något som också Sveriges Åkeriföretag ger uttryck för. Enligt regeringen är det lämpligt, att i samband med att ändringsdirektivet genomförs i svensk rätt, också se över bestämmelserna om anmälningsskyldighet vid utstationering i syfte att förbättra tillsynen och kontrollen över regelverket.

Ett genomförande inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen och det befintliga systemet i utstationeringslagen

Genomförandet av utstationeringsdirektivet i Sverige bygger på den svenska arbetsmarknadsmodellen. Lunds universitet (Juridiska fakultets-

styrelsen) anför att den svenska arbetsmarknadsmodellen kan innebära

särskilda utmaningar när det gäller genomförandet av EU:s regler på utstationeringsområdet. Enligt regeringen är det en lämplig ordning att systemet bl.a. bygger på att de svenska arbetstagarorganisationerna bevakar att de utstationerande arbetsgivare som finns här följer villkor i svenska kollektivavtal. Även genomförandet av ändringsdirektivet bör ske inom ramen för den modellen. Vidare bör genomförandet som utgångs- punkt ske inom ramen för det gällande systemet för hur utstationerings- direktivet har genomförts i svensk rätt. Som bl.a. Saco anför är utredningens förslag överlag väl förenliga med den svenska kollektiv- avtalsmodellen och förslagen ryms i stor utsträckning inom det svenska system som redan gäller för utstationering.

Utformningen av regelverket

Utstationeringsregelverket på EU-nivå är redan relativt komplicerat. Ändringsdirektivet innehåller flera nya bestämmelser som förutsätter ändringar i utstationeringslagen. Det finns en risk att det gör lagen mer komplicerad och svårtillgänglig. Flera remissinstanser påtalar behovet av

45 en översyn av utstationeringslagen. Arbetsdomstolen anför att de

successiva ändringar som har gjorts i utstationeringslagen gör det svårt att överblicka lagens systematik.

Ändringsdirektivet bör i huvudsak genomföras i den befintliga utstationeringslagen. Det bör göras vissa redaktionella och strukturella förändringar i lagen, utöver vad som föreslås av utredningen. Genom vissa sådana förändringar kan lagen göras tydligare och mer lättöverskådlig utan att lagens materiella innehåll påverkas av åtgärderna i sig. Numreringen av paragraferna i lagen bör därför göras om och lagen bör förses med nya rubriker för att göra den lättare att överblicka. Detta leder i sig till vissa följdändringar av flera paragrafer, som inte innebär någon ändring i sak. Vidare bör vissa bestämmelser som sakligt hör ihop samlas.

Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen har beretts tillfälle att yttra sig

över förslaget på en förändrad struktur av utstationeringslagen. Arbets- miljöverket anser att de föreslagna förändringarna överlag är bra och välkomnar en förbättrad struktur av hela utstationeringslagen. Arbets- domstolen framför inte några invändningar mot den förslagna strukturen men har vissa synpunkter på den redaktionella utformningen av vissa bestämmelser.

Ett ytterligare skäl att göra utstationeringslagen så tydlig som möjligt är att, vilket Sveriges advokatsamfund påpekar, det förekommer att andra författningar hänvisar till utstationeringslagen, t.ex. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Kommerskollegium efterlyser mer resonemang om hur de lagändringar

som motiveras av ändringsdirektivet förhåller sig till reglerna om offentlig upphandling. TCO anser att justeringarna i utstationeringslagen påverkar upphandlingslagstiftningen och att en ändring av lönebegreppet i utstationeringssammanhang får till följd att det även måste ändras i upphandlingssammanhang. Regeringen konstaterar att en upphandlande myndighet i vissa fall ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras, se t.ex. 17 kap. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Nivåerna på villkoren ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag. Det finns särskilda regler för hur en leverantör som utstationerar arbetstagare i Sverige kan anses uppfylla dessa villkor. En sådan leverantör anses uppfylla de arbets- rättsliga villkoren om den tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt utstationeringslagen.

De villkor som ställs upp för leverantörer är dock de samma oavsett om det är fråga om utstationering eller inte. Varken urvalet av arbetsrättsliga villkor eller nivåerna på villkoren påverkas av bestämmelserna i ändrings- direktivet. Regeringen gör bedömningen att ändringsdirektivet inte föranleder någon ändring av reglerna om offentlig upphandling.

Utstationeringsregistret

Flera remissinstanser har, mot bakgrund av de förslag som lämnas i utredningen och i promemorian, lämnat synpunkter om vilka uppgifter som bör finnas i utstationeringsregistret och vilka uppgifter utstationerande arbetsgivare bör lämna in till Arbetsmiljöverket. Enligt

46

nuvarande 12 § utstationeringslagen får regeringen meddela föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan till Arbetsmiljöverket ska innehålla. Bestämmelser om detta finns i förordningen (2017:319) om utstationering av arbetstagare. Regeringen avser att ta ställning till behovet av förändringar.